fredag 4 februari 2011

En nästan helt vanlig människa

Just nu känner jag mig nästan som en helt vanlig människa. Inga biverkningar, inget ont, ingen trötthet. Cellgiftsmonstren har helt klart lagt ner verksamheten, de sover eller dricker kaffe dagar och nätter igenom. Jobbar, på det där sättet som känns, gör de i alla fall inte. Inte ens hårbotten gör ont längre och hårstråna sitter där de sitter, verkar inte ha några som helst planer på att falla av. Som sagt, just nu jag känner mig nästan som en helt vanlig människa.

Det är väl det där med sömnen som skiljer mig från helt vanliga, friska människor. Med det sagt menar jag förstås inte att inte friska människor kan ha sömnproblem, jag har nu bara fått reda på varför jag sover så himla uselt och det beror naturligtvis på cellgifterna - allt beror på cellgifter! Ringde min kontaktsjuksköterska på Radiumhemmet i dag, efter ytterligare en natt där jag bara lyckades somna in lite oroligt under de tidiga morgontimmarna.
- Det är kortisonet, sa hon. Du får ju en hel del kortison i samband med dina behandlingar, plus i alla tabletter du äter efteråt. Kortison gör att man kan ha svårt med sömnen men jag ska se till att en läkare skriver ut sömntabletter till dig, de finns att hämta ut senare i eftermiddag!

Välsignade sjukvård. Väldignade Radiumhem som man får ringa när man vill, som ibland ringer upp för att höra hur man mår, som alltid löser allting! I morgon ska jag till apoteket och hämta ut mina sömnpiller (i natt somnar jag förhoppningsvis av ren utmattning, och om inte får jag stå mitt kast för att jag inte riktigt orkar gå ut i dag...). Efter det att sömnen kommer igång blir jag ännu mer en helt vanlig människa!

Okej, jag bör fortfarande hålla mig inne i denna min infektionskänsliga vecka. Det känns ju inte helt normalt och det känns framför allt ganska tråkigt. Försöker komma på saker här hemma som jag kan roa mig med, får se vad jag hittar på för resten av den här dagen. Kan bli soffan och en bok, hör och häpna...

Bäst just nu: Jag är barnsligt förtjust i Glee som TV11, före detta TV400, nu sänder i repris på sena vardagseftermiddagar. Jag har alltid tyckt att livet borde vara lite mer som en musikal, det vore mycket roligare om folk övergav pratet ibland och i stället gick omkring och sjöng vad de hade på hjärtat! Om sången dessutom framförs till danssteg och avancerade rörelser, som i Glee, blir det ännu roligare. Alltså: mer sång och musik åt folket!

9 kommentarer:

  1. Hej!
    Jag tycker väldigt mycket om att läsa din blogg! Med den positiva inställning och humor du har, trots din sjukdom.

    Hoppas du får sova i natt!

    Varma hälsningar
    Susanne

    SvaraRadera
  2. Susanne: Tack snälla, vad kul! :) Ja det hoppas jag också...

    SvaraRadera
  3. Synd att jag inte bor lite närmare för då skulle jag kommit och sjungit och dansat för dig!

    I natt måste du få sova, basta!

    Kram vännen!

    SvaraRadera
  4. Hej Emma, jag är en torgkolega till bertinge.
    Han tippsade mig om din blogg.
    jag måste säga att jag beundrar dig för din humor i allt elände.Är man så possetiv som du så blir man frisk mycket fortare.Så du kommer snart att vara frisk som en nötkärna.kram på dig å hoppas du får soooova gott inatt.mvh jenny möller

    SvaraRadera
  5. Isa: Ja det hade varit något, jag får hoppas på lite sång och dans vid annat tillfälle :) Kram

    Jenny: Hej, vad roligt att du tittar in! Ja det kan ju inte skada om man är positiv tänker jag, och det blir ju lättare för mig att ta allt då också :) Kram!

    SvaraRadera
  6. Hej Emma! Så bra att du fått hjälp med sömnen, hoppas att tabl hjälper annars finns det annat att ta till. Det är viktigt att du får sova. Så bra att du känner dig omhändertagen av personalen och att du ber om hjälp när du behöver det. I dag är det lördag och handlardag. Få se vad det blir, planerat är dock lite trälister, extraelement, lite färg m.m. Det finns alltid ngt att köpa till till ett gammalt hus som fyller 80 år. Tänker på dig Kram

    SvaraRadera
  7. Britta: Ja det ska bli skönt att få möjlighet att sova ordentligt, det behövs nu. Kan tänka mig det, roligt att fixa lite :) Kram!

    SvaraRadera
  8. Lise-Lotte Lindgren5 februari 2011 kl. 16:55

    Skönt att du mår som folk idag. Men en promenad kan du väl få ta i Krillan? Det finns väl ställen där det inte är så trångt. Annars fåru väl sätta på dig munskydd. Så kommer du att se väldigt mystisk och spännande ut. Och tänk om/när du börjar använda den tjusiga peruken! Då tror säkert folk att du är någon excentrisk Hollywoodstjärna.

    SvaraRadera
  9. Lise-Lotte: Haha, men då kommer jag ju bara ha en massa papparazzifotografer efter mig, och man kan ju ge sig sjutton på att de är jätteförkylda och smittar mig! Eller okej, det kanske musnskyddet hindrar då... Frågan är om jag verkligen vill se så mystisk och spännande ut?!? Hm, får klura på det här... ;)

    SvaraRadera