Stora vackra blomsterdagen!

Jag älskar blommor. Jag tycker det är oerhört vackert med blommor. Jag blir glad av blommor. Således har denna dag varit mycket älskvärd, vacker och glad. För i dag har den blomstertid kommit och lusten och fägringen är stor - i dag har jag fått vackra tulpanbuketter som spridit kärlek över hela dagen!

I dagarna kring nyår lovade jag mig själv att bli riktigt bra på att skaffa blommor detta år. Det är ett enkelt sätt att sprida lite färg och skönhet till ett rum, en ny bukett då och då, en ny krukväxt då och då. Och när man nu börjar tröttna på julens färger och längtar efter mer vintervitt och vårgrönt är en bukett snittblommor  smått magiskt.

Till förmiddagsfikat firade vi borttagandet av metallstygnen, som snart skulle ske. Pappa hade varit och handlat mat och bland annat köpt vaniljhjärtan, bra sätt att fira på! Jag har inte riktigt fått tillbaka suget efter kaffe än, vet inte om operationspersonalen tog bort någon sorts kaffetarm när de ändå höll på att plocka bort organ, men strunt samma, suget kommer nog tillbaka. Och fika kan man göra ändå. Kakor går ner med te eller vatten - speciellt när man gör som mamma: festar till det med ett rosa sugrör! Kom igen, vattendrickandet blir faktiskt mycket roligare med sugrör!

Mormor var med i mataffären och tyckte jag skulle ha en bukett rosa tulpaner, vilket blev dagens första, fina blomsterprakt.

Tavlan bredvid buketten är ett kort jag fick vid min förra operation, från min lillebror och svägerska. Tycker det är så himla fint så det fick bli en tavla av det där kortet, kommer sitta ovanför mitt skrivbord tillsammans i galleriet av svartvita tavlor som redan finns där.

Några timmar senare ringde det på dörren. Min närmaste kollega Birgittas släkting kom med en stor vacker bukett röda tulpaner med gröna kvistar. Även hon tyckte alltså det fanns anledning att fira att stygnen försvann. Den är stor och mäktig, placerades på öppna spisen i vardagsrummet där vi ofta sitter.

Ytterligare några timmar senare kom mamma och pappas fantastiska granne med en färgsprakande bukett. Vi har känt varandra sedan vi flyttade hit 1982, jag träffar familjen alldeles för sällan och blev jätteglad för att de tänker på mig!

Bäst just nu: Jag upprepar mig, jag har sagt det hör förut - men jag tycker det är så fantastiskt att folk bryr sig om mig och visar det så fint! Förra operationsomgången fick jag en fantastisk bukett av jobbets journalistklubb (som jag är ordförande för), en julblomma av jobbet, blomma av brorsan och svägerskan, och ett fantastiskt paket på posten med godis, tidning och småsaker av några av mina bästa vänner. Plus alla som ställt upp och hämtat mig med tung packning, hjälpt mig handla... Jag blir alldeles rörd av alla fina människor som finns i min närhet :)