Ska det vara ett rosa band också? Nej tack...

Oktober är en väldigt färgrik månad. Vissa tycker bara den är mörk, och visst - det är nu man märker hur fort det blir mörkt trots att eftermiddagen knappt hunnit bli kväll och hur ödsligt svart det ser ut när man tittar in genom fönster där ingen är hemma. Men oktober är för mig mer gult, rött, orange, grönt och brunt än mörkt. Löven på träden, buskarna och marken är så sprakande så man nästan blir bländad av hur fint det faktiskt är, trots att sommaren är borta! Så oktober är fullt av fin färg. För att inte tala om hur full månaden är med rosa. Irriterande mycket rosa, faktiskt.

I oktober står bröstcancern i fokus. Det säljs rosa band, rosa disktrasor, rosa kokböcker, rosa morötter (och då pratar vi alltså inte om själva morötterna, bara ett litet tecken på grönsakens påse som berättar att X antal kronor per såld påse går till forskningen kring bröstcancer), rosa träningskläder - i princip allt som över huvud taget går att sälja säljs i rosa. Globen färgas rosa för en kväll och delar av Sveriges artistelit står på scen och sjunger för full hals för att samla in ytterligare några miljoner. Och det är väl bra. Men...

I går var jag på "alla" mäns favoritaffär Clas Ohlson för att köpa en lampa till mitt förråd eftersom de som bestämmer i vårt hus i någon sorts idiotisk miljöiver har ställt in källarens lampor på en lystid på endast en minut - hopplöst när man behöver in och rota runt i det lilla förrådsbåset och det plötsligt blir kolsvart. Nåväl, i kassan såldes, precis som i de flesta butiker känns det som, rosa band. Killen i kassan frågade om jag förutom lampan inte skulle köpa ett rosa band också? Jag log lite, sa nej och förklarade varför.

Förstå mig rätt, jag tycker självklart det ska forskas på bröstcancer, jag tycker självklart att bröstcancer ska utrotas och försvinna från jordens yta. Men är bröstcancer den enda sorts cancer mänskligheten är medveten om? Hur vore det om alla andra sorter också fick lite uppmärksamhet och forskningsstöd? Kan det inte finnas liiite rättvisa i det här fallet? Okej, prostatacancern blir det lite jippo kring någon gång per år - svenska kändismän tar på sig lösmustasch och plåtas i kvällstidningarna - men det är det enda tror jag. Hur många galor anordnas för tjocktarmscancer? Hur många band designar Odd Molly-grundaren Per Holknekt (årets Rosa bandet-skapare) eller alla andra designers som figurerat genom åren, för gynekologisk cancer - min sort? Nej, just gynekologisk cancer, som har ett mörkgrönt band som sin färg, får inga kändisdesignade band, disktrasor eller morötter. Bandet säljs på Radiumhemmet i Stockholm men det är ingen direkt rusning dit.

Och omigen: förstå mig rätt. Jag är inte först och främst ute efter en mörkgrön gala i Globen där delar av Sveriges artistelit står på scen och sjunger för full hals för att samla in ytterligare några miljoner, jag är inte först och främst ute efter att killen på Clas Ohlson ska försöka sälja på sina kunder mörkgröna band när de köper skruvdragare, snöslunga, vedklyv eller lampor till mörka förråd - även om jag inte skulle protestera om detta skedde. Jag bara undrar varför det är så kolossalt mycket fokus på just bröstcancer när det finns flera andra cancerformer som också behöver stöd och forskning? Vad gör bröstcancer till the one and only? Att många får den? Ska man vara glad över att denna typiska kvinnosjukdom faktiskt blir så uppmärksammad, i en värld där kvinnor i övrigt befinner sig lite "under" männen (tjänar sämre exempelvis)? Okej, det är jättebra - men får jag då fråga om det handlar om de kvinnliga brösten som vi måste skydda från sjukdom? Och vad är i så fall kvinnligast om vi nu måste ha en tävling - bröst eller livmoder, det sistnämnda som gör att kvinnor kan bli mammor och män inte kan bli det? Ursäkta om jag sticker ut hakan och kanske provocerar, stör i fredagsmyset - men jag vill gärna ha en reaktion! Jag fattar också att det är tråkigt att vara kvinna och få bröstcancer och bli av med sina kvinnliga bröst - men om man får uttrycka sig lite ofint går det faktiskt att skaffa nya bröst i silikon. Det går däremot inte att skaffa ny livmoder i silikon och därmed "bli kvinna igen". Förstår ni hur jag tänker?

Gynekologisk cancer är precis som bröstcancer inte heller att leka med, en viktig del av dig försvinner i båda fallen. Men ingen form av cancer står framför den andra i min värld. Jag tror inte någon form är lättare eller tuffare än någon annan, jag tror alla former behöver lika mycket uppmärksamhet och forskning för man kan faktiskt dö vare sig man har cancer i tjocktarmen eller brösten, prostatan eller äggledarna. Men är man sjuk i en annan cancerform än den enda som tycks existera i oktober kanske man inte vill frossa i rosa band, rosa disktrasor och rosa morötter eftersom man gärna vill se lite stöd och forskning även för andra sorters cancer. Om min sorts cancer fick bara en millisekund av den uppmärksamhet bröstcancer får skulle jag tycka det var stort. Och då skulle jag kunna tänka mig att köpa rosa saker för att stödja - men i nuläget tycker jag det rosa får för mycket uppmärksamhet och väljer därför att avstå. Är det någon färg jag stödjer nu är det den mörkgröna.

Ungefär det här, fast inte alls så utförligt förstås, sa jag till killen i kassan på Clas Ohlson. Han köpte mitt argument till att inte köpa ett rosa band, så att säga. Han frågade inte ens kunden efter mig om det skulle vara ett rosa band till det övriga. Nu berodde nog det mest på att det var en man, och inte på att kassakillen hade fått något att tänka på. Han tyckte nog snarare att det inte var läge att prata om rosa band med mannen, kanske tyckte han att kunden inte passade i rosa. Han hade däremot passat i mörkgrönt, om ni frågar mig.

Bäst just nu: Den 10 december firas att HV71 i år fyller 40 år. Det firas med en stor utomhusmatch med plats för 20 000 hockeyfans när HV tar emot Linköping i denna extra festliga elitseriematch. I morse tog jag äntligen tag i mig själv och köpte biljetter till pappa, lillebror, svägerska och mig själv :)