onsdag 16 mars 2011

En vårtur på stan

Ja, nu tyckte jag det var dags att byta ut de snöiga träden ni har sett alldeles för länge! Nu är det dags att ta in våren! Visst kommer det komma bakslag, det gör det ju alltid när man tror att våren är på ingång, men vi går i alla fall åt rätt håll och det firar jag med lite grönskande körsbärsträd. Eller äppelträd. Eller vad det nu är, ni får välja själva. Huvudsaken är att det nu är vårkänslor som gäller.

Krafterna återkommer mer och mer. Det är ju så det ska vara, så egentligen är det kanske inte så stort. Inte så att man behöver ropa ut det nästan det första man gör i en blogg, men ändå - det känns så skönt när den där dagen kommer då man nästan orkar normalmycket! Visst blir jag fortfarande trött och visst gör det fortfarande ont här och var, men jag har inte längre behovet att sjunka ihop på närmaste sittvänliga yta så fort jag är uppe och går. Det är magiskt att orka, lite mer för varje dag!

I dag har mamma och jag gått på stan. Även om vi inte var ute jättelänge och trots att allt gick sakta är jag nu väldigt trött, fast på ett skönt sätt! I förmiddags invigde jag våren genom att för förstta gången ta på mig sneakers och den första promenaden med just tunnare skor brukar ge en bubblande glädjekänsla hos mig. På vintern och så länge det är halt snö-, slask- eller isunderlag kör jag på rejäla vinterkängor (och den här vintern har jag faktiskt klarat mig utan att trilla i backen en endaste gång!), men när gruset är bortsopat är det dags för Converse!
Här står jag, redo att gå ut! Snart i alla fall, man behöver tydligen jacka också, trots att man har massor med vårkänslor...

... som tur är kan man ha skor med vårkänslor redan nu!


Har ju fått pengar av Försäkringskassan nu, äntligen. Kan inte påstå att jag i ren eufori satte sprätt på så värst många slantar men det var ändå skönt att känna att jag faktiskt inte är snudd på totalt pank längre. Så jag firade med att köpa en fantastiskt snygg svartvit duk på H&M Home. Jag gillar H&M, snygga kläder och snygga hemprodukter!

Kolla vilken snygg duk! Och det roliga med den är att man kan glömma bort både vad det är man lagt på sitt bord och storleken på det, eftersom det står tryckt på på ena kortsidan! Smart.
 

Vi har kanske inte den största och mest spännande fantasin när det kommer till lunchställen, mamma och jag. Vi lyckas liksom alltid hamna på Åhléns City lagom till matdags, men faktum är att det får vara hur ohippt det vill - maten är god, salladsbuffén är klockren och det finns alltid plats. Det sistnämnda är bra för en trött kropp som får sitta och vila med en stor mattallrik nästan hur länge som helst :)
Världens största portion fullkornslasagne blev det till lunch, och gott var det.


Det blev även en tur till torgernas torg; Hötorget. Här trängs stånden med blommor, frukt och grönt, samt en och annan vantar/halsdukar/fula t-shirts-handlare. Torggubbarna är totalt hopplösa, man kan inte ens tänka tanken att slänga ett litet öga på en bukett rosor eller ett knippe bananer - för just då överfaller de en och utropar "Extrapris!", "Fina tulpaner!", "Goda jordgubbar!", "Varsegod, titta här!" och så vidare. Jag lovar att jag skulle handla där oftare om de inte var så vansinnigt tjatiga och om de lät en tänka ifred, men de verkar inte fatta det. Den här gången var de hyfsat lugna så jag stödde deras verksamhet och köpte lite blommor. Det hör liksom också våren till!

Här står jag mitt i påskfjädrarna!


På väg hem insåg jag att det inte är vår riktigt än. Började frysa så mycket så jag hackade tänder på väg hem från tunnelbanan. Svar ja, jag är en frusen person, för det var faktiskt bara någon minusgrad när vi väl kom innanför dörren. I vilket fall som helst blev det en stunds vila i soffan med bok och en mugg te. Nästan lite höstkänsla... men snart är det vår. På riktigt!

Höstmys? Nej då, det ÄR vår. Man kan faktiskt mysa under en filt, dricka te och läsa bok även den här tiden på året.


Bäst just nu: Just nu säsongsstartar The Event på SVT1. Mamma sitter och läser dialogen för mig under tiden jag bloggar, så jag inte missar något (det är hysteriskt roligt, hon blandar svenska, engelska och svengelska bara för att roa sig - hon följer nämligen inte alls denna serie). Jag vet inte om jag kan göra två saker samtidigt, det vill säga blogga och "kolla" på tv, så om det blivit ett konstigt språk på vissa ställen vet ni att jag inte var så bra på det där...

13 kommentarer:

  1. Hej! Så härligt för dig o mamma att orka komma utanför dörren och njuta av solen. Så fin du är på alla bilder. I dag var jag en tur på stan solen sken men huja vad kall vinden är. I morgon planerar Karin o jag att åka till Kungsmässan i Kungsbacka men de varnar visst för snöstorm!!!! Knasigt. Hoppas nu att dina dagar blir bättre o bättre, kramis.

    SvaraRadera
  2. Tjoho vad glad jag blir när du säger att du har lite mer krafter idag, tjofadderittan!
    Gillar din duk jättemycket och blommor är härligt,conversen snygga och äppel/körsbärsblommorna är något att längta till.
    Snygg bakgrund!
    Nu gav du mig också lite vårfeeling.
    Sov extra gott i natt och vakna med mycket nya krafter!
    Kramar vännen!

    SvaraRadera
  3. Britta: Ja det var inte alls så tokigt! Tack, jag försöker le mitt allra soligste leende :) Hua, snöstorm vill vi ju inte ha, hoppas de varnat fel!! Kram

    Isa: Ja visst blir man glad av det?! Ja i dag var det mycket att gilla :D Sov så gott du med och kram

    SvaraRadera
  4. Läsa en bok är alltid rätt! Jag har snudd på abstinens för att jag den senaste tiden knappt hunnit läsa någon bok bara för nöjes skull. Därför står det numera nästan överst på min (i och för sig oskrivna, men ändå) att göra-lista. Det ser sååå härligt ut i din soffa med bokhyllan i bakgrunden!

    Att orka lite och ibland lite mer, är ett av livets stora vardagsundren. Kul att ni fick en tur på stan! Men det där med vårskor... märks att jag bor lite norr om dig, här är det fortfarande is på gångbanorna. Men i morgon ska jag till Växjö då tror jag att det går att bära vårskor. :)

    Önskar dig och din mamma en solig, lugn och trevlig torsdag! Kram!

    SvaraRadera
  5. Ville bara poppa in och hälsa. Det var mycket länge sedan. Har sett ditt ansikte dyka upp på några olika ställen.
    Hoppas och längtar efter vår i flera olika bemärkelser!!
    Kramar från oss, Richard & Helen Lindberg

    SvaraRadera
  6. Underbart att du orkar mer, vågar vädra vår och ge dig ut på stan. Men är det inte lite tidigt för Converse, undrar vän av ordning ;-) Även om min dotter också tog på sig sina igår, själv har jag legat nedbäddad och läst. Hoppas att din frysattack inte förebådade något sådant, nu önskar jag dig bara mer och mer kraft för var dag.
    Kram Majken

    SvaraRadera
  7. Mojnica: Ja visst är det härligt att läsa! Jag är ganska dålig på det i "normala" fall men nu i sjukläge kan jag verkligen frossa! Jag gillar också min bokhylla :)
    Ja jag hoppas verkligen du slipper isiga gator där nere, och snart även där du bor. Det räcker ju liksom nu...
    Vi önskar detsamma till dig, kram!

    Richard & Helen: Åh vilken trevlig pop in-hälsning, tack! Ja visst gör man, det känns som allt blir så mycket lättare då... :) Kram!

    SvaraRadera
  8. Majken: Ja ibland måste man våga lite! Nej då, jag hade lite extra varma strumpor på mig :) Och i dag fryser jag inte det minsta, så det var nog bara en knäppgrej i går... Kram!

    SvaraRadera
  9. Monica: Haha, jag stavar som en kratta ibland, man ska inte stressa som jag gjorde nyss... jag vet att du heter Monica, inte Mojnica...

    SvaraRadera
  10. Men eftersom jag envisas med att kalla mig lilamonica, som något slags alias, är jag överseende med mycket. I början var det där nog ett sätt att förtydliga vem jag är, men nu fyller det liksom ingen mer funktion än vanans. Men vanor är ju starka saker, som vi vet.

    SvaraRadera
  11. Monica: Haha, det är tur du är det! Men jag gillar alias, vare sig de fyller en funktion eller inte, och för mig är du lilamonica :)

    SvaraRadera
  12. Hej Emma!

    Så härligt att höra att livskrafterna börjar återvända, om än sakta. "Långsamt leder också någonstans" sjunger Lisa Nilsson. Så sant!!! Här på jobbet har vi ätit tårta och tackat av Bosse och Agneta idag. En epok är över...
    Trist att jag inte har möjlighet att komma på lördag, men du finns ständigt i mina tankar och böner! Stor kram Helen

    SvaraRadera
  13. Helen: Klokt av Lisa Nilsson, det är ju som sagt helt sant! Synd att jag missade det, inte så mycekt för tårtan utan mer för att några försvinner! Hoppas ni får kul i London i helgen, så försöker vi hålla ställningarna här på hemmaplan så länge :) Kram!

    SvaraRadera