Men i dag har jag varit väldigt seg, kroppen har känts tung och trött. Ibland är jag stelfrusen, ibland är jag kokhet. Insåg för några timmar sedan att jag har feber. Dåligt! Jag gillar inte att ha feber, jag känner mig väldigt ynklig då. Får ont i kroppen - vilket jag inte alls behöver ha eftersom jag har ont sedan tidigare, det behöver liksom inte byggas på! Jag hoppas det är något högst tillfälligt, som inte äventyrar kommande cellgiftsomgång nästa vecka (ja, nu är det snart dags igen. Tycker inte det var så längesedan jag fick förra omgången...). Och jag hoppas jag är frisk nog för sjukhusbesök i morgon. Dels är det dags för nya blodprover, dels ska jag göra ultraljud med finnålspunktion. Låter snitsigt värre det där! Jag antar att de ska kolla vad mina förändringar i levern egentligen är mer exakt. Känns som att jag är lite nyfiken på det där, så ingen feber som hindrar i morgon, tack!
Inte gjort många knop denna dag, är väldigt seg. Eftermiddagen har tillbringats i soffan med bok och tv-tittande. Och fika. Fika är bra mot feber har jag fått för mig. Tog den största muggen (vilken inte är direkt jättestor) te jag kunde hitta nu för en stund sedan, och en portion vaniljkaka. Det borde göra susen och få bort febern tycker jag!
Säg hej då till febern med lite vaniljkaka, hjärtströssel och te!
Bäst just nu: I dag har mina vänner Karin och Anton blivit föräldrar till lille Edvin! Jag gillar redan killen - han hade den goda smaken att inte komma redan i lördags vilket gjorde att hans föräldrar kunde vara med på mitt kalas, men han kom ändå ut några dagar tidigare än han skulle så mamma Karin slapp bära den tunga magen något kortare än beräknat. Bra kille :)
Tänk alla dagar då du orkat. Då fanns det människor som inte orkade. Din ork fick vara för dem med. Nu, när det är du som inte orkar, får du komma ihåg att det finns andra, som nu orkar för dig. Ungefär så, tänkte jag när jag läste om din dag. Må vägen gå dig till mötes imorgon! Kram!
SvaraRaderaHej hej Emma. Så fin du var på ditt kalas, söt som en docka. Jag förstår att du blev trött efter alla möten med dina kära vänner hoppas nu att det inte gjorde att du fick bakslag. Men det tror jag inte, uppmuntran kan ju inte vara fel.Så mumsigt du bjöd på, och vilken dukning! ja du är fantastisk. Hoppas nu att febern bara var tillfällig och att du orkar med att besöka sjukvården igen i morgon. Du, är det kallt och ruggigt, så ta taxi fram o tillbaka.
SvaraRaderaKram kram jag är med dig/Britta
Tack lilamonica för det du skriver. Jag tar det också till mig, läser det om och om igen.
SvaraRaderaInger
Emma, vi är med dig även om vi nu är på avstånd.
Kramar med så mycket styrka vi kan uppbåda!
mamma
Kramar, antifeberkramar, tyckaomdigkramar, hälsokramar, kraftkramar,
SvaraRaderabortmedskitenkramar, vårkramar,sovgottkramar!
Monica: Åhh, det låter ju jättebra, då hoppas jag att det finns någon som orkar för mig nu när mina krafter är nere på typ noll :) Kram!
SvaraRaderaBritta: Haha, docka vet jag inte, men jag var på gott humör, då kanskeman ser lite söt ut, vad vet jag :) Nej jag känner också så, det var ju värsta kicken att träffa nära och kära! Ja nu ska jag gå och lägga mig och förhoppningsvis sova bort febern! Kram!
Inger: Jag känner att ni är med :) Tack och kram!
Isa: Åhh vilka bra kramar, tack och kram tillbaka!
Inger: Det gäller dig också, förstås. När orken tryter finns det andra som orkar. Ibland bär du, ibland bär jag - det är vackert.
SvaraRadera