Lycka på hög höjd

Tänk vad bra livet är ibland! Att sitta här i för stora mysbyxor, utan ens en millimeter trend i sig, och bara vara lat! Det var annat för exakt ett år sedan. Då hade mamma, pappa och jag åkt upp till Stockholm efter frukosten eftersom jag i dag skulle träffa narkosläkaren inför morgondagens operation. Innan jag kom till sjukhuset var jag ganska lugn - jag visste ju vad som väntade, hur procedurerna var, vilken våning och vilket håll jag skulle gå till. Men väl på plats kom klumpen i halsen, en känsla som är svår att beskriva, men det var ett väldigt starkt motstånd. Jag kände att jag med varenda cell i min kropp ville protestera, jag ville verkligen inte läggas in på sjukhus igen!

Och just därför är livet så bra ibland, eftersom det där inte är nu. Det tillhör dåtid och nu är vi i nutid och jag kan sitta hemma hos mamma och pappa i mina otrendiga mysbyxor - ingen narkosläkare jagar ut mig för kommande operationer eller annat tråkigt! Det är förstås aldrig säkert att jag för evigt kommer slippa operationer eller cellgifter framöver, men till skillnad från förra året verkar inte årets mellandagar innebära något värre än att möjligtvis trängas med folk på reor - och det finns som jag sagt förr värre saker än det!

I går var jag på just stan och trängdes med andra shoppare. Mitt shoppande resulterade i en mycket glad överraskning och den som säger att lycka inte kan köpas för pengar har alldeles fel! Cellgifterna har ju bland annat gjort att jag haft väldigt svårt med balansen och att bara tänka på skor med klack har gjort att jag snubblat och trampat snett av bara farten - även om jag så gått barfota. Men barfota kan man ju inte gå när man snart ska på bröllop, och helt platta skor är inte heller så festligt. I går kom så den magiska dagen då jag såg ett par högklackade lila mockaskor som skrek "Kom igen, prova mig! Jag är snygg och kommer passa utmärkt på din fot, serru!!". "Okej då", tänkte jag och provade. Och vad hände? Jo, jag kände mig som Askungen som har ett par smått förtrollade skor på sig! Jag köpte dem, gick omkring hemma i minst en kvart och verkligen provade - upp och ner i trappor, några danssteg, snabba svängar, fram och tillbaka - och inte en enda gång snubblade jag eller trampade snett!

Magi! Och hyfsat sköna är de också, hur sköna nu högklackade skor kan vara... Dessa skor passar som synes bra att bara stå i...

... samt att sitta i, och flaxa lite med fötterna! Just det kanske man inte gör bland folk på ett nyårsbröllop, men man kan göra det på hemmaplan, om man finner nöje i sådana saker!

I dag har det alltså varit en lugn mysbyxdag hemma, för det mesta med tofflor på fötterna men ibland med högklackade skor. Just kombinationen mysbyxor och högklackat ser förstås inte klokt ut, men eftersom jag är så nöjd över att kunna gå i sådana skor vill jag passa på mellan varven! Man har inte roligare än man gör sig.

Bäst just nu: Att det står 2011 i almanackan och inte 2010. I morgon ska jag, till skillnad från i dag, hitta på något aningens mer avancerat än att gå omkring i otrendiga mysbyxor, bara för att fira att jag inte (som förra året) ligger på ett operationsbord :)