lördag 12 mars 2011

Kalasmonster?

Om exakt en vecka fyller jag år. Jag skriver och målar det redan nu, så att cellgiftsmonstren ska få tid på sig att förstå hur jag bör firas.

Jag vill att de tar på sig sina finaste gå bort-kläder, lämnar boxhandskar och stålhätteskor hemma. Jag vill att de ger mig en födelsedagspresent full med lugn och ro, tom på smärta. Jag vill helt enkelt att de beter sig som riktiga kalasmonster, som vill fira och vara glada! Inte vara arga och förstöra! Undra hur det blir med det där?

Om exakt en vecka ska de säga "hipp hipp hurra!" och uppföra sig!


Nu ska jag snart (eller tja, om en timme ungefär) försöka ta mig in till stan och möta mamma som kommer hit i dag. Även om kroppen värker vet jag ju hur mycket roligare det är när någon kommer och möter en på stationen när man kommer och hälsar på! Så med lite tabletter i kroppen ska det nog fungera, man får bara försöka fokusera på att sätta ena foten framför den andra och tänka på att för varje steg har man faktiskt kommit lite närmare slutmålet! Det är bara till att skaka liv i den nästan förlamade kroppen och bestämma sig. Klarar jag det kommer det ju kännas som en enorm seger :)

Bäst just nu: Solen. Det kanske blir ordentlig vår framöver! Man kan ju alltid hoppas...

7 kommentarer:

  1. Med din enorma vilja tror jag att du klarat att möta din mamma vid Centralen. Hoppas att monstren fått en chock av solljuset och håller sig lugna och fina. Birgitta

    SvaraRadera
  2. Tänk att du kunde möta mig, vilken prestation.
    Du kämpade verkligen! Jag hade klarat mig, absolut, men det var så trevligt att se dig.
    I sagan så spricker trollen när de ser solen, tänk om det kunde gälla monster också.
    Nu när jag är hos dig så kommer jag inte att kommentera mer, vi pratar ju hela tiden.
    Nu får andra ta vid i stället.
    Styrkekramarna får du också direkt!
    mamma

    SvaraRadera
  3. Birgitta: Ja bara man bestämmer sig brukar det mesta gå! Haha, varför styr inte du över mina monster, det hade ju varit jättebra! Jag tror de gillade solen men inte på det sättet att det var lugna och fina kanske... Kram

    Inger: Ja jag tänkte ju det, och jag ville ju möta dig :)
    Man vet aldrig hur monster fungerar, det är det som är det kluriga med dem!
    Det är väldigt trevligt och roligt att ha dig här ska du veta, om du är här och andra kommenterar blir det en perfekt blandning :) Kram!

    SvaraRadera
  4. Vill bara önska dig en God Natt med betoning på GOD. Må alla monsterfara och flyga.
    Kram vännen!

    SvaraRadera
  5. Isa: Tack, den blev god - sov hela natten :) Kram

    SvaraRadera
  6. Hej på er från hemmafronten!
    Ni verkar ha det gott ihop, med gemensamma ansträngningar kanske alla monster kan hålla sig lugna. Hoppas också på våren.
    Njut så mycket ni kan, på tisdag ska HV börja vända på hela tjotafräset, eller hur?
    Kram i massor!
    pappa

    SvaraRadera
  7. Staffan: Ja mamma är bra på att jaga bort monster, så vi ska nog lösa det här till slut :)
    Ja kära nån, det hoppas jag verkligen de gör, jag är lite smått nervös inför nästa match. eller till och med väldigt nervös...
    Kram!

    SvaraRadera