söndag 25 december 2011

En soft juldag

Så har julafton kommit och gått. Den där dagen man väntar på i flera veckor går onekligen ganska snabbt. Det är inte alls så att allt nu känns tomt, för mig är det fortfarande jul och ledigt i många dagar till och även om julaftonen är själva höjdpunkten med allt vad det innebär, så gillar jag hela julhelgen och är därför i fortsatt stämning så här dan efter dopparedan. Vi hade en jättemysig dag i går - men julbilder har ni ju fått under en ganska lång tid fram till julafton, så det tänkte jag nu lämna bakom mig och i stället koncentrera mig på denna dag. Juldagen, som brukar vara årets lugnaste och slappaste dag - på det bra sättet. Det brukar vara stora läsdagen där mamma, pappa och jag sitter med näsan över en julklappsbok i princip hela dagen! Och mellan varven nickar man till och sover en stund med boken uppslagen bredvid sig. Det är hög mysfaktor på denna dag.

På juldagen får kanske många för sig att de ätit för mycket under dagen man nyss lämnat bakom sig, och det är väl ofta här tanken att man ska ge sig själv ett nyttigt nyårslöfte först startar. Julskinkan och knäcken kanske fick lite för fritt spelrum i går liksom... Nu var det nog inte så mycket det som gjorde att vi bestämde oss för att starta vår dag med en timmes promenad, det var snarare alla plusgrader som borde resultera i totalt isfria trottoarer och ett ganska skönt klimat som lockade!

Jag är en vattenmänniska som älskar att se vatten och vara i det. I Jönköping mår jag därför riktigt bra av framför allt två anledningar: utöver den självklara anledningen att jag har familjen här, trivs jag också väldigt bra för att det finns så mycket vatten. Det kommer kanske inte som någon överraskning att Jönköping ligger vid Vätterns södra spets och ses från stora delar av staden. Befinner man sig inne i city har man Vättern på ena sidan, men inte nog med det - vänder man på huvudet åt det motsatta hållet har man Munksjön, som förvisso inte är så rekommenderat att vara i men lämpar sig alldeles utmärkt att titta på! När jag gick på gymnasiet, bara ett stenkast från Munksjön, var vattenpölen ingen större hit. På gymnastiken skulle vi nämligen en gång om året springa runt Munksjön, en sträcka på fem kilometer. På den tiden förstod jag mig inte på gympalektionerna över huvud taget, jag tyckte det var urtråkigt att röra på mig! Det enda som fångade mitt intresse var när vi fick spela innebandy (kan bero på att jag vid ett tillfälle första året lyckades göra ett snyggt tunnelmål på två klasskompisar som i vanliga fall spelade innebandy mycket mer än vad jag gjorde. Målet var naturligtvis ingen som helst skicklighet från min sida utan bara tur - bollkänsla har aldrig varit min starka sida! Jag levde dock länge nog på det för att resten av gymnasieåren alltid önska innebandy när vi fick välja vilken sport vi skulle syssla med den närmaste timmen...) men att springa runt Munksjön var tortyr! Det slutade ofta med att jag sprang 100 meter, gick ganska långsamt i tio-tolv minuter, sprang 100 meter och så vidare. Jag är fortfarande inte så road av att springa men skulle jag gå i skolan i dag skulle jag gjort bättre ifrån mig!

I vilket fall som helst, i dag gick mamma, pappa och jag en promenad runt nästan halva Munksjön. Jag är ganska förkyld och ville inte anstränga mig så mycket, därav bara en halv runda. Det hade hänt mycket sedan jag gick (och till viss del sprang) där förra gången och nu var det riktigt trevligt!

Pappa och Emma ute på juldagspromenad. Mamma är fotograf på samtliga bilder.

Kommer ni ihåg det där klädstrecket som finns nära där jag bor, med upphittade vantar, mössor och skor uppsatta med klädnypor? Runt Munksjön finns en variant på kärleksfullt omhändertagna, tappade saker: ett träd fullt med nappar från alla barnvagnar som (tydligen) rullar förbi här!

Ett utomhusgym - det fanns inte på min tid! Men... det första som möter en är några fikabord... är det ett gym för den som har med sig en jättetung fikakorg? Eller...

... näää, här finns ju massor med träningsredskap som man kan... tja, använda när man vill träna! Jag försöker här läsa de små beskrivande bildskyltarna för att sedan kunna...

... testa redskapen! Den här var inte så skön - men det kanske beror på att det finns en del julskinka och knäck i magen också!

Grilla är ju en väldigt trevlig utomhusaktivitet under varma vår- och sommarmånader, och det kan man göra vid väl utvalda platser runt Munksjön!

Blir man trött på att grilla, eller bara vill lägga sig och vila en stund i solen, kan man göra det här! En väldigt skön soffa kan jag meddela! Fast nu behövde jag egentligen inte vila, och det var inte riktigt läge att sola heller.

Men vad är det här då, undrar ni? Förutom att det är en fin bild?

Jo det är ju far och dotter som står på en bro, på sin vårpromenad så här i början på april! Va, vad då, är det juldagen? December? Men det är ju plusgrader, blå himmel, sol och det där klassiska "vårljuset"? Tänk så knasigt det kan vara ibland! Nåväl, det är ett jättebra promenadväder i alla fall :) 

Bil- och gångbron, som ni ser i form av vita räcken, fanns inte på den tiden vi sprang runt sjön. Jag vet inte om gympatimmarna i gymnasiet fortfarande innehåller just "springa runt Munksjön-passen", men om det är så har nog starten flyttats fram ett hundratal meter, till brofästet, eftersom bron annars underlättar för den som vill fuska.  


Efter promenaden har det varit en lugn juldag - men än så länge utan bokläsning faktiskt. Dagen är ju dock inte slut än, och det är ju julhelg i morgon också. Morgondagen lär nog innehålla en tur på stan också, trots att jag varje annandag lovar mig själv att jag aldrig mer ska ge mig ut bland alla hysteriska rea-människor som verkar tycka att mellandagsrea är meningen med livet... Men efter alla cellgifter och detta galna år har jag ju blivit en människa som inte retar upp mig på småsaker längre, som tar det mesta med ro (det mesta alltså, sannerligen inte allt...), så jag kommer förmodligen bara fortsätta i mitt vanliga lugna tempo och tänka att det alltid finns värre saker än att exempelvis stå i en låååång prov- eller kassakö!

Bäst just nu: I dag är det exakt ett år sedan jag startade den här bloggen på riktigt! Det var juldagen 2010 och bara några dagar senare väntade operation med nyår på sjukhus och ett ovisst år med cellgifter. I år väntar ett festligt nyår med bröllop och sedan en normal start på året med jobb! 2012 kan nog bli ett bra år :)

3 kommentarer:

  1. Åh. Jag har också kutat runt munksjön på gympatimmarna och då fanns där heller inget utomhusgym, vad jag minns. Men det börjar ju bli några år sedan. ;)
    Jag gillar din inställning ang. Hysteri och långa köer. Jo det finns helt klart värre saker..
    Även jag har hört att 2012 blir ett bra år! Det ser jag fram emot. Gott nytt sådant!

    SvaraRadera
  2. Vad fort ett år har gått, men för dig har det inneburit så mycket som man önskar att du sluppit. Fy tusan vilket år du haft!!!!
    Nu hoppas jag SÅ MYCKET att kommande år blir ett riktigt bra år för dig.
    Du har gett mig så mycket att reflektera över och oxå att vara tacksam för.
    Härliga promenadbilder du bjuder på. Tänk att du kan ta härliga promenader, STORT!
    Var rädd om dig, sköt om dig och ALLT GOTT TILL EMMA!!!!
    Kramen tjejen!

    SvaraRadera
  3. Elin: Haha, ja vi börjar ju bli gamla nu... ;) Det måste vara något nytt påfund, och en bra grej är det - smidigt att stanna och stretcha musklerna när man kutat runt ett tag!
    Eller hur, det blir ju bara jobbigt för en själv om man ska reta upp sig på folk runtomkring!
    Åh vad bra, då måste det ju vara sant om vi båda har fattat det så!
    Kram!

    Isa: Ja det har varit ett galet år men jag kan inte säga att jag ser tillbaka på det med speciellt mycket sorg eller bitterhet. Inget utav det faktiskt! Visst har det varit jättejobbigt under långa perioder men det är dumt att fastna i det som varit :)
    Det tror jag det blir! Visst är det stort att jag kan gå som jag kan? Det var ju inte jättemånga månader sedan som jag knappt kunde gå omkring i tre minuter utan att bli dödstrött...
    Tack och kram!

    SvaraRadera