Vårfrukost på balkongen, utan smärta

Sov riktigt bra natten till i dag, utan sömntablett. Det är första gången någonsin så tätt inpå cellgifterna, och det känns ju väldigt bra. Visst vaknade jag ibland men det är okej. Och jag hade framför allt inte ont. Började med De Riktigt Starka Tabletterna i går under eftermiddagen eftersom jag hade vansinnigt ont i fötterna, kunde knappt sitta still. Eller gå. Eller ligga. Eller stå. Men när bedövningen kom kändes allt bra. Tog lite tabletter för två timmar sedan eftersom värken började sätta klorna i mig då. Dessa piller är verkligen en befrielse...

Började dagen på ett av de bästa sätten som finns. Ett av dem alltså, det finns många bra sätt att börja sin dag på förstås. För min del var det frukost ute på balkongen som gällde, den första för säsongen.

Den lilla balkongen är verkligen inte specillt avancerat iordninggjord än så länge, men har i alla fall lite grönska. Och påskfjädrar förstås.

Fick två påskdukar av kollegan Elisabeth och hennes dotter Ulle när jag fyllde år. Den ena passade väldigt bra på balkongfrukostbordet.

Frukost med morgontidningen i perfekta balkongstolen!

Ingen tvekan om var man ska servera detta te...

... just det, på balkongen! Här med äggmackor och apelsinjuice.

Nu ska det sägas i ärlighetens namn: Det var dels lite för kallt att sitta ute, det var dels så att bäst före-datumet på teet hade gått ut och därför inte smakade så mycket. Men känslan att sitta där ute på den lilla balkongen och må bra - den var det inte fel på!

Har sedan haft en ordentlig tvättdag, både genom det vanliga sättet där man springer fram och tillbaka till tvättstugan, samt tvättat peruken. Dessutom har jag packat. Det har alltså inte hänt så värst mycket spännande saker, men det är okej, man får ha sådana dagar också. I morgon ska jag upp alldeles för tidigt och göra det där kontrastultraljudet som borde gjorts för längesedan. Jag hoppas bara att kroppen håller sig lugn och inte gör för ont när det är dags att ge sig iväg - någongång under morgondagen kommer nämligen smärtan from hell komma, så är det. Jag håller tummarna för att det blir senare. Mycket senare.

Bäst just nu: Läser i Dagens Nyheters sportavdelning att den finske hockeyspelaren Teemu Selännes svensexa en gång i tiden spårade ur en aning. Iklädd en ögonbindel blev han av kompisarna medsläpad till en tatueringstudio och meningen var att han skulle få en finländsk flagga på axeln. Men tatueraren visade sig bli så pass nervös att han råkade göra en blågul variant istället - Finland blev alltså Sverige... Lätt hänt, flaggorna är ju sååå lika... Vad lär vi oss av detta? 1. Det är farligt att gifta sig. 2. Välj tatuerare med omsorg och välj inte någon nervös typ. 3. Det är ganska roligt och man kan skratta åt det :)