torsdag 3 mars 2011

Terapiarbete i köket

Jag är inne i veckan då jag ska må som bäst, veckan innan det är dags för nya cellgifter. Nu ska krafterna vara på topp och jag ska ha massor med energi. Men det har jag inte. I dag har jag känt mig lite smårisig, frusen och trött i kroppen. Inte alls kul, jag hoppas verkligen att det är något som går över väldigt snabbt.

På lite småtjurigt humör också, det känns som att jag bråkar så fort jag lyfter en telefonnlur. Är det inte Försäkringskassan jag ringer och gapar argt på är det Elgiganten. Förstår inte vad problemet är, det finns flera skåp i lager, ändå vägrar de ringa mig och boka en tid när det nya skåpet kan komma. I går sa de "vi ringer i dag eller i morgon". När en del av denna dag gått ringde jag. "Vi ringer tillbaka i dag, med 98 procents säkerhet. Annars ringer vi i morgon". Blev vansinnigt irriterad och frågade vad de sysslade med.
- Ja jag vet inte, sa tjejen med tunn röst. Det är en handledare som ska ringa upp dig, jag vet inte varför de inte har gjort det...
Att jag ligger på och tjatar har förstås att göra med att det är dags för cellgifter nästa vecka och jag då kanske inte har ork att hålla på med ett nytt kylskåp. Jag behöver skåpet nu, när krafterna fortfarande finns, när jag inte har så ont så jag tror jag ska dö på kuppen! Och jag vill få ett problem ur världen, nästa vecka måste jag förmodligen ringa Försäkringskassan och tjata till mig pengar. Det kanske kan räcka med ett bråk vecka 10?

Efter en dag i sängen och soffan, vid tvn och med en bok som sällskap kände jag att lite sysselsättning i köket kunde passa bra. Fick ju supergod polkagrisfudge i går och ville fortsätta på just polkatemat. Gjorde polkagrisbiscotti, väldigt goda. Receptet kommer från min före detta kollega Therésias fina bakbok Söta saker. En variant på receptet, lite annorlunda än i boken, finns på Therésias blogg med samma namn, http://sotasaker.com/polkagrisbiscotti/ 

Jag har världens minsta mortel som lämpligtvis bara krossar tre polkagrisar åt gången (fast på bild såg det bättre ut med flera stycken...). Det tog tid men jag har sällan bråttom med saker utan sjunger gärna långsamhetens lov! Och bakverk ska inte stressas fram.

Jag tänkte faktiskt inte på det innan jag såg fotot, helt omedvetet sitter det ett rött och vitt (polkagrisaktigt) band runt glasburken som är fylld med goda biscotti!


Det är synd att dofter inte kan förmedlas på rätt sätt i en blogg. För det doftar fantastiskt i mitt kök nu, nybakat och polkagrisar! Att baka är bra terapiarbete, man kan liksom inte vara arg när man bakar och känner att det sedan luktar väldigt gott. Det finns ganska få problem när man står och rör i en degbunke :)

Bäst just nu: Snart inleds hockeyns slutspel och det är fortfarande spännande in i det sista! Vilka lag får kvala? Vilken plats slutar HV71 på när grundserien är klar? Att de tar hem guldet är ju givet, så just det är inte så spännande... ;)

10 kommentarer:

  1. Blir glad när jag ser att du orkat baka, blir lite ledsen att du inte mår riktigt bra och blir skitirriterad att du inte kan, på ett smidigt sätt, få hjälp av FK och Elgiganten, BLÄÄÄ...
    I alla fall ser dina biscotti goda ut, vill smaka!
    Hoppas på en bra dag i morgon.

    Kramar till den tappraste jag känner!

    SvaraRadera
  2. Isa: Jag mår säkert alldeles utmärkt i morgon, då kan du vara glad över det :) Ja det är störigt, helt klart, men nu är jag färdig med att vara arg för i dag!
    De var goda! Vi får styra upp en provsmakning :)
    Detsamma, kram!

    SvaraRadera
  3. Åh, doften av nybakat! Den är härlig den! Och precis som du säger: baka är trivsamt och terapeutiskt. Vill också, men just nu lite svårt att få ihop tiden. Tills vidare njuter jag av dina bilder och din härliga beskrivning av hela alltet. Må Elgiganten och Försäkringsgiganten få tummen ur! Pliiiis, typ. Kram med önskan om skön fredag!

    SvaraRadera
  4. Du ger ju ett så trevligt och godmodigt intryck. Men jag skulle inte vilja jobba på vare sig Elgiganten eller Försäkringskassan när du ringer och är "på det humöret". : ) Elgiganten vet jag inte så mycket om. Men för att ringa Försäkringskassan behöver man all kraft som kan uppbådas! Arma människor som jobbar där - ett omöjligt uppdrag från politikerna parallellt med sparkrav. Det är sådant som politikerna kalla "arbetslinje". Jag tror att det betyder att de som jobbar på Försäkringskassan ska ha så mycket arbete som möjligt och att det ska vara så arbetssamt att kontakta dem att det i framtiden ska bli lättare att gå till sitt arbete än att sjukskriva sig. Jag tänker på dig och önskar dig all kraft!

    SvaraRadera
  5. Monica: Ja den är inte fel! Jo man behöver ju lite tid för att baka, speciellt om det ska bli så där trivsamt och terapeutiskt :) Haha, ja de är sega, undra hur lång tid det tar innan allt löst sig?!? Detsamma, kram!

    Gunnar: Hahaha, nej jag skulle inte heller vilja jobba där om jag ringde! I övrigt är jag en ganska snäll och trevlig flicka :D Ja fy, det kan inte vara roligt. Jag försöker alltid vara noga med att säga att det inte är den personens fel som jag pratar med, för ofta kommer jag ju inte längre än till någon i växeln, och det är ju sällan de som trilskas med mig. Tack, ja den kraften kan nog behövas! Kram

    SvaraRadera
  6. Försäkringsgiganten, haha, bra fångat!

    Kram till en annan Gigant!

    SvaraRadera
  7. Det där guldet är vi nog flera som ska kämpa om. HV ska nog inte vara för säkra.
    Hoppas att du äntligen kan få ett rätt och bra kylskåp.
    Ha de gott!
    Kram evalena

    SvaraRadera
  8. Isa: Haha, ja det var ju huvudet på spiken :) Kram

    Evalena: Hehehe, vi får väl se, vi får väl se... ;) Jag tror nog det blir bra på kylskåpsfronten till slut! Kram

    SvaraRadera
  9. Galet snyggt blev det, du!

    SvaraRadera
  10. Tea: Hehe, kanske inte riktigt lika bra som dina, men gott blev det :)

    SvaraRadera