Våååååår!

Jag visste det! Så fort jag vaknade i morse kändes det som att denna extra februaridag var speciell på något sätt. Jag visste inte hur, men man kan ju tycka att det per automatik borde vara något extra med en extra dag liksom! Det händer ju så många spännande och härliga saker det år som innehåller en skottdag - det är alltid sommar-OS, det är alltid fotbolls-EM för herrar och det är alltid presidentval i USA - och nog borde väl startskottet för dessa mäktiga händelser vara av det extra slaget?! Och jodå. 29 februari kom...

 ... våååååren! Kolla, 11,1 plusgrader - mätt i ett skuggigt fönster där solen just då inte alls nådde!!  Ahhh, äntligen :)

Det här låter ju lite galet, men jag har firat det hela med att ta ner min granljusslinga på balkongen... Nej; en ljusslinga behöver man verkligen inte ta ner i samband med att julsaker och adventsljusstakar åker ner i källaren eller upp på vinden, men ja; den har suttit uppe lite för länge. Till mitt försvar säger jag att den inte har fått lysa på ett tag, plus att det fram till ungefär nu har varit ganska mycket snö och att januari och februari normalt sett är vintermånader och så länge det känns som vinter kan en ljusslinga få lysa upp i mörkret... Dessutom är ju mina handleder lite inflammerade som ni vet, jag går ju omkring med lite Morbus de Quervain nu för tiden, och då hör slingnedtagning till saker man helst inte gör om man inte har väldigt stor lust. I dag hade jag ändå det, nu var det dags, och trots att det gjorde ont i handleder och tummar var det en väldigt trevlig känsla att stå där ute på balkongen i den varma solen. Det brukar annars vara en ganska kall upplevelse eftersom den här månaden som sagt normalt är en vintermånad och fingrarna brukar bli iskalla. Men - denna härliga skottdag var minsann så ovintrig att jag inte ens kunde stå där ute i en tunn långärmad hood! Det var för varmt! Det var linne som gällde! Linne! 29 februari! Jag kan inte sluta med alla dessa utropstecken!

Nu vågar man förmodligen inte hänga undan vinterkläderna än på ett tag, det brukar alltid bli bakslag och det kanske blir full snöstorm innan man vet ordet av. Men i dag har det i alla fall varit vår. Så det så :)   

Snart frisk

Det går åt rätt håll. Det var inte fullt lika jobbigt att ta sig ut och till sjukhus för blodprov i dag, som det var att ta sig ut och till apotek för medicinhämtning i går. Har lite feber nu så här på eftermiddagen och kvällen men det är ändå ett steg i rätt riktning om man jämför med feber dygnet runt. Och hostan har också dämpats något, så ge mig ett par dagar bara så ska jag nog vara frisk igen! Tog blodprov någon gång vid 12.30-tiden och nog för att min läkare alltid verkar jobba snabbt, men att hon skulle ringa drygt två timmar senare och leverera provsvaret - det var inte bara snabbt utan även snyggt jobbat! Hon meddelade att jag har en infektion i kroppen och att det bara är att ta det lugnt ett tag framöver. Som sagt; ge mig ett par dagar bara så... Och det är precis så jag tänker bete mig nu. Lugnt. Dricka mycket. Efter apoteket i går passade jag på att handla det nödvändiga i matväg och festade loss på erbjudandet om te i en sådan mängd att man skulle kunna släcka om inte världens så i alla fall delar av Europas samlade törst! Man ska ju dricka mycket när man är risig. Det gör jag nu.

Jag vet att det blänker en hel del men ni kanske ändå uppfattar lutningen åt sommarsmak i den här trion. Ja, asken längst upp till höger heter ju till och med sommarfrukt, så det var ju ganska lätt... Tropisk frukt som sommarfeeling är ju inte heller fy skam, jag är framför allt lite smått galen i ananas, mums! Bäst i nuläget måste man nog ändå säga att sorten längst upp till vänster är: te med citron och honung. Jag har lärt mig att honung och hett vatten är en synnerligen bra kombination vid förkylning - men det är ju faktiskt jätteäckligt. Tevarianten var mycket bättre, tog...

... ett glas i gårkväll och livade upp det hela med några mariekex (jodå, det är visst festligt, jag gillar mariekex) och det kändes som en len medicinkur när honungen, citronen och det heta vattnet blandade sig med en skvätt mjölk! Rekommenderas till alla sjuka där ute - i Stockholms län lär det enligt dagens DN nu vara mellan 30 000 och 80 000 som är sjuka i influensan exempelvis - eller alla som helt enkelt bara blir sugna på kombinationen! Tror det är dags för min andra te-omgång nu faktiskt... 

"Mer medicin tack!"

Om ni undrar hur läget är säger jag "tackar som frågar, det är ungefär likadant som i går och i förrgår och dagen innan den och...". Det börjar bli ganska tjatigt, både att må så här och att skriva om det. I dag som först hade jag lite ork så jag kunde ta mig till apoteket för att hämta ut medicin jag skulle hämtat förra veckan, och det var ungefär lika jobbigt som jag anar att det är att ta sig igenom tre Vasalopp på raken! Häromdagen började jag misstänka att den medicin jag då inte hämtat ut kanske var boven i dramat så att säga. Förra veckan fick jag en ordination på att höja min ena giftstrumados och jag började undra om det var avsaknaden av höjningen som kroppen nu reagerar på:
"Hallååå, mer medicin tack! Piller pronto!", skriker kroppen och tjurar för att jag inte hörsammat befallningen innan. Den hämnas genom att hälla trögflytande sirap i hela systemet! Jag är nämligen mer än bara febertrött, jag är sådan att jag helst vill sitta still eller ligga still hela dagen - precis som innan jag fick den här giftstrumadiagnosen. I dag pratade jag med min diabetesläkare, som var den som knäckte min trötthetskod förra året, och hon sa att det mycket väl kunde vara så som jag misstänkte. Det kan ta några veckor innan jag blir ordentligt pigg igen och det är ju lite trist med tanke på att jag ägnade större delen av 2011 åt att vara toktrött och känner att jag kanske kan vara färdig med den biten, men det är ju som det är! Från och med i morgon ska jag öka på min tablettdos och så får vi se om det blir bättre. Dessutom ska jag i väg och ta blodprov för att verkligen få reda på om det är den giftiga struman som spökar eller om det är något annat. Spännande! Ja, man har inte roligare än man gör sig :)

 

Träningsvärken och gröthjärnan

Ursäkta att det är väldigt bildlösa blogginlägg nu för tiden. Hjärnan är lite gröttjock så här med feber, hosta och snuva, och då är det svårt att tänka i bilder. Dessutom orkar jag inte. Jag sover ganska mycket, det är skönaste tiden på dygnet. Tror mina närmsta grannar håller med om det, de måste vara galna på mitt hysteriska hostande vid det här laget! I går upptäckte jag att jag hade fått ordentlig träningsvärk i magen på grund av det där, det är ganska störigt eftersom jag verkligen måste hosta men att det då gör ganska ont. Utöver att sova dricker jag mycket vatten av både den kalla och varma sorten, vilar, sitter under en filt och fryser alternativt kastar av mig en filt och är kokhet, försöker tränga undan den tjocka gröten i hjärnan och förstå sammanhanget i en bok samt kollar på tv. Det är ingen jätteaction som ni märker. I morgon ska jag ringa runt till mina läkare och se vad de säger att jag ska göra, jag har tröttnat på detta tillstånd... Hörs! 

Heja Estelle!

Det känns som att denna dag varit nästan exakt likadan som gårdagen, minus tvättandet - men i dag har jag å andra sidan strukit tvätten. I övrigt har det varit en blandning av förkylning som mest tvingat mig till stillhet, bortpillande av prislappar på reaböcker och nyheter på prinsessbebisfronten. Precis som i går alltså! När det gäller det sistnämnda är jag väldigt positiv den här gången, för kanske kom här liiiiite av den där sköna galenskapen jag efterlyste i går. Estelle Silvia Ewa Mary. Hörde det på någon av Ekots sändningar och upptäckte att jag utbrast i ett litet förtjust glädjerop - ungefär som någon i pressuppbådet gjorde under prinsens presskonferens i går - över att alla "kunglighetsexperter" visade sig ha fel. Det har pratats om Kristina och Margareta och en hel drös med tråkiga namn. Förlåt mig, ni som heter Kristina och Margareta, men jag tycker faktiskt att det är ett tråkigt namn på en liten tjej av 10-talet. Estelle kändes mer modernt och inte så vansinnigt traditionstrist som Kristina och Margareta. Har förstått att författaren, historikern och "kunglighetsexperten" Herman Lindqvist tycker det var galet i överkant, han är tydligen mycket besviken och tycker att namnet påminner om både en nattklubbsdrottning och en bakelse... Ja, vad ska man säga? Jag blir mest förvånad över hur man kan bli så uppretad över en sådan här sak! Finns det inte värre saker att ondgöra sig över?! Namnet är tydligen inte tillräckligt kungligt, historiskt eller svenskt och kan dessutom hjälpa republikanerna och bli ett hot mot monarkin enligt herr Lindqvist - och man tror ju knappt det är sant! Jag säger det igen: Hur kan man bli så uppretad över en sådan här sak, ett namn? Hon heter ju inte Satan direkt, så varför reagera så hårt? Jag konstaterar bara att det nu är officiellt: Herman Lindqvist är 700 000 år gammal och lika fräsch i tanken som en gråsten. Och sedan säger jag: Heja Victoria och Daniel som frångick traditionen och valde ett modernare namn, det där gjorde ni bra! Heja Estelle!

Tja, så mycket mer har jag inte att rapportera i dag. Fast just det, en sak har jag gjort annorlunda mot gårdagen - jag har börjat läsa en av mina reaböcker. Det är Ninni Schulmans deckardebut Flickan med snö i håret, och jag tänker nu lämna datorstolen och i stället slänga mig i den lite mjukare soffan igen. Ha en trevlig fredagskväll där ute!       

Hur vore det om vi blev lite skönt galna ett tag?

Det har inte blivit så mycket gjort i dag som jag hade önskat. Jag har pillat bort några prislappar på reaböckerna från i går, men det där med att rensa bokhyllan och få in de nya fynden - nej, absolut inte. Mina hostattacker från i går har avtagit lite och mer ersatts av en både snuvig och täppt näsa, samt av feber och tillhörande zombietillstånd. Jag kan absolut inte säga att jag mår uruselt, jag känner mig hyfsat okej (i alla fall med en ipren i kroppen) men blir liksom väldigt trött och frusen av feber. Då är det svårt att ta tag i saker man egentligen behöver ta tag i, så det får vänta - kanske funkar det bättre i morgon?! Jag har inte varit fullkomligt lat dock, hela förmiddagen tillbringades i tvättstugan. Om tvätten i tumlaren blev torr? Haha, skulle inte tro det... Att jag ringde fastighetsskötarna för två veckor sedan och meddelade problemet har således inte hjälpt ett dugg. Precis i rätt tid kom dock mannen som städar våra trappuppgångar förbi tvättstugan (han städar nämligen den också) och han lovade att prata med ordföranden i fastighetsföreningen, som han kände mycket väl. Kanske tar det bättre skruv, så jag slipper ha lägenheten full med blöt tvätt så värst många fler gånger.

På tal om skruv har ni förstås inte missat dagens stora händelse: en prinsessa är född. Hela landet tycks ha gått fullständigt i spinn! Jag har inte vågat öppna upp kvällsblaskornas hemsidor i dag eftersom jag ser rubrikerna framför mig ändå, och just denna sortens media har en förmåga att gå fullständigt överstyr på alla sätt och vis, åt alla håll och kanter. Det har räckt att öppna mailen i dag för att veta att "alla" vill fira. Det stora möbelföretaget skickar det generösa meddelandet att deras klubbmedlemmar kan få köpa en spjälsäng och få spjälsängsmadrassen gratis (eller om det var tvärtom) till "alla prinsar och prinsessor där ute". Det franska modeföretaget firar genom att ge alla kunder 20 procents rabatt på hela sortimentet (vilket visas genom en liten näpen "prinsessflicka" på bild) och tv-kanalernas tablåer möbleras om och sänder extra, TV4 är så gulliga så det nästan sprutar ur öronen, "I Vår nya prinsessa summerar programledaren dagens stora händelse - födseln av kronprinsessan Victoria och prins Daniels lilla prinsessa". Det är det där med "lilla prinsessa" som känns lite överdrivet eftersom prinsessor sällan föds fullvuxna, de är precis som alla barn små från början. Men okej, jag ska inte vara elak. Det är förstås jätteroligt för paret att de har fått barn, hurra liksom. Men det blir snabbt lite för mycket av det goda, speciellt när man inte är så mycket för kungligheter.

Men visst, till och med jag blev lite rörd när prinsen kom ut till det samlade pressuppbådet, måttade med händerna och log. Jag bara önskar att kungligheter kunde (fick?) släppa loss lite mer! Seriöst, kostym när frugan fött barn? Varför inte ett par jeans eller mjukisbyxor, som jag antar att de flesta andra packar ner i sin "förlossningsväska", som jag har hört att blivande föräldrar ska ta med sig till BB. Hann han ta på sig kostymen innan de åkte hemifrån, eller var den nedpackad sedan en tid tillbaka? Hade prinsessan också på sig något "kungligt" där i sjukhussängen, i stället för sjukhusets oformliga särkar som verkligen ingen kan vara snygg i? Och hur befriande hade det inte varit om prinsen hade sprungit ut till de samlade reportrarna och fotograferna och i något mindre korrekta kläder skrikit "Jaaaaaaaaa! En dotter! Yihaaa!" eller något i den stilen. Han var jättefin i sin kostym och såg glad ut så jag vill som sagt inte låta elak - men jag skulle ändå gillat lite urflippning! Lite skön galenskap skulle jag applåderat :)

Nåväl, de kanske tar på sig mjukisbyxor och dansar runt i vild dans på hemmaplan, jag hoppas det. Nu ska jag gå och koka mig en stor mugg hett te. Hörs!    

Tung och härlig rea

"Men det där var ju en lattjo påse! Vad har du fyndat då?" undrar ni nu. Några utav er kanske tycker att jag egentligen inte behöver handla mer eftersom jag då och då klagar på att jag inte har plats... Och för det jag handlat krävs en rejäl rensning och omstrukturering, men det är det lätt värt, med tanke på hur glad denna vara gör mig! För är det något jag gillar att köpa och något jag gillar att fynda, så är det...

.... böcker! 

Jag vet att det finns de som säger att bokrean har spelat ut sin roll. Man kan hitta billiga böcker på nätet varje dag och det gör att butikernas utbud är ganska skralt när rean drar igång. Men jag håller nog inte med om det, med 13 sprillans nya böcker som ska in i hyllorna! Kanske inte alltid sprillans nya i tid sett, men helt klart nya i min ägo. I morse fick jag för mig att gå till Akademibokhandeln innan klockan slog 08.00 och jag skulle börja jobba. Det var min första tanke när broschyren med sina lockande titlar låg där på hallgolvet i förra veckan, att jag skulle vara på plats när de öppnade klockan 07.00 (eller jag skulle i alla fall vara på plats strax därefter). På väg dit undrade jag lite varför jag inte tog det där besöket efter jobbet i stället, jag hade ju kunnat sova lite längre... Men på plats förstod jag varför. Det var massor med folk och kön flera kilometer, men det är faktiskt ganska roligt att gå och trängas med folk en sådan här dag, en tid när det är ganska stängt och låst runt omkring! Är man bara utrustad med lite tålamod är det ju lugnt. Dessutom, vilket var ännu bättre, hade Akademibokhandeln ett väldigt bra erbjudande om man handlade mellan 07.00 och 10.00 - köpa fyra böcker och bara betala för tre! Samlar man på sig ett gäng (jag gjorde ju det som ni ser) kommer man undan rätt bra. Det blev tio böcker på just detta ställe, till en kostnad av lite drygt 600 kronor. Snacka om fynd!

Efter jobbet gick jag förbi Åhléns bokrea på väg till tunnelbanan, eftersom jag visste att de också hade några titlar jag ville ha. Försökte vara väldigt fokuserad eftersom jag var ganska trött efter jobbet, och fyllde alltså på bokskörden med ytterligare tre. Det enda jobbiga var förstås att få hem alla de där kilona som 13 böcker utgör, och jag är riktigt trött fortfarande. Trött, men på väldigt gott humör! Tycker det blev en bra blandning, även om det saknas några genrer har jag ändå en schyst bredd - romaner, thriller, skräck, samhälle, memoarer, fantasy, djur och natur. Frågan är bara vilken jag ska börja med...?

Bokhyllan tar jag tag i från och med i morgon, nu blir det en lugn kväll. Någon timme efter att jag kom till jobbet i morse drabbades jag av en hysterisk hostattack som har hållit i sig hela dagen. Inte så att jag hostar konstant - det hade ju varit extremt jobbigt - men jag har haft svårt att prata och andats djupt i dag eftersom jag snudd på exploderat i hostningar när jag försökt. Känns som jag har en sprängfylld dammsugarpåse i halsen, inte så härligt. Kommer förmodligen inte kunna sitta och sjunga med i kvällens avsnitt av Glee - men läsa kan jag :)

Så, hur är det med er då, har ni fyndat några reaböcker i dag? Berätta!

En semla dagen till ära. Eller ok, två...

 

 Ja men visst är det härligt med dagar då man får äta något extra! Dagar anpassade för vissa sötsaker exempelvis. Visst kan man äta sötsakerna nästan vilken annan dag som helst, men det blir ju lite roligare på den rätta dagen. Så i dag har det mumsats semlor kan jag meddela - hela två stycken! Det är nästan vansinnigt, men det fanns de på jobbet som skulle äta tre i dag, så jag är faktiskt inte värst. I dag hade vår journalistklubb årsmöte, vilket vi alltid har mot slutet av februari. Vare sig det är på denna dag eller någon hyfsat närliggande, äter vi semlor och självklart gjorde vi detta även i dag. 

Flera timmar senare, när tidig förmiddag hade blivit normal-sen eftermiddag, var det dags för företaget att bjuda på bakverket för dagen - det är de semlorna ni ser på bilden. Båda var väldigt goda, men nu får det vara nog med semlor för i år. 

I kväll borde jag egentligen ställa mig och steka pannkakor eftersom det inte bara är semlornas högtidsdag - av någon märklig anledning är det också pannkakans dag, just exakt i dag! Tycker lite synd om pannkakan, för hur mycket uppmärksamhet har den fått i dag?! Finns det någon läsare där ute som firat pannkakan mer än semlan? 

Tror bestämt - eftersom jag är för mätt och för trött för att ägna mig åt pannkakor i kväll - att någon av mina helgdagar får innehålla ett lass av dagens andra godsak :)

Märkliga Morbus de Quervain

Jag har haft ont i handlederna ett bra tag, i flera månader närmare bestämt. Borde ju kollat upp det från första början förstås men det är så lätt hänt att man bara låter tiden gå. Vaknade upp en morgon sent i somras/tidigt i höstas och hade hysteriskt ont i höger handled. Försökte gå igenom mitt liv den senaste tiden för att se om jag gjort något ovanligt som gjorde att jag knappt kunde vrida på handleden. Kom inte på något och tänkte att det säkert skulle gå över av sig självt. Sedan gick månaderna och det blev ett helt nytt år och jag vaknade upp en morgon efter nyår och hade hysteriskt ont i vänster handled. Försökte gå igenom mitt liv den senaste tiden för att se om jag gjort något ovanligt som gjorde att jag knappt kunde vrida på handleden. Kom inte på något - men denna gång tänkte jag inte att det säkert skulle gå över av sig självt. I fredags, när jag var och spolade rent portacaten hos en distriktssjuksköterska, passade jag också på att gå förbi en läkare för att få lite klarhet i mina bråkiga handleder. "Morbus de Quervain" lydde prognosen och läkaren skickade en remiss till en arbetsterapeut.

"Morbus de Quervain - eh, va??" tänker ni nu. Det gjorde jag med och blev egentligen inte klokare av det annars så mycket mer begripliga svenska språket. Det handlar om "en akut senskideinflammation i första senfacket som drabbar tummens senor" enligt broschyren som jag fick på terapeutsbesöket i morse. "Eh, va?" kan man tänka av både förklaringen och anledningen till att jag drabbats av detta. För enligt samma broschyr (samt enligt terapeuten) kan detta uppstå efter regelbunden och intensiv användning av verktyg som saxar och sekatörer. Att jag över huvud taget aldrig har använt sax eller sekatör i vänsterhanden verkar Morbus de Quervain inte bry sig det minsta om. Det är mer vanligt att kvinnor drabbas och just där har jag inte så mycket att invända - jag tillhör ju onekligen det släktet - men anledningen till att just kvinnor drabbas är först och främst inte saxen och sekatören utan beror oftare på "... graviditet och tiden som nybliven förälder. Man tror att det kan ha samband med ovant lyftande, bärande och andra belastande aktiviteter vad gäller skötseln av barnet". Ja, jag har ju verkligen varit mycket gravid, samt lyft och burit väldigt mycket barn det senaste halvåret...!

Nåväl, kroppen kan ju bete sig märkligt och konstigare saker har väl hänt än att en inflammation dykt upp från ingenstans. De närmaste tre veckorna ska jag gå omkring med någon sorts handledsskydd dygnet runt (ungefär) och förhoppningsvis få tillbaka normalt fungerande tummar och handleder. Fortsättning följer.

Lite svårare att skriva på tangentbordet med händer i stelt bandage kan jag meddela. Omöjligt att få på sig vantar med händer i stelt bandage kan jag också meddela. I övrigt går det ingen större nöd på mig :)

Efter besöket hos terapeuten var det dags för en dag på stan med mamma, som är och hälsar på några dagar. Det är väldigt trevligt att gå på stan med mamma, vi hittar alltid en massa roligt och fint att titta på. Och jag hittar massa roligt och fint att shoppa!

 

 

"Om man behöver ett köksredskap till sin matlagning kan man väl lika gärna köpa ett roligt sådant?!" tänkte jag i dag. Jag var ute efter en liten visp och som ni ser på bilden längst ner blev det en ko-visp som nu hittat sitt bås bland mina andra (lite vuxnare) köksprylar :)

Efter många timmars affärskoll var det dags för lite jobbumgänge för min del. Redaktionen hade kick off på ett gäng bowlingbanor under kvällen - fast med en släng Morbus de Quervain kan man inte bowla ett endaste dugg, så jag försökte mer vara ett moraliskt stöd/hejaklack (applådera går inte heller med händer i stelt bandage kan jag meddela) och det ska nog alla vara glada för. Inte för att jag var ett strålande stöd eller en briljant hejaklack utan för att jag absolut inte kan bowla och således hade dragit ner mitt lag i rännstenen totalt. Jag har testat det där en gång, på högstadiet, mycket tidigt 90-tal. Tror varenda kägla stod kvar hur mycket jag än försökte! Får väl testa någon gång igen dock, när händerna funkar som de ska...

Bäst just nu: Bilder som tas i exakt rätt ögonblick, som man oftast först efteråt ser är väldigt roliga. På bilden nedan har jag inte bara en galen min när jag står och väljer på ko-, gris-, eller tupp-visp - jag ser också ut att ha en jätterolig frisyr, alternativt jättegalna färgglada håraccessoarer! Ibland blir det väldigt knasigt, och roligt, när kameran åker fram:   

 

Haha!

Vill bara...

... så här i all hast, önska er en härlig alla hjärtans dag! Vi firar med godis på jobbet vi :)

Rapport från en möbelfest

Ja men nu så, nu ska ni få en bildfest utan dess like! Om ni inte gillar möbler och design är kanske inte detta blogginlägg så mycket för er, men nu skriver jag ju inte bara bloggen för er utan också för min egen skull - och jag gillar ju detta. Så pass att jag gick upp väldigt tidigt i morse för att vara på plats på Stockholmsmässan i Älvsjö när den öppnade klockan nio. Tänkte att det skulle bli mycket folk och att det nog skulle ta några timmar att gå igenom allt, så det var liksom lika bra att vara ute i tid. Så, nu kör vi!

Det här tycker jag är en väldigt bra start! Den här meningen stod stort på en av Källemos monterväggar och citatet visade sig vara användbart för denna mässa. Jag återkommer till det, så kom ihåg orden!

 

 

 

Den första monter jag gick in i var Leftovers och de visade bland annat upp den här råcoola rockfåtöljen. Film- och videoregissören Jonas Åkerlund gav Leftovers i uppdrag att designa några fåtöljer som skulle passa honom. Enda kravet var att de skulle vara svarta, sedan fick Leftovers designer tänka fritt. Resultatet blev fåtöljer med nitar, kedjor och läder. Tycker ni nitarna ser vassa och inte det minsta inbjudande ut? Faktum är att de är ganska mjuka och inte alls stör sittningen, man vilar faktiskt väldigt bra i denna - jag har testat! Men om ni ändå vill ha något lite mjukare...

 

... kanske den här härliga sittplatsen passar bättre? Jag gillar båda! Minns tyvärr inte varifrån den här har sitt ursprung...

 

... men den här fina stolen kommer från Inoff.

 

Man hittade väldigt mycket färg på möbelmässan i år, det var mängder med grönt, rött, orange, gult, blått, lila... och så vidare. Och först tyckte jag det var rätt läckert med alla sprakande kulörer - tills det blev lite för mycket, som här hos Swedese. För här återvänder jag till första bilden: Det ska tåla ögats slitage. Visst är det roligt att köpa nytt ibland, men en möbel ska tåla att hänga med länge, den ska vara så hållbar att ögat ska kunna titta på den utan att tröttna. Slitas med värdighet kan den göra, på ett bra sätt. Men en hysteriskt färgglad soffa är inte min stil, jag skulle tröttna väldigt snabbt. Jag tycker bättre om...

 

... den här ljusa från Magnus Olesen. Det är kanske lite svårt att se, men tyget glittrar väldigt glamouröst - I love it!

Med det säger jag förstås inte att allt måste vara ljust, verkligen inte! Bara vitt, svart och grått blir lite för sterilt för min smak - jag gillar helt klart färgklickar. Som den här fina möbeln från Myllymäki...

... eller det här röda skåpet från Karl Andersson & söner. I ett i övrigt ljust rum lyser ju den här verkligen upp!

Mer färg, här en grön oas från Vitra. Man får uterumskänsla med det gräsgröna, fåglarna och växterna...

... och när vi ändå är inne på att vara ute - här ärstora och finfina krukan Gråsippa från Byarums bruk...

 

 

 ... och här blir man väl verkligen sugen på att ha ett stort trädäck, med plats för härliga solstolar, sommarspelsredskap och en lång trappa ner till en härlig strand! Dessa drömmar står danska Skagerak för.

Nej, nu lämnar vi utomhuslivet och går in i hallen! Den här, från Scherlin, är inbjudande tycker jag, med en härlig byrå att gömma vantar och mössor i, ljusa vårfärger på både möbler och väggar, plus en maffig tulpanbukett! Om jag hade en sådan här hall...

 

... skulle jag dessutom skaffa denna fina bänk med fårskinn. Som ni ser på den översta bilden längst ut till vänster, kan man öppna locket på bänken och gömma saker som inte bör synas. Väldigt praktiskt! Bänken kommer för övrigt från Torkelson. Som om inte detta vore nog skulle jag också ha en...

... Pingis i hallen! Ni som läste mitt blogginlägg "Pingvinkärlek", http://inblickemma.blogspot.com/2012/01/pingvinkarlek.html, vet att jag gillar pingviner, speciellt efter att ha sett BBC:s fantastiska serie "Frozen Planet". Jag ville ju ha en liten pingvinunge som skulle få heta Pingis, men jag vet ju att det inte skulle gå, pingviner är ju som bekant inga husdjur. Men Pingy (som den egentligen heter) från Magis är ju väldigt lätt att ha inomhus och den skulle göra mig väldigt glad om den mötte mig i hallen varje dag! Vad man har Pingy till vet jag inte, kompisen Puppy (hunden) bredvid kan man ju sitta på om man är en väldigt liten människa (alltså ett litet barn), men Pingys funktion är lite oklar. Fast för mig räcker det att det är en väldigt söt pingvin :) 

Nej men vad i hela fridens namn har vi här?!? Nu går väl ändå skam på torra land!! Faktum är att den delen av mässan som innehöll ljus (en hel del, det officiella namnet är ju Stockholm Furniture & Light Fair) hade stora avdelningar med adventsljusstakar och stjärnor... men vi har ju lämnat den tiden bakom oss, finns det inga bättre belysningskällor att titta på?!

 

Jo då, titta här, på Norweigan Forest Lights schysta lampa, med skog och fåglar! Och om inte den är cool nog...

... får ni väl göra just det som står på väggen där - designa en egen lampa! På designalampa.se kan man göra det, och inte var det svårt heller. Inte för att jag gjorde det, men jag såg hur det gick till. Lätt som en plätt var det.

 

Vill man inte designa själv men ändå ha en ovanlig lampa kan man köpa en isbjörn. Fast de var väldigt stora, kräver ett snudd på gigantiskt rum för att komma till sin rätt. Minns inte varifrån denna kommer, förlåt.

 

Jag gillar ju böcker och tycker således om bokhyllor, så man kan förvara sina läskompisar någonstans. Nu verkar jag ju mer än lovligt förvirrad eftersom jag inte heller här minns var denna möbel hör hemma, men fin är den. Som ni ser har luckor och lådor inga handtag, man trycker i stället lite lätt i nederkant på det skåp eller den låda man vill öppna. Det rosa bakstycket är en fin detalj. Tycker man att det här är en tråkig form av bokhylla kan man ju alltid kolla in...

... den här kvinnliga bokhyllan från Möbelriket Småland...

...eller stoppa in sina saker i ett skåp täckt med graffiti från Produktma. De sysslar med laminat till skåp och hyllor bland annat och har kanske inte just denna som en storsäljare, det är mest en rolig grej till mässan - fast man kan förstås få ett sådant här skåp om man vill. Jag skulle dock vilja ha den där stora vita och rosa bokhyllan jag, kvinnor och graffiti får vara för min del!

 

Karl Andersson & söner, som ni sett lite av innan, har fina hyllor att ställa exempelvis böcker på. Eller plexilådor man kan ha blommor i. Eller guldfiskar för allt i världen! Jag tror dock jag hoppar över det...

 

... men deras fina förvaring i trä och filt, väldigt lämplig för tidningsförvaring - den skulle jag gärna ha!

 

Nu vänder vi blicken ner från väggarna och landar på golvet! Den här mattan av gamla jeansskinnlappar bör kanske sitta på väggen snarare än försvinna på ett golv med ett stort bord över sig. Den, precis som mattan på bilden under, kommer från West Department och innehåller hela 1 200 märkeslappar om jag minns rätt. Ute i butik går den på ungefär 20 000 kronor - men det är mycket jobb som lagts ner på den! 

Inget har gått till spillo, under den lappade mattan låg en ryamatta av själva jeanstyget!

Rolig matta om man som jag gillar ord och meningar! Som synes kommer ordglädjen från Linie Design.

Interface floor gör textila golvplattor och hade en färgexplosion i sin monter.

Sköna stolar från Erik Jörgensen.

 

 

Som ni ser på soffan från Fredericia Furniture ligger det en limefärgad påse i filt. En sådan gick väldigt många mässbesökare omkring med, så också jag. När man går på mässa får man och tar man massor med broschyrer som man i värsta fall undrar vad man ska göra av när man kommer hem, i bästa fall använder som inspiration när man ska förnya hemma. Förutom bra påsar hade de sittvänliga möbler i den här montern...

... men sitta gjorde jag dock inte så mycket utöver den gången det var dags för fika - efter fyra timmar var det läge att tanka energi med god muffins och kaffe, samt lite broschyrläsning.

 

 

 

 

Sommarkänsla hos On Design...

... som inte var ensamma om att ha fina kuddar. Den här kommer från Kontinent Möbel, Martinsen.

 Men vadå, Brooklyn? Manhattan? Var vi inte i Älvsjö?! Jo då...

... det här är bara Konradssons kakel som kan liva upp just kakel med ett maffigt foto. Känns det inte som att vitt badrumskakel är lite småtrist i jämförelse med det här?!?

Jaha, en gammal byrå från 1900-talets mitt... hur kul är det?

Jättekul, när elever på Beckmans Designhögskola i samarbete med Alcro gör nytt av gammalt i projektet ad.retur. För man behöver inte slänga sina gamla eller tråkiga möbler och bara köpa nytt nytt nytt! Här har eleven Niklas Zander gjort möbeln Sir Paul Smith för att skapa ett överraskningsmoment inuti en i övrigt ganska trist byrå. "Den bjuder på sig själv och säger: 'Det trodde du inte va?' när man öppnar lådorna", säger han till Alcromagasinet. Väldigt fin tycker jag!

Här har Susanne Ringström med hjälp av griffelfärg gjort en möbel till en permanent plats för alla listor vi gör. I stället för att ha en massa lösa lappar liggande med uppgifter om det ena och det andra, skriver man helt enkelt på skrivmaskinens svarta ark, suddar ut och skriver nytt!

Det är inte bara gamla möbler man kan känna är i behov av förnyelse. Ikeas bord "Lack" är ju lite halvtrist i original, men här har det fått sig en make over av Joel Sandelius som gjort ett "bord i bordet" så att säga - ett svart i botten och så ett guldbord med rokokoben. Beckmanseleverna får det att klia i målarhänderna!

På mässan fanns ett 40-tal designer från hela världen som samlades under namnet Mart Designboom. De hade bord bredvid varandra i en form av basar, och de sålde sina produkter för mellan 100 och 1 000 kronor. Pavel Sidorenko från Estland hade massor med klockor gjorda på vinylskivor. Det fanns även när jag var yngre, men då var det bara själva skivan och inget mer. Pavel har, med någon lasermaskin eller vad det nu kan vara, gett liv åt vinylskivan när han har skurit ut alla möjliga siluetter på sina klockor. Här finns städer, apor, batmansymboler, tekannor... ja, ni ser ju. Föll pladask. För den ynka summan av 200 kronor köpte jag en klocka som symboliserar ett av mina stora intressen...

 

... nämligen musik! Fick själv bestämma vilken färg visarna skulle ha och valde guld och rött till mitt band. Grymt nöjd!

När klockan slog 16 och mässan bara skulle pågå ytterligare en timme till kastade jag in handduken. Vid det läget var jag absolut dödstrött och hade ont i både toppen och botten av kroppen - kanske inte allra längst upp eftersom huvudet var okej (men fullt av intryck), men axlarna värkte efter att där ha hängt alla påsar med tunga broschyrer (sådant kan väga!), och fötterna tjurade efter sju timmars mässpromenerande. Men vid det laget hade jag nog kollat in i alla fall nästan allt, och åkte hem. Sugen på att greja om här hemma - fast i kväll har jag bara vilat och lagt upp alla dessa bilder. Det tog ett tag. Men nu har ni förhoppningsvis fått en bra sammanfattning av årets möbelfest :)