En lättare skalle, en god semla och snyggplåster

Peppar peppar, men den enorma värken i skallen kan vara på tillbakagång... Jag vågar inte hoppas än, skulle bli så grymt besviken om det inte stämde. Men i dag har jag inte haft en lika helvetisk smärta som de senaste dagarna. Håll alla tummar ni har därute att jag slipper det onda från och med nu!

Hade dock för ont för att klara datortomografin i morse. Sov mig igenom förmiddagen men när jag vaknade vid elvatiden kände jag att jag kanske, med viss bilassistans, skulle kunna ta mig till jobbet för att vara med på journalistklubbens årsmöte. I vanliga fall är det jag som håller i dessa möten eftersom jag är ordförande för vår klubb, men de senaste månaderna har det inte varit mycket fart på mig av just den anledningen. Vår utmärkte vice ordförande Jakob tog dock hand om hela härligheten den här gången, skrev årsberättelse och såg till att alla papper var i ordning. Klart jag ville vara med på det mötet! Dessutom äter vi alltid semla på årsmötet, det vill man ju inte missa...

Semla, dagorning, årsberättelse och alla andra papper... I dag var det dags för årsmöte enligt konstens alla regler. Trevligt var det och gott var det!

Blev hämtad av min kollega Birgitta, själv hade jag inte kunnat ta mig till jobbet - är trött så fort jag är uppe och går. Men med bilhjälp gick det bra, på med peruken bara, sedan var jag redo! Och det var jätteroligt att träffa kollegerna igen, jag har världens bästa kolleger nämligen. Och semlan satt fint!

Kom hem vid fyratiden och hade på posten fått "plåster på såren-plåster" av före detta kollegan och vännen Lise-Lotte. Äntligen en människa som fattat vikten av snygga plåster! Ni vet ju hur besviken jag är efter mina blodprov med hudfärgade tråkplåster. Jag vill hävda att alla människor skulle bli lite gladare om de fick Bamseplåster! Jag blir det i alla fall. Tror bestämt jag ska ta med ett Bamseplåster nästa gång jag går och tar blodprov.
-Vill du ha ett plåster?
- Nej tack, jag har med mig ett eget! Ett mycket snyggare!

Så här ska ett plåsterpaket se ut! Eller okej, det behöver inte vara lika mosat som brevbäraren har gjort med det här, men själva mönstret är ju bra mycket finare än tråkplåstren sjukvården ställer upp med! Vem vill inte ha Skalman på fingret, eller Lille Skutt på ett skrubbat knä? Eller varför inte Bamse på ett ömmande huvud?

Har låtit delar av hemmet förfalla en smula de senaste dagarna, inte orkat plocka efter mig så mycket när skallen dunkat som värst, men det ska bli ändring på det nu. I morgon kommer en kylskåpsreparatör eftersom mitt kylskåp fått för sig att det inte vill kännas vid sitt namn kyl, det tycker det är mysigare med varmare temperaturer. Det tycker jag också, om vi snackar utomhus. I kylen vill jag ha kallt, punkt slut. Jag hoppas kylskåsreperatören kan fixa det. Ni kan få hålla tummarna för det också, när ni nu ändå håller dem för huvudet :)

Bäst just nu: Skallen, om den har bestämt sig för att inte göra ont längre. Hoppas hoppas hoppas...