Om kaffe, diskverktyg, livet och döden

I dag ska jag våga mig på att dricka kaffe. Det har slagit alldeles på tok fel de senaste gångerna jag druckit, sömnen och jag har varit ovänner allt för många gånger. Men i dag har jag hämtat ut mina sömntabletter (de kostade hela fem kronor, vilken hutlöst dyr medicin!) så i dag kan jag kanske dricka kaffe och ändå sova i natt! Roade mig med att läsa om biverkningarna på tabletterna när jag kom hem, jag gillar det av någon anledning. En sak som kan hända, väldigt väldigt ovanlig men dock förekommande, är att man blir aggressiv. Om ni möter mig och jag börjar slåss vet ni alltså varför. Men jag ska försöka hålla mig lugn och fin :)

Det var en ganska ful dag när jag gav mig i väg tidigare i eftermiddags. Grå himmel och grå snö på gråa gator och trottoarer (i alla fall den del av snön som är mellan att vara smält och fryst, den ser väldigt grå ut). Men det var skönt att få luft, om man klär på sig ordentligt kan det väl inte vara fel att vara utomhus även om man befinner sig i en infektionskänslig vecka? Jag ska satsa på luften nu framöver i vilket fall som helst.

Passade på att handla lite när jag ändå var i Lindhagensgallerian, det stället med apotek som ligger närmast mig. Här finns också Ica Maxi och i dag fick jag gratis falukorv bara för att jag har Icakort. Jag har för tillfället inte så stort behov av falukorv men nästa vecka kommer mamma, och eftersom hon är bra på att laga mat kommer korven komma till glädje. Tänk så bra det kan bli!

Mest nöjd är jag dock över en vårglad diskborste och en lika vårglad disktrasa. Jag gillar att diska, speciellt när jag har något fint i redskapsväg. Disktrasor utan mönster kommer över huvud taget inte innanför min ytterdörr kan jag meddela - finns det roliga disktrasor ska man för allt i världen inte använda tråkiga! Och det här blir i alla fall jag glad av :)

Grön diskborste, vit och rosa disktrasa. Plötsligt vill man ju diska typ hela tiden!

I kassakön slängde jag ett öga på kvällstidningarnas förstasidor. Aftonbladet hade skådespelerskan Lena Nyman på sin etta med rubriken "Lena Nymans sista samtal: 'Visst ses vi i morgon '". Vad lite vi vet egentligen, var min första tanke. Precis vad som helst kan hända från en dag till en annan och ändå tar vi så mycket för givet. "Visst ses vi i morgon" säger vi, utan att alls veta om vi verkligen gör det. Och ibland kan jag tänka "tänk om jag visste då vad jag vet i dag" om alla möjliga saker. Personer som kanske finns i min närhet ena dagen finns där inte alls nästa (sällan beroende på att de dör, så allvarligt behöver det ju inte vara). Händelser som vänder upp och ner på ens vardag bara sådär. Inte trodde jag, när jag var på ett vanligt rutinbesök hos min gynekolog tidigt i höstas, att den där klumpen hon hittade i min kropp skulle vara en tumör! Att jag skulle sitta här x antal månader senare och ha cancer och inte längre kunna få barn!

Nu är det nog tur att man aldrig vet vad som ska hända, gott eller ont. En av mina favoritserier på tv startade senhösten 2009 och hette Flashforward (tyvärr bara visad en säsong innan den lades ner). Plötsligt en dag föll hela jordens befolkning i koma och under några minuter fick de se sin egen framtid ett halvår framåt. De som inte såg något hade hunnit dö innan det magiska datumet alla hade i sina framtidsvisioner. Först tyckte jag det verkade rätt coolt men sedan skrämde det upp mig rätt rejält. För tänk om jag skulle veta nu exakt vad jag kommer veta om ett halvår, exakt hur mitt liv ser ut med allt vad det innebär? Om ingenting i livet längre är spännande för jag vet ju redan hur det kommer bli. Tänk om jag skulle veta att någon i min närhet dör inom ett halvår - och så möter jag den personen livs levande men vet att snart är han eller hon borta?

Därför är det kanske bra att säga "Visst ses vi i morgon" och veta att man inte vet någonting. Men man hoppas ju. Även om det enda vi vet om livet är att det någongång kommer ta slut, så lever vi vidare som att det inte finns något slut. Det gjorde nog Lena Nyman också, trots att hon var sjuk under en lång tid. Och bra är väl det, för man kan ju inte leva varenda dag som att det vore den sista. Inte skulle jag gå på Ica Maxi om jag visste att det här var min sista dag i livet - hur mycket gratis falukorv jag än skulle få! Nej, jag tror inte man kan leva så och jag tror man måste hoppas att livet alltid finns där, så man kan "ses i morgon". Och ändå måste man veta att vad som helst kan hända och det gäller att visa sina nära och kära att man tycker om dem medan tid är. Så nu vet ni det, där ute: jag gillar er :)

Nej, nu får det vara färdigfilosoferat för i dag, dags att sätta på kaffe!

Bäst just nu: Misstänker att jag kommer tröttna på Melodifestivalen så fort jag slår på tvn i kväll. Lyckligtvis upptäckte jag via en trailer för några dagar sedan att TV11, omigen denna kanal alltså, sänder roliga 30 Rock på lördagkvällar med lika roliga Tina Fey i huvudrollen. Vet inte vilken säsong det är, och det sägs att serien (som alla serier) blir sämre från säsong fyra. Men jag hoppas det är en tidig variant vid 21.00 i kväll!