Ny spegelbild - men ungefär samma person

En sak som är ganska bra med att ha låga blodvärden är att man skärper till sig lite när det är dags att äta. Frukosten exempelvis är numer värsta färgkicken till skillnad från innan. Jag åt bra frukost då också men kanske inte så rolig ur färgsynpunkt. Havregrynsgröt och knäckemacka med ost - sådär kul. Men nu, när jag ska äta leverpastej, gröna grönsaker och apelsinjuice, går det livat till på frukostbrickan! Leverpastej är alltså bra för blodet, om man inte tar den med mjölk, då försvinner hela vitsen på något sätt. Apelsinjuice ska det vara och inte mig emot, den färgen är bra mycket gladare än den vita mjölken. Så här färgsprakande roligt har jag nu för tiden på morgonkvisten!

Oj så färgglatt och trevligt det var här!

I dag åkte mamma hem igen, det har alldeles väldigt fort gått en hel vecka sedan hon kom hit. Vid tiotiden i förmiddags sa vi hej då vid Centralstationen. Det har varit roligt och skönt att ha sällskap, livet blir ibland aningens begränsat med cellgifter i kroppen - första veckan gör det ont, andra veckan är man infektionskänslig och först tredje veckan är man hyfsat normal och orkar göra saker. Innan dess håller man sig mest hemma. Och nog för att jag kan roa mig själv, men sällskap är trevligt, så är det bara! Men allting har sin tid :)

Det kanske inte var att roa sig, men efter att mamma och jag sagt hej då gick jag till apoteket för att köpa ett skonsamt schampo och en mild hudlotion. När man har en rakad skalle får man bete sig på helt andra sätt när det gäller huvudvård. Tvätta huvudet (eller håret) med schampo är väl ganska normalt, men att smörja in det med hudlotion hör inte till vanligheterna för oss tjejer/kvinnor.

Det nyaste nya! Nu ska man ha hudlotion även på huvudet, inte bara kroppen! Kom ihåg var ni läste det först... ;)

Det blir så tydligt när man smörjer in sin rakade skalle med hudlotion. Det är liksom någonting som är fel med kroppen när man gör det! Jag menar naturligtvis inte att alla tjejer/kvinnor med rakade skallar har något fel på sig, vissa vill raka av sig allt hår för att de tycker det är snyggt, punkt slut. Men för mig, som aldrig haft en sådan längtan, blir det här så solklart: jag är sjuk. Visst, jag har fattat det innan - jag har ett stort operationsärr på magen, jag har jätteont i kroppen av cellgifterna, jag är helt slut i densamma på grund av alla monster. Men ändå, det blir liksom extra tydligt när jag går förbi en spegel och ser hur jag ser ut. "Vänta nu, vem är det där? Jaha, det är ju jag! Hej du!".

Förstå mig rätt, jag klagar absolut inte. Även om jag förstås aldrig gått omkring och önskat mig en släng av cancer med håravfall på kuppen, så är jag helt okej med det faktum att mitt riktiga hår inte sitter där längre. Det är bara ovant att se sig själv på det här sättet och jag undrar hur alla andra skulle reagera om de såg samma bild som jag? Ska jag visa mig ute bland folk tar jag på peruken, så ingen behöver vara orolig för det, men här hemma blir det kanske annorlunda. Nu har jag ju bara haft peruken sedan i går och vet inte riktigt hur mycket jag kommer ha den när jag går omkring hemma. Än så länge går jag mest i min "nattmössa", ett brunt tygstycke jag sover i eftersom det blir lite för kallt för huvudet annars, eller bara rakt upp och ner utan vare sig peruk eller tyg på huvudet. Det är jag och min skalle, punkt slut.

Men även om bilden av mig har ändrats ganska drastiskt tror jag ändå att jag är ungefär samma person som innan. Visst har denna sjukdom och allt den medfört förändrat mig, hur ska jag försöka återkomma till i ett senare blogginlägg. Men i grund och botten är jag samma person så ingen behöver vara rädd för att ta kontakt med mig - vare sig jag har hår på huvudet eller ej. Punkt slut.

Bäst just nu: Ytterligare ett visdomsord från Nalle Puhs lilla instruktionsbok. Ibland är livet lite svårt, kroppen kanske gör ont. Men man behöver inte alltid så stora saker för att ändå må ganska bra. En peruk kanske räcker. Eller en fungerande skalle (för hjärnan är som den ska, den har inte fallit bort, jag lovar). Eller kontakt med goda vänner. Eller besök. Eller för all del, en ballong...