I förmiddags skulle jag tvätta håret. Vid tvåtiden skulle mamma och jag hem till min närmaste kollega Birgitta och äta lunch, och ska man gå bort vill man ju vara lite fin. De senaste gångerna har jag tvättat håret stående med huvudet framåtböjt för att lättare kunna dra ur de hårstrån som är lösa. Det brukar fungera alldeles utmärkt. I dag skedde något mycket märkligt, som vi fortfarande inte har någon förklaring till. I dag blev det svinto av hela håret. På riktigt! Jag öste på inpackning två gånger men förstod hela tiden att det inte skulle gå att kamma ut, hur bredtandad kam jag än har. Hade jag varit fullkomligt frisk och varit riktigt rädd om mitt hår hade jag förstås gråtit floder men nu spelade det ju ingen roll - allt ska ju av vilken dag som helst. Så jag skrattade så jag grät i stället, det såg inte klokt ut! Hår som står upp av sig självt, som inte går att kamma, som bara går att klippa, rakt av. Jo jag tackar jag... :)
Hur gick det här till?!? Vi har ingen aning...
... men svintotrasslet fick klippas bort, brutalt och...
... ojämnt! Snygg skidbacke i håret, klart man blir glad!
Nu ska vi inte ha riktigt så roligt att jag visar hur jag ser ut nu, när håret är torrt. Mamma tycker jag ser ut som en rumpnisse (men hon säger det med kärlek så hon menar absolut inget illa!), jag tycker jag ser ut som Sagan om ringen-Gollum! Det blir mössa inomhus från och med nu, i alla fall om någon annan än mamma ska se mig...
På väg till Birgitta såg jag dock ganska normal ut, mössa utomus kan ingen ifrågasätta en kall dag som denna.
Glad ute i solen!
Mamma är också glad ute i solen!
Vi hade väldigt trevligt hos Birgitta, hon är en fena på att laga mat, efterrätten med hemlagad vit chokladglass och apelsin- och passionsfruktsås var sååå god!
Mums!
Här är kvinnan som ligger bakom jättegod lunch, efterrätt och fika, världens bästa kollega Birgitta! Och så är det visst jag också. Med mössa, för att inte skrämma slag på någon.
Birgitta hade dukat med två fina hjärtan hon sytt, med en ros i varje, till mamma och mig. De fick vi ta med hem, mitt hjärta är placerat i en lite romantisk del av sovrummet och är bara hur sött som helst!
Nu är det en lugn kväll, jag går mellan varven förbi en spegel och brister ut i gapskratt när jag ser min så kallade frisyr - som mest består av huvud med kala fläckar och lite ojämnt hår här och var. Det är faktiskt roligt! Ska dock försöka komma till perukstället tidigare än fredag, man kan ju inte ha för roligt åt sig själv i flera dagar!
Bäst just nu: Humor. Det är bra att kunna skratta mitt i eländet :)
Hej Emma. Sitter och lysnnar på Kate Bush, hon kan få musiken till svindlande höjer. När jag läser om dej får du olika händelser att nå svindlande höjer. Fantastiskt! Hälsningar till dej och Inger. Önskar er en god natt. Bert_Inge och Fen.
SvaraRaderaMan vet ju inte om man ska skratta eller gråta när man läser dina historier. Jag gör som du, gapskrattar. Inte för att du tappar håret, men hur du beskriver det. Du är för härlig mitt i allt. Vilken nytta du har av att du kan plocka fram din humor. För det är det inte sagt att det du går igenom är lätt, det vet jag och framför allt, det vet du!
SvaraRaderaAlla hjärtans dag idag, så världens största och hjärtligaste kram till dig, favvotjejen!!!!
Hoppas dr besöket blir bra idag!
Haha, du är för skön Emma! :) Bamsekram på alla hjärtans dag! Helen
SvaraRaderaFina du! Du är ju för rolig! Hoppas du får en alldeles förträfflig alla hjärtans dag! Jag ska snaska på chokladen vi fick å tänka på dig! Kram
SvaraRaderaHej! Tack för det fina kortet, servetterna och kolan. Har smakat en av varje färg och de var goda. Nu hoppas jag att det ska gå bra i morgon. Själv klarade jag att åka kommunalt till jobbet i dag. Sitter här med pläden om fötterna och tittar på "Vem vet mest". Ska kolla "Rum för en stjärna i 3:an och se om jag ser någon skymt av syskonbarnet Johannes och Peter Wickberg son. De var med och fixade ljuset i huset.
SvaraRaderaAaaah, min kommentar försvann! Jag hade förstås skrivit massa roliga och kloka saker och nu är allt bara borta. Så förgängligt det är med somligt. Som hår till exempel. Säkert därför min kommentar försvann, som något slags sympati med ditt försvinnande hår. Det kloka och roliga får jag återkomma till en annan dag (hrm, stort löfte...), nu nöjer jag mig med sympatin. Önskar dig en fin kväll! Kram!
SvaraRaderaBert-Inge & Fen: Åh, det var storslaget att litegrann bli jämförd med Kate Bush, man tackar :) Det blev en ganska bra natt, kram!
SvaraRaderaIsa: Man ska absolut skratta, det är roligt :D Nej det är inte alltid lätt, men livet är ju upp och ner, lätt och svårt och så. Och jag fortsätter vara vid gott mod :) Detsamma, kram!
Helen: Hehe, tack! Bamsekram tillbaka!
Karin: Haha, det tycker faktiskt jag också stundtals, om man nu får säga sådant högt! Hoppas den var/är god, kram!
Birgitta: Så lite så! Låter skönt, hoppas du såg dem, alltid roligt att se någon man känner/känner igen. Kram!
Monica: Jag tror dig, du skriver alltid bra! Men sympatin är så fin att det inte gör något att första kommentaren försvann :) Kram!