torsdag 6 oktober 2011

Torsdagsglamour

Det går bakåt i utvecklingen. Har haft ett par dagar där kroppen ägnat halva dagarna och hela kvällarna åt smärta. Väldigt irriterande, man vill ju att det ska gå åt rätt håll. Att det ska gå att dra ner på dosen värktabletter - inte öka densamma. Men jag antar att det bara är att plocka fram tålamodet. Någon gång i framtiden kanske det blir bättre, även om den framtiden verkar ligga låååångt framåt.

I dag har jag varit ledig, i går var sista jobbdagen för denna vecka. Träffade Jessica vid tiotiden för att äta frukost i gallerian i Liljeholmen - det är ett väldigt bra sätt att starta dagen på, att äta frukost med en vän! Hade köpt en värmande poncho åt Jessica som hon kan ha på sitt kalla jobb och i dag skulle hon få den. Som tack för "besväret" fick jag ett fantastiskt snyggt nagellack - trots att det inte var något besvär, jag var i butiken där jag hittade ponchon, skickade en bild på den värmande saken, fick senare ett ok på att lägga ut pengar åt henne så länge, stod i kassakö dagen efter och köpte den. Ett jobb som tog kanske sammanlagt två minuter av mitt liv. Att få ett nagellack som tack gjorde min torsdag kan jag säga, det är så glamouröst att när jag testade det på hemmaplan i eftermiddags kände jag mig som värsta partyprinsessan trots min klädsel bestående av mjukisbyxor! Det är bra gjort av både Jessica och ett nagellack!

Lila, glittrande och glammigt. Vad mer kan man begära? Torsdagsmys!


Som om det inte var nog med glamourösa naglar fixade jag ärenden efter frukosten och blev glammig på Body Shop. Gick in ganska osminkad och kom helt oväntat ut med en snygg vardagsmakeup, bara så där! Ah, jag älskar att vara tjej - och att personalen inte hade så mycket att göra så de frågade sina kunder om de fick gå lös på deras ansikten med ögonskugga, foundation och hela kittet :) Av bara farten, när jag nu kände mig ganska mycket snyggare än normalt, köpte jag god och snygg duschtvål och hudlotion. Glammig från topp till tå - var ska det här sluta?!

Kärlek!


Det här är ju ingen shoppingblogg men jag måste faktiskt visa en inhandlad sak till. Den passar alldeles för bra denna årstid för att inte dela med sig av:

Kan man dricka något mer passande en regnig och blåsig höstdag än höstte? Den här sorten innehåller bland annat jordgubbsblad, tranbär, blåbär och äpple. Och det passade utmärkt till...

... eftermiddagsfikat!
 

Eftermiddagen har tillbringats hemma, ibland med vila, ibland med lite mer fart. Blir lite smått handikappad när fötterna gör ont men jag försöker koppla bort galenskaperna och lägga mig på en bra nivå av stillsamhet och aktivitet. Det är så en glamourtorsdag kan se ut!

Bäst just nu: Snart dags för en ny dos värktabletter...

 

4 kommentarer:

  1. Skulle gärna se att jag fick lite mer konkurens, men japp... jag blev först igen, men sk...samma. Tittar jag in och ser att du har skrivit något nytt så är jag med.
    Märkligt att inte värken kan ge med sig, fram och tillbaka hela tiden. Tur att du är utrustad med ett stort tålamod.
    Härligt med lite glammgrejer, syns på flaskorna att de luktar gott.
    God nattsömn och en dag utan ont någonstans, det är vad jag önskar dig!
    Kram tjejen!

    SvaraRadera
  2. Isa: Haha, ja men det är skönt att du är så trogen, det gillar jag :)
    Ja det är ganska störigt, så det är bra att tålamodet finns där...
    Eller hur! Ska bli trevligt att använda dem framöver.
    Tack och kram!

    SvaraRadera
  3. Snyggt nagellack! Jag funderar på om du inte skulle kunna utöka din tablettdos lite. Främst då med ett piller tålamod. Om det bara gick vill säga. Tills pillret är uppfunnet (vilket kommer vara någon gång då du inte längre har något behov av det) får du försöka få tag i tålamod på något annat sätt. Som jämförelse kan jag rapportera att då jag bröt foten fick jag höra att det ta 1–2 år innan det är helt bra. Nu har det snart gått 2 år och jag kan konstatera att det verkar vara en rimlig prognos. Detta trots att jag inte direkt suttit still och inte använt foten under den här tiden. Det är med full användning hela tiden som det tar 1–2 år. Nu är ju en fraktur en avsevärt mycket mindre dramatisk händelse för kroppen än cancer, så dessvärre behöver du säkert mycket tålamod. Men det tror jag du fixar - även om du blir less emellanåt. Ha en fin helg!

    SvaraRadera
  4. Monica: Eller hur! Ja ett piller av den sorten skulle jag vilja ha! Varför finns inte sådana redan?! Oj, det där lät ju lite jobbigt, två år är ändå en lång tid för en fot! Jag behöver nog det, jag vet ju att det kan ta år för mig också. Ibland vill man bara knäppa med fingrarna så blir allt bra men det funkar ju inte riktigt så... Jag tror också jag kommer fixa det, med några små bakslag ibland - men det kan man ju få ha.
    Detsamma och kram!

    SvaraRadera