torsdag 21 april 2011

Andas in och andas ut

Jaha, då var man Jönköpingshemma igen då! Det var ju sannerligen inte längesedan jag var här men det är lika trevligt denna gång, speciellt eftersom jag börjar få väldigt ont i kroppen nu. Att sitta fem timmar på en buss var kanske inte riktigt vad min kropp gillade - kanske var det dock till glädje för cellgiftsmonstren eftersom de lever rövare nu, och de verkar ju hitta alla möjliga och omöjliga anledningar till att festa loss. Fem timmar på en buss är i alla fall minst en timme för länge för vem som helst, frisk som sjuk, men nu var det väl en av årets värsta resdagar och väldigt mycket köer på grund av det. Trodde jag skulle bli galen innan jag kom fram - men nu är jag här!

Dagen började ganska tidigt i morse med ett nytt besök på KS för ett kontrastultraljud. I min värld är ultraljud i 99 fall av 100 förknippat med graviditet, men uppenbarligen är jag ett levande exempel på att det inte alls behöver ha med barn att göra. Likt väl känns det fånigt att få den där kletiga massan utsmetad på magen och bli undersökt som om man var gravid...
- Grattis, vad roligt! Vet du vad det blir? frågade en skojfrisk kollega när jag var på jobbet och hälsade på i måndags. Vet inte hur vi kom in på att jag skulle göra ett ultraljud, men det kan fara många saker ur munnen på en.
- Tre pojkar! skämtade jag vidare och höll upp tre fingrar i luften. I dag kände jag att det inte gjorde något att magen var tom på just sådana, men ibland måste man skoja om det. Känns det som.

Gjorde ju en felaktig variant av det här kontrastultraljudet för någon månad sedan, allt för att få reda på vad det är för förändringar jag har på levern. Den doktorn visade sig ju ha gjort nästan allt fel, därför var det dags för ny undersökning i dag. Den här doktorn kändes trovärdigare och han lät som ett helt avslappningsband när han sa "Ta ett djupt andetag... håll andan... andas ut" under 20 minuters tid. Hade nästan kunnat somna om det inte var för att jag skulle hålla andan typ hela tiden. I övrigt gick det bra. Och om ni undrar vad det där kontrast är i ordet kontrastultraljud så betyder det att man sprutar in kontrastmedel i kroppen för att kunna se organen ordentligt. Typ.

Svar får jag inte en på ett tag, blir nog vid nästa läkarbesök. Jag är inte det minsta orolig, dels har jag aldrig varit det, inte ens när min läkare började prata om dessa förändringar för första gången. Jag menar, hur stora är riskerna att man får nya elakartade tumörer under tiden man går igenom en ganska intensiv cellgiftsbehandling? Dels trodde inte heller läkaren det var något konstigt när hon fick provsvaren vid första undersökningen - även om de svaren nu inte visade så mycket... I vilket fall som helst andas jag lugnt - och känner inte ens ett behov av att hålla andan :)

Ska nu sätta mig i soffan och försöka massera mina fötter som gör så ont att det känns som att de ska sprängas. Funderar på att krypa uppför trappan till övervåningen, så jag slipper gå på fossingarna. Vi får väl se hur det går med den saken...

Bäst just nu: Att jag kom fram efter den låååånga bussresan. Det är skönt att ha ett helt hus att gå omkring i. Eller krypa omkring i då...

5 kommentarer:

  1. Fint att du är lyckligt framkommen till Småland. Men trist att monstren såg bussresan som tillfället för sitt påskgodis. Eller hur de nu tänker. Om det nu inte blir som vi vill, att monstren ger sig av till Blåkulla, har du i alla fall fin utsikt, fint sällskap och alla möjligheter att bli ompysslad där i Småland. Det duger bra! Önskar dig och de dina en härlig, skön och rolig påsk! Kram!

    SvaraRadera
  2. Välkommen till Småland och solskenet. Härligt att du är "hemma" nu och får allt det stöd du behöver. Hoppas de starka, vita små pillren gör monstren svaga så de inte orkar härja runt så dant.

    Önskar er alla uppe på berget en riktigt fin och härlig Påsk.
    Hälsokramar i kubik fr. Ylva o Lasse

    SvaraRadera
  3. Gokväll! En natthälsning och önskan att du ska sova riktigt gott.
    Hoppas alla monster har vett att hålla sig i skinnet, det är ju ändå Påsk.
    Fatta liksom!
    Dunderkramar!

    SvaraRadera
  4. Emma! Att dem aldrig ger sig. De där monstren hade väl för i all sin dag inte betalat någon biljett. Skönt i alla fall att du orkade med resan men alternativet att hoppa av på halva vägen var ju inte heller något hit när man mår dåligt.
    Ligger i sängen och skriver. Så nu blir det strax aftonbön. Ber att du ska få en lugn natt och så önskar jag dig en riktigt GLAD PÅSK!
    Birgitta

    SvaraRadera
  5. Monica: Haha, ja det var godis av den dåliga sorten kan man säga, inte ens njutbart de första bitarna! Det har jag absolut, så jag tror det kommer bli en bra påsk ändå, trots att monstren verkar stanna... Detsamma till dig, kram!

    Ylva & Lasse: Tackar! Ja vi hoppas på bra piller och svaga monster, det är en bra kombination :)
    Detsamma önskar vi er, kram!

    Isa: Tack, jag sov riktigt bra! Vaknade några gånger men somnade om direkt så det var en bra natt :) Monstren verkade i alla fall fatta hur de skulle bete sig i natt - alltid något!
    Kram!

    Birgitta: Haha, nej de åker bara snålskjuts! Nej det hade ju inte hjälpt ett dugg om jag hoppat av i typ Linköping, det är nog inte så troligt att jag hade mått bättre där helt plötsligt... Önskar även dig en glad påsk, kram!

    SvaraRadera