Tillbaka i cyberspace med få krafter

Ber lite grann om ursäkt för att jag inte uppdaterat bloggen sedan i onsdags, men det har varit ett enormt datorstrul på blogspot så felet har inte legat hos mig. Tyvärr har vissa kommentarer på mitt förra inlägg försvunnit innan jag har hunnit svara på dem, men inte heller detta är mitt fel. Vill bara säga att jag är glad för alla fina ord som trillade in men som nu inte går att läsa. Tack i alla fall för glada tillrop och peppning!

I onsdags i fotostudion kände jag mig hur pigg som helst, sedan dess har orken avtagit kraftigt. Kom till mamma och pappa i går eftermiddag och sedan dess, fram till nu typ, har jag 1. legat i deras vardagsrumssoffa, 2. suttit i deras vardagsrumssoffa och 3. gått omkring lite sakta mellan vardagsrummet, hallen och köket. Mer action än så har det inte varit. Hallonsaftscellgifterna var alltså inte alls så snälla och oskyldiga som man först kunde tro. Jag har inte riktigt lika ont som jag har haft förut men kroppen känns väldigt obehaglig, det kryper överallt och jag vill bara kapa av vissa kroppsdelar, framför allt benen, och slänga dem i en hög och slippa bo i den kropp jag nu befinner mig i. Det som skiljer mest från de gamla vanliga cellgifterna är nog tröttheten som så totalt överfaller mig. Det är inte bara det att kroppen är trött, öm och svag, jag skulle också kunna sova nästan konstant. Hoppas verkligen jag slipper cellgifterna snart, det känns som att jag börjar kunna detta nu...

Det är ibland svårt, till och med för mig som lever i det, att stå ut med mina två olika sidor. I onsdags pigg och full med ork, i går och i dag ordentligt sänkt. Hur ska man lära sig stå ut med dessa dagar som är så totalt upp och ner?! Kan man göra något för att få upp orken de dagar den inte finns där automatiskt? Eller är det bara att hoppas att nästa dag blir bättre? Kanske.

Även om det varit en väldigt lugn dag har vi festat till det lite grann, med tårta till eftermiddagsfikat! Man gör vad man kan för att liva upp tillvaron, det är vi rätt bra på.

Kvällen är nu lugn, det blir nog lite tv i kväll, lite massage för trötta ben och fötter, samt pizza. När det gäller min stukade/vrickade fot känns det lite bättre, jag tar tillvara på allt som går åt rätt håll! Ha en trevlig fredagkväll där ute :)

Bäst just nu: Förutom att det är skönt att omigen vara hemma hos mamma och pappa är det en klar fördel att det går att blogga nu, efter det lilla strulet. Det är skönt att skriva av sig och att meddela hur läget är. Hur gjorde man förr, när det inte fanns datorer? Flaskpost är ju inte riktigt samma sak...