Gott nytt år och tack för mig!

I förrgår skrev jag att jag inte skulle gå ut mer i år. Om det var tänkt som ett löfte svek jag det, för i förmiddags tog jag faktiskt en promenad... det har varit plusgrader två dagar i rad och trottoarerna såg så inbjudande is- och slaskfria ut att jag bara var tvungen att ge mig ut. Ut till en blå himmel och fågelkvitter som påminde om en dag i slutet av mars, en sådan där man egentligen skulle kunna gå i tunna Converse och känna att vintern är på väg bort! Jag vet att det dröjer länge innan det verkligen är så, men om man som jag inte är jätteförtjust i vintern kan man i alla fall passa på att njuta när det går. Det blir nog en promenad till jobbet i morgon, om temperaturen fortsätter ligga över plusstrecket! Ja, jag jobbar i morgon, hur mycket nyårsdag det än är. Men det är helt okej.

Det har ju blivit nyårsafton, märkligt nog. Det är nu man ska tänka bakåt och framåt, lämna det gamla och gå in i det nya. För mig är nyårsafton en ganska oviktig dag, i alla fall ingen jag känner ett behov av att fira stort - nytt år blir det ju vare sig jag tokfestar och skålar i champagne eller inte. Lite ska jag dock fira förstås. Dricka och mat - gravad lax med egengjord senapssås, räkröra och fänkålssallad med citrondressing och vitlöksbröd med brieost till huvudrätt, och chokladmousse med blåbär och granatäppelkärnor till efterrätt - står i kylen. Jag sitter framför datorn i slitna jeans som representerar mitt rock 'n' roll-jag, och linne med paljetter som representerar den delen av mig som gillar glitter och glamour, och med detta är jag fullständigt redo för raketer och nyårsklockor! När jag gav mig ut vid elvatiden i förmiddags var det redan några som sköt upp färgglada fyrverkerier på den ljusa himlen. Just då levererade min I-pod Glees version av Celine Dions Taking chances. Har aldrig varit ett Celine-fan men alla låtar blir bra i Glee-struparna, och jag tyckte texten passade rätt bra för denna dag:

What do you say to takin' chances? 

What do you say to jumpin' off the edge? 

Never knowin' if there's solid ground below 

Or a hand to hold or hell to pay 

What do you say? What do you say? 

Om man nu bortser från att texten egentligen handlar om att tjej möter han/hon/hen och funderar på om man inte ska våga satsa på kärlek, så känns ju den där texten som handen i handsken en nyårsafton! Nej, man har ingen aning om vad som väntar det nya året - det kan bli lite hur som helst. Men om man aldrig tar chanser kommer man ju aldrig någon vart! Ibland kanske man måste våga hoppa, även om man inte vet vad man möter när man kommer ner till marken. Så vad säger ni? Ska vi ta och chansa och leva livet fullt ut 2013? Okej, det kanske ni gjort redan i år, och det har nog jag gjort till viss del också. Men varför inte göra det ännu mer? Jag har nu bestämt att mitt 2013 ska bli ett hejdundrans trevligt, roligt, rockigt, festligt, spännande, intressant och fint år!

Med detta blogginlägg denna sista dag på året skriver jag också mina sista rader. Den här bloggen föddes när jag fick cancer och skulle genomgå flera månader med operation, läkarbesök och cellgifter. Jag ville att familj, släkt, vänner och andra skulle ha möjlighet att följa med på resan, ta del av det de ville och hoppa över annat om de nu ville det. Det var också ett sätt för mig att bearbeta det som hände och i efterhand ha något att gå tillbaka till - minnet kan ju som bekant försvinna på vägen. I slutet av januari har det gått två år sedan jag inledde cellgiftsomgångarna och jag känner nu att bloggen inte är lika aktuell längre. Jag är inte lika road av att skriva här som jag var förr (och med några få undantag är ni rejält dåliga på att kommentera inläggen, vilket också gör att det inte är lika kul att skriva längre) så nu får det vara. Kanske återkommer jag någon gång i framtiden, det får vi se. Jag lär inte göra det på denna adress eftersom jag faktiskt inte vill betala för att lägga ut bilder, men var jag i så fall fortsätter vet jag förstås inte. Den dag jag skaffar en telefon anpassad för Instagram kommer jag synas där eftersom jag gillar att fotografera i tid och otid - ni får väl hålla utkik efter det...

Hoppas nu ni får ett riktigt bra avslut på 2012 och att 2013 blir allt ni önskar! Tack för mig :)

Kram
Emma

Inomhus resten av året

Nu tänker inte jag gå ut mer i år. Av den anledningen får det alltså vara vilket väder det vill de kommande dagarna - jag ska stanna inne. Väldigt trött på detta varannan dags-väder, det är minusgrader ena dagen, plusgrader den andra. Halt och slaskigt om vartannat. För min del skulle våren kunna få komma nu!

I dag var det dock värt att gå ut. Jag har varit hemma hos Jessica, Erik, Vilmer och Gilbert. Vi har ätit väldigt gott, Vilmer och jag har lekt massor med lego och bilar, och med Gilbert har jag gosat som man gör med små bebisar på några månader! Inte alls fel :)

Kom hem nyss och tycker det är väldigt skönt att tända massor med ljus och vara inomhus under tiden det snöblandade regnet smattrar mot fönsterblecket där ute. Resten av kvällen blir lugn och skön - hoppas ni får en fin kväll där ute också!

Att packa upp... eller inte packa upp

Tillbaka i Stockholm igen. Denna mellandag har jag jobbat, för första gången på flera år tror jag. Brukar vara ledig mellan jul och nyår för det mesta, så det kändes lite ovanligt att jobba i dag. Men det gick bra, vi var en liten styrka och hade himla trevligt. Åkte från Jönköping i morse och vet att jag inte bör sätta mig ner i soffan nu snart även om den lockar, eftersom jag kommer ha väldigt svårt att komma upp ur densamma. Ni som följer mig noga vet att jag är usel på att packa upp väskor när jag kommit hem, de ligger oftast kvar på golvet öppnade men ouppackade minst en dag... Det finns plötsligt så mycket annat intressant att göra, varenda gång! Förstår inte det där.

Hoppas ni hade en bra jul där ute! Det hade jag, det var så himla mysigt som vanligt! Det känns lite tråkigt att den är över nu, den där ledigheten när man bara softar. Men jag ska nog klara av vardagen som så smått börjar infinna sig, och det blir ju faktiskt lite ledighet även vid nyår. Om exakt en vecka är vi ett par dagar in på ett helt nytt år - hur galet känns inte det?! Det var väl ändå inte så längesedan det blev 2012?!

Nej, nu får jag ta mig i kragen. Dags att packa upp!

... och dopparedan!

Till alla bloggläsare ute i världen den vida:

jag vet att ni utan mysiga julbilder får lida

Men här är det julfrid i stora mått

och världens godaste jullunch jag fått

Granen är mäktig och pryder sin plats

så nu är det läge att tomten tar sats 

Snart juliga cupcakes och kaffe ska smaka

- tur att morsan hunnit baka... :)

Ja här må ni tro att vi har det kul

Med det vill jag er önska en riktigt 
GOD JUL!

Dan före dan före dopparedan...

Det är dan före dan före dopparedan och jag är nere i Jönköping och myser. Stundtals även fryser. När det blåser kallt från Vättern känns -5 som -25 ungefär. Efter att ha varit ute under större delen av dagen är det nu väldigt skönt att sitta inne med levande ljus och julstämning i varje vrå. De är bra på det där mamma och pappa, det krävs inte mycket för att få allt på topp! Hade jag kunnat lägga in bilder hade jag överöst er med fina foton men det är ju som bekant stopp med det nu. För er som missat det vill ju de som ligger bakom bloggar på blogspot-adresser tjäna pengar genom att låta oss som skriver betala för bilderna. Jag är ju inte så sugen på det när jag nu hade tänkt gå ner för landning. Allting har sin tid och min bloggtid börjar rinna ut.

Vi börjar bli klara med julförberedelserna nu. I morgon ska skinkan griljeras och jag ska göra knäck, men i övrigt har vi nog gjort allt nu. Julkakorna med sina klassiska kryddor och smaker ligger i frysen och väntar på att ätas upp. Julklapparna ligger inslagna i silvriga glittrande papper och röda tygband (de från mig i alla fall). Granen är grön och så underbart tät att den skulle passa i vilken Disney-film som helst. Ljusen lyser, snön är vit där ute, musiken är lite extra stämningsfull, Jul-Ernst har levererat fyndigheter och framför allt recept som kanske kommer resultera i nya rätter på julbordet, julkalendern har snart inga luckor kvar att öppna och både små och stora barn (jag) tindrar med ögonen så här dan före dan före dopparedan! Klart man gillar läget :)

Vad gör ni själva en kväll som denna?    

Julledigt för Snålisen

Jullov! Eller i alla fall några dagars ledigt. Ganska få denna gång, trots att det är ett år där man inte behöver ta så värst många semesterdagar för att få en riktigt lång ledighet. Jag är tillbaka på jobbet redan i mellandagarna, men det känns helt okej - huvudsaken är att jag får några dagar nu att bara fira jul på, slappa och träffa familjen! Kom hem från jobbet för en stund sedan och ska nu inleda det svåra projektet packning eftersom jag åker till Jönköping i morgon. Har ju alltid haft svårt för det där med att packa men jag ska ta mig i kragen och försöka vara effektiv denna gång. Fördelen med att inte vara ledig så länge är ju att man inte behöver välja på så värst många ombyten. Ska åka tåg för ovanlighetens skull, det är nästan alltid buss annars. Tittade på tågbiljetter för ungefär två månader sedan, mest på vinst och förlust, för jag tänkte att biljetterna nog skulle vara uppe i snudd på 1000 kronor vid det laget. Höll på att trilla av stolen i ren förvåning när det fanns en resa för 302 riksdaler. Bokade utan att tänka, innan det slog mig att SJ+tåg+vinter = oftast usel kombination. Men jag tänkte att om det är snöstorm och inställda tåg har jag bara slängt 300 spänn i den frysta sjön och att man i så fall fick leva med det. Nu verkar det ju som att tågen ändå ska gå och då är ju 302 kronor ett riktigt fynd - även om SJ gärna påminde mig om att jag var en "Snålis", som biljetten faktiskt hette... :)

Jaha, då var det där med packning då ja...

Fikahäng och julklappsinköp

Man märker att tiden går när man träffar folk man inte träffar så ofta. För en stund sedan kom jag hem efter en fika med Maria, en av tjejerna som var med på rehabvistelsen i Mösseberg om ni minns. Vi har inte sett varandra sedan dess men för några veckor sedan bestämde vi oss för att ta tag i det där med att ses och inte bara höras via mail och sms. Det har gått rätt lång tid sedan sist, vi har båda blivit mer långhåriga sedan dess men vi pratade på som att ingen tid alls har förflutit under drygt ett år. Det gillar jag, vi hade väldigt roligt och det var en skön paus i julstöket :)

I övrigt denna helg har jag ätit middag med goda vänner i två omgångar - fredag och lördag - och i går var jag ute i kaosvädret och köpte julklappar. Blev klar redan första och enda dagen, det sker extremt sällan. Nu ska jag snart inleda tomteverkstad med paketinslagning, gå och plocka med lite av varje och sedan ta det lugnt inför den sista hektiska jobbveckan innan jul. Det är mycket som står på programmet innan jag kan sätta mig på tåget (om det nu går, man vet aldrig med SJ...) och åka hem om några dagar. Ska bli himla mysigt att fira jul snart! 

Luciatåg sprider mys

Jag tror det är just den här dagen, den 13 december, jag inser att det faktiskt är jul snart. Butikerna har skyltat med julsakerna i många många veckor. Mycket på julbordet kan man äta nästan vilken annan tid som helst på året. Presenter köper man och ger bort även vid andra tillfällen och inte bara vid den kommande högtiden. Men luciatåg - det ser man bara 13 december! I alla fall om man inte är med i något själv och det var många år sedan jag var det. Det var roligt minns jag, men det är inte helt fel att bara titta på och lyssna heller.

I eftermiddags kom en kör från Adolf Fredriks musikklasser till jobbet. När vi på avstånd hörde Sankta Lucia i typ åtta stämmor, släckte alla lampor och bara lät tågets ljusbärare lysa upp blev jag alldeles rörd! Börjar nog bli blödig på gamla dar, blev nästan tårögd. Det var så fint och så mysigt! Så skönt att bara ta en halvtimmes paus från det just nu väldigt intensiva arbetet, lyssna på vacker sång och sedan dricka några små koppar glögg och äta lussebulle. Nu är det på riktigt känns det som :)

Vi var några stycken som försökte få klarhet i varför det så ofta är en tyst Lucia där framme i täten? Får hon inte sjunga av någon gammal sed eller så? Vi kom inte fram till något, så det vore roligt att höra om någon av er vet varför hennes enda roll verkar vara att bära en ljuskrona? Hör av er och bringa klarhet i det hela, tack! 

121212

Jaha, har ni varit med om något magiskt i dag? Har ni gjort något lite extra, nu när det för sista gången på jättelänge är ett speciellt datum? Jag har det inte, men det har varit en bra dag ändå. I går var det jobbets julbord, vi var i Kaknästornet och åt jättegod mat - för första gången någonsin åt jag inget av det varma alls eftersom det fanns så mycket kallt som smakade alldeles fantastiskt, och när magen var nästan proppfull fick jag förstås prioritera: jansson, köttbullar och revben mot knäck, ischoklad och pepparkaksbakelse? Det var inget svårt val, köttbullar kan man äta när som helst annars.

I kväll var det dags för veckans andra julbord. I dag var det dags att äta sill, prinskorv och mintkyssar i polishuset när myndigheten bjöd oss volontärer på julmat. Det är en tradition sedan flera år tillbaka men jag har inte varit med på två år så det var roligt att vara med igen. Nu kan det dock få dröja en vecka eller så till nästa julbord - men då kommer jag vara sugen igen!

I morgon är det lucia, glöm inte att sprida lite ljus omkring er då!

Dan före dan före dan före dan före dan före...

Har ni tänkt på att nästa måndag är en helt vanlig måndag, ungefär som den här (om det inte är så att ni för första gången går på Nobelfestligheter just i kväll förstås, för i så fall är det kanske ingen vanlig måndag), men att måndagen efter det är en julaftonsmåndag? Känns inte det lite overkligt? Jag tycker i alla fall det. Häromdagen sprang jag några ärenden och var inne i en klädbutik under tiden jag väntade på lunchsällskap. I just denna butik hade de plockat fram vårkläder och skyltat stort. Hur mycket jag än älskar den här tiden på året och hur julglad jag än är, kände jag ett lite härligt sug efter just det där. Våren, värmen. Tunnare kläder, ljusare dagar... Men okej, det är ganska långt kvar. Man kanske inte ska tänka på det för mycket. Och det är som sagt riktigt mysigt nu också!

Efter jobbet var jag hemma hos Nina och julfikade på lussekatter och knäck bland annat, det var så himla mysigt! Som sagt, jag älskar den här tiden, den har verkligen sin charm. Det är mycket mat- och fikaintag just den här veckan - julbord både i morgon och på onsdag och sedan fika var och varannan dag. Jag kommer kanske rulla fram innan veckan är slut...

En soft dag

Det har varit, och är, en ganska sällsynt dag i dag. Den här månaden brukar alltid vara så fulltecknad, resten av den kommer helt klart vara det - i alla fall fram till julafton. Det är julbord hit, julfika dit. Julklappsinköp hit, julpyssel dit. Och så jobb på det, mer än vanligt - också typiskt denna månad. Men i dag, denna andra advent, har det varit en väldigt lugn dag. Jag har bara skrotat omkring hemma, plockat med det ena och det andra och framför allt unnat mig lyxen att sitta i soffan och kolla en tre timmar lång musik-dvd och druckit glögg. Ibland behöver man sådana dagar. Från och med i morgon ska jag bli fartfylld igen!

Ord bara ord

"Men nu har väl den här bloggen spårat ur helt...?!" har ni kanske tänkt en och annan gång. Ni har i så fall en poäng. Jag hade lust att göra en väldigt fin bloggmånad men tappade den lusten när jag nu inte kan lägga in bilder gratis längre. Skriva blev liksom inte heller kul! Men nu tänker jag göra det i alla fall, de resterande dagarna denna månad. Små korta inlägg, mer eller mindre varje dag. Bildlösa men förhoppningsvis smått trevliga ändå. Jag är inne på att sluta blogga sedan, men skulle jag ändra mig lovar jag att skicka en länk till det nya stället jag i så fall gör det på. Men som sagt, som det känns nu sjungs det på sista refrängen. 

När ni nu inte får några bilder får jag väl försöka festa till det på något annat sätt. Kanske skriva i en annan färg. Eller i en annan storlek. Eller bara skriva tillräckligt intressant som sagt, så att ni ska stanna kvar ändå. Vi får se hur det går :)

Helgerna kommer väldigt lägligt nu. Jag har förvisso oftast fullt upp vare sig det är vardag eller helg, men det är ändå skönt med lediga dagar. I eftermiddag och kväll har jag bland annat ägna mig åt att göra årets julkort. Det brukar vara ett projekt som tar ett par dagar, jag kan pilla i evigheters evighet amen när det kommer till pyssel! Men den här gången kom jag på ett enkelt men snyggt (om jag får säga det själv) julkort som blev klart för någon timme sedan, det känns lite magiskt. Jag undrar om jag kan vara lika effektiv med julklappsinköpen? Det går fort nu har jag märkt.

Nej, hur mycket helg det än är ska jag nu ändå gå och lägga mig. Hörs!

Strul

Kära bloggläsare!

Nu var det väldigt längesedan jag skrev, jag är väl medveten om detta. Jag har velat skriva men inte känt så stor lust, allt beroende på att jag inte längre kan lägga in foton i bloggen - och hur kul blir det utan bilder?! Jag har precis gjort julfint hemma (ja just det, jul. Jag skiljer inte på advent och jul - allt åker fram på en och samma gång. Varför nöja sig med ljusstakar liksom? Nej fram med tomtar och renar också, när man ändå håller på! Det är under en så kort tid man har dessa saker framme - om exakt en månad är det nyårsdagen och det är nästan så att man redan då så smått börjar tänka på att städa bort alla juliga spår. Alltså: allt nu). Förstår ni hur många fina bilder ni skulle kunna få se på det?! Men nä.

Blogger/blogspot som driver denna blogg vill nu ha betalt om jag ska fortsätta lägga in bilder. Det är inte många dollars i månaden men jag tycker ändå det är lite irriterande. Speciellt eftersom jag faktiskt under en längre tid funderat på att sluta blogga... Nu kanske ni blir arga och slutar läsa genast, men ni får gärna försöka övertala mig att fortsätta! I så fall kommer jag förmodligen göra det på annan plats, där jag slipper betala, men fram till dess skulle jag i alla fall vilja avsluta snyggt här. Avsluta med bilder!

Borde finnas några läsare där ute som också har en blogg på blogspot och som vet mer om detta. Snälla, hör av er i så fall! Kan man ta bort gamla inlägg med bilder och på det sättet få tillbaka bildutrymme (ett utrymme jag nu alltså förbrukat)? Och i så fall - hur sparar man sin blogg? Jag skulle vilja ha den sparad på datorn som den är i nuvarande skick, innan jag i så fall börjar radera inlägg. Finns det någon som vet något? Hjälp mig!!

Hade jag kunnat lägga ut bilder hade det i dag varit dags att titta i första luckan i min julkalender. Ni kanske minns att jag hade en sådan förra året? Men i brist på annat får ni kolla på SVT:s kalender, Mysteriet på Greveholm. Jag har sett de fem första avsnitten, tycker den är riktigt rolig! Förhoppningsvis får ni lite lucköppning här också inom en inte alltför avlägsen framtid - det beror alltså på om ni kan hjälpa mig och om ni vill att jag ska fortsätta blogga :)

Hej då medicinen!

Nackdelen med att jag på jobbet försöker dra ner på tempot, efter order av doktor E på Radiumhemmet, är att jag inte är speciellt trött längre. "Vadå, är inte det bra?!" tänker ni kanske nu. Jo, det är jättebra att inte känna att man skulle kunna somna nästan var som helst, liggande, sittande, stående. Dagtid är det alldeles strålande. Men nattetid är det lite värre. Innan somnade jag så fort jag vilade huvudet mot kudden men nu har jag väldigt svårt att komma till ro. Innan var det utmattning, nu är det klarvaket tillstånd ett bra tag efter att jag lagt mig. I natt fick jag ta en sömntablett för att över huvud taget få någon vila. Kroppen gör ont och är obekväm, finns ingen bra sovställning som kroppen tillåter för tillfället. Blir klockan över 23 på vardagskvällarna kommer jag ofta in i en andra andning och skulle förmodligen, om jag var fullt sysselsatt, kunna vara vaken hela natten... När mobilens väckarklockssignal väcker mig på morgonen är jag däremot fullständigt toktrött, förstås. Speciellt efter en sömntablett, då handlar det om medvetslöshet. Sömntabletter är ett piller att hatälska. Hata för att det gör mig smått groggy, älska för att de ändå ger sömn en natt som annars kanske skulle vara sömnlös.

I går, när jag funderade på att gå och lägga mig men hade lite för mycket energi i kroppen, fastnade min blick på en tygpåse jag har hängande på väggen vid sängen. Den här tiden för två år sedan var jag nyopererad för första gången och fick inte böja mig, vilket ledde till vissa bekymmer när jag skulle komma åt mina mediciner längst ner i ett av köksskåpen. Det var mamma som kom med idén att flytta över alla pillerburkar till påsen som ändå hängde där på väggen och allt sedan dess har den fortsatt vara medicinpåsen. I går såg jag på riktigt att den var snudd på löjligt full, den innehöll ett mindre apotek i tablettmängd. Hivade ut hela innehållet på sängen och tog en bild på härligheten (ni skulle få se den, om det inte vore för att Blogger från och med nu säger "Ska du lägga in en endaste bild till får du betala för det serru!" Ja, det är sant). Där låg min sjukdomsperiod i en rejäl mängd burkar och askar och jag tänkte "nej men nu är det väl ändå dags att säga tack och hej?!". Jag har liksom inga planer på en ny omgång tumörer om jag säger så - så varför ha kvar allting? Ska man inte frigöra sig från dåliga saker?

Just i dag för två år sedan, 23 november 2010, fick jag reda på att jag hade cancer. Jag kanske hörde något om det dagen innan efter min operation, men då var jag så pass groggy att jag inte kunde ta in något annat än tankarna "jag är trött", "jag mår illa", "jag har ont", men på morgonen den 23 november kom farbror doktorn in och sa att de avlägsnat två tumörer varav den ena hade cancer i sig. Nu har det alltså gått två år och jag kunde inte komma på ett bättre sätt att fira detta än genom att rensa ut det gamla!

En hel del slängdes, en del sparades. Av det sistnämnda fick det stanna kvar som jag faktiskt fortfarande använder (förstås, verkar dumt att slänga allt av bara farten eftersom det bara skulle leda till att jag fick hämta ut nytt...) plus att de flesta värktabletter fick stanna. Största delen är av sorten alvedon och ibumetin och sådana kan ju komma till användning även utan cellgiftsont (då de förresten inte gör någon nytta). Jag behöll också mina gamla "medicin-scheman", som talade om när jag skulle ta vissa tabletter. Det var ett minne på något sätt. Om det minnet är värt att sparas kan kanske diskuteras... däremot kändes det onödigt att ha kvar alla piller för "de här pillren tar du innan  cytostatikan...", "dessa piller tar du efteråt... " och så vidare. Det blev en rejäl hög! Jag vet ju att om jag skulle bli sjuk igen (det är ju inget man bestämmer själv, om ni nu trodde att jag trodde det, efter vad jag skrev längre upp) kommer jag få nya recept, så varför ha kvar det gamla som sagt? Efter jobbet i dag gick jag till ett apotek (ett riktigt alltså, till skillnad från det i sovrummet) och lämnade in mina gamla burkar och askar. Det var skönt. Riktigt skönt! Lite fredagsmys på det :)

Blommor och kort

Tillbaka i Stockholm igen. Det var himla trevligt att vara hemma hos mamma och pappa några dagar. I söndags passade vi på att fira mamma lite smått, hon fyller år den här veckan (heja mamma!) och i just söndags stod pappa och jag i köket i många långa timmar och försökte få ihop en god födelsedagsmiddag. Vi gjorde ganska bra ifrån oss tycker jag, det blev väldigt gott om jag nu får berömma oss. Dagen innan var det mamma och jag som stod i köket, vi gjorde pepparkaksmuffins:

Ja, pepparkakor är jättegoda i all sin enkelhet - men det är sannerligen inte fel att festa till den kakan lite! Muffins med lite frosting (som jag gjorde, jag missade helt att jag skulle vispat den toppig och fin... nåväl, den var väldigt god ändå), pepparkakssmulor och silverkulor blir ju bara så hejdundrans festligt :)

Jag brukar alltid vara ganska bra på att shoppa när jag är nere i Jönköping. Ibland tror jag att jag går mer på stan där än jag gör här i Stockholm. I alla fall den här tiden på året, jag har varken ork eller lust att ge mig ut efter jobbet exempelvis, och under helgerna har jag oftast fullt upp med annat. En och annan tur på stan blir det förstås här också, eller kanske snarare en och annan tur i en galleria. Snart är det dock dags att bege sig till typ Plantagen för att köpa julblommor! En stor vit julstjärna och en vit amaryllis ska få lysa upp mitt vardagsrum inom en snar framtid har jag tänkt. Och hyacinter förstås. Det blev lite växtlighet fraktad från Småland till huvudstaden.

Vadå, tycker ni det är för tidigt att köpa hyacinter nu? Då har ni fel, det är en alldeles utmärkt tid för det! Snart är det jul - eller i alla fall första advent. I dag damp...

... postens julpåse ner i brevinkastet. Tycker den var riktigt fin i år och nu börjar jag fundera på hur årets julkort ska se ut? Vad ska jag knåpa ihop för julen 2012? Det tål att tänkas på.

Annars är det mest jobb. Det börjar bli mycket annat på programmet nu också, jag förstår inte riktigt hur det går till. Mitt närmaste projekt är att packa upp resväskan, som märkligt nog fortfarande ligger ouppackad trots att jag kom hem sent i söndagskväll... Sedan ska jag diska, kolla på tv, gå igenom lite post och reklam, göra matlåda, förbereda för lite tidig tid i tvättstugan i morgon... och efter det är väl dagen slut ungefär. Ibland skulle dygnet gärna få vara dubbelt så långt, jag har nämligen massor med roliga saker att ta tag i också, men det får nog bli en annan dag...

Smålandshelg

Jag vet faktiskt inte vart tiden tar vägen! Jag vet i alla fall att det inte blir mycket bloggande. I och för sig handlar det väl om jag inte tycker att det händer så mycket just nu, mina dagar ser ganska lika ut. Jag jobbar och kommer hem och det är inte så mycket mer med det. Det är vardag och helg, vardag och helg... fast just den här helgen är jag i gamla jönkan och hälsar på familjen. Kom ganska sent i gårkväll och dagen i dag har bland annat innehållit en tur på stan med mamma...

 

... fika med nyss nämnda mamma (och nej, jag har inte fikat riktigt lika mycket som det ser ut på mittenbilden. Vi köpte varsin sötsak mamma och jag, och delade på dem - en halva godsak var!)...

... och rotmos-lunch hos mormor. Mycket promenerande blev det också, lämpligt med tanke på mängden rotmos som intogs... Och i kväll har det varit, och är det, en soft kväll med umgänge, bokläsning och tända ljus. Det passar så bra denna mörka period. Vädermässigt känns det förvisso som vår, ett helg gäng plusgrader på termometern och syrenen har små gröna knoppar här i trädgården. Man kan bli lite årstidsförvirrad! Men som sagt, mörkt är det och mörker fördrivs bäst med ljus:

Varde ljus - och hej hopp vad ljus(t) det blev :)

Tomteverkstad

Ja, ni läste rätt i rubriken. Jag erkänner, glatt och villigt, att jag är lite julgalen. Jag älskar julen och börjar gärna tänka jul redan i mitten, slutet av oktober. I november börjar jag göra lite mer än tänka och i december går jag förstås all in så att säga. Den här tiden på året funderar jag alltid på om jag ska ta lite ledigt i december. Inte hela månaden men en vecka, eller kanske två, innan jul. För det är nu min väldigt pyssliga sida vaknar, det är nu jag vill fixa och trixa så in i bomben. Ni vet förmodligen vid det här laget att jag mellan varven känner mig som ett helt dagis, eller misstänker att jag varit en pysselbutik i ett tidigare liv. Så här års kan jag sitta timma efter timma efter timma och just pyssla. De senaste dagarna är det just det jag har gjort snudd på varje ledig tid. Jag tänker inte säga vad jag pysslar med, men det lär nog visa sig. Det innefattar någon sorts tyg, lim, sax, nål och tråd, samt en oändlig portion tålamod och enormt mycket pill. För en liten stund sedan slutade tomteverkstadens lilla limflaska fungera vilket gjorde att tomtenissan beslutade sig för en liten bloggpaus - innan nästa limflaska börjar användas om en stund. Det finns nämligen resurser i verkstaden!

Årets upplaga av tidningen Amelia jul...

... ser ut så här. Det mest ointressanta - hur Maria Montazami firar jul - har de märkligt nog satt på omslaget. Innehållet i själva tidningen är bättre. I går fastnade jag i en artikel som gjorde mig lite glad och nöjd...

 ... eftersom homemade enligt "experterna" är oerhört trendigt! 

Det är tydligen alldeles oerhört inne att stoppa sin egen korv, stöpa sina egna ljus, brygga sin egen jul-öl, handarbeta och pyssla. "Nu vill människor ha det småskaliga, långsamma, det är en reaktion mot globaliseringen, automatisering och snabbt tempo. Julen är en extra tacksam tid för att återupptäcka det som fallit lite i glömska", säger trendanalytikern Elin Åström Rudberg på innovations- och designföretaget Nine. För den stressade nutidsmänniskan, som egentligen inte alls har tid att stoppa sin egen julkorv, blir det "en statusmarkör att kunna visa att man lagt ner mycket tid på något, att man inte lever det stressade livet som inte längre är idealet", fortsätter hon. Och trendigaste julpyntet är det som påminner om en svunnen tid med gamla handarbetstekniker.

Nu varken stoppar jag min egen korv, stöper egna ljus eller brygger egen öl - men själva pysslandet känner jag mig hemma i. Att få använda händerna och skapa något! Och det får ta den tid det tar, jag lever ett väldigt ostressigt liv. I pysslet jag nu håller på med ingick till exempel ett par timmars utredande av, som det kändes, flera mil långa trådar (nej, det var nog inte meningen att jag skulle behöva göra det, tio långa trådar hade bara trasslat ihop sig som tio trådar kan göra). Självklart hade jag kunnat strunta i allt och köpa ny, icketrasslig tråd - men jag har för tillfället inte så mycket annat som stoppar mig från lite meditativt arbete. Folk som undrar om jag är ledsen över att jag inte kan få barn behöver inte fråga mer, det räcker att de ser mig sitta vid ett matbord fullt med pysselmaterial, och om de sedan tänker in ett litet barn i den bilden kommer de förskräcka få höra "Inte nu hjärtat, mamma sitter här och klipper i lite tyg förstår du... kom tillbaka om några timmar!".

Jag kan inte på rak arm nämna någon i min bekantskapskrets som gillar det där skapandet lika mycket som jag gör. Som på riktigt kan gå omkring inne på Panduro i minst en timme och bara titta och tänka pyssel. Jag har känt mig väldigt ensam i det här (fast inte ensam på det jobbiga sättet, alls icke!) och jag har tänkt att när min egen generation dött ut kommer alla Panduro och andra hobbyaffärer behöva slå igen eftersom jag tvivlar på att dagens unga ens kan använda nål och tråd. Kan 2000-talets kids ens använda en sax i dessa iPad- och iPhone-tider? Vet de att det finns en värld utanför den digitala? Jag tvivlar.

Men än så länge lever jag alltså mitt i den trendiga homemade-skaran, som vill ha några lediga decemberveckor för att baka, göra julklappar, tillverka pyntet och laga julmat från grunden (fast kanske inte stoppa korven, någonstans måste man dra sin gräns). Det kommer förmodligen inte bli så detta år heller, men jag känner mig i alla fall mer tillfreds med mitt pysslande. Jag känner mig förvisso fortfarande som ett dagis, men ett mycket trendigt sådant!

Nej, nu är det dags att ta en skumtomte och sedan återgå till verkstaden!  

Forward!

I dag är det en stor dag! I alla fall om man hör till den skara människor som tycker att det är alldeles oerhört spännande när USA går till val. Jag hör till den skaran - någon som är förvånad?

Hela dagen har gått i amerikanska tecken. Följ med så får ni se:

 

1. Som de allra flesta i den här delen av världen (plus förhoppningsvis även de flesta amerikaner) håller jag på Barack Obama. Den här pennan köpte jag på Newarks flygplats i våras, när vi väntade på att planet till Indianapolis skulle lyfta. Den är förvisso från 2008 års valkampanj men jag tycker den håller lika bra även 2012.

2. Även den lilla flaggan kommer från Newark. Det händer att jag viftar några varv med den mellan varven. Faller valresultatet väl ut kommer jag vifta lite till!

3. I dag var det förstås amerikanskt i klädväg som gällde. Mina fina Converse från New York City...
4. ... och en top med flaggan - från Sverige. Precis, den är inte köpt i USA utan kommer från Gina Tricot minsann!

5. Sovrumskudden får vara med på bild av den enkla anledningen att den är fin. I övrigt har den inte direkt använts i dag...
6. ... men det har finfina NY-muggen gjort! Egentligen dricker jag bara ur den på vissa helgmornar men i dag är ett undantag.

7. Den här skivan med southern gospel-låtar fanns på alla Cracker Barrel-butiker i USA. Eller jag kan ju inte svara för att alla verkligen hade, men de vi besökte hade i alla fall. Den har jag lyssnat på, på väg till och från jobbet i dag. Jag är helt övertygad om att jag varit en patriotisk amerikan i ett tidigare liv! Patriotisk på det charmiga sättet alltså :)
8. När det var dags för lunch i dag krävde jag att vi skulle gå till Texas Long Horn och äta supergoda amerikanska hamburgare. Några av mina kolleger hade den goda smaken att följa med (fast de flesta valde indiskt. Indiskt! Ingen känsla för denna dag tydligen...) Mannen som driver stället och stod i kassan gillade min tröja. Miss Obama, fick jag heta minsann!

9. Nej, jag kommer inte sitta uppe hela natten och följa SVT:s valvaka - men lite uppesittarkväll blir det. Hade tänkt att jag skulle fortsätta på det amerikanska mat-temat i kväll och hade siktat in mig på bagels och te i NY-muggen. Tyvärr är mina hembakade bagels slut så jag tänkte köpa, men efter besök i fyra mataffärer fick jag lägga ner den tanken. I sista affären hittade jag dock, något oväntat, en limpa med Homer Simpson på påsen! Exakt vad han gör på denna brödpåse framgår inte riktigt (eller inte alls snarare), men familjen Simpsons känns väldigt amerikanska för mig. Homers sätt att mellan varven skrika "USA! USA! USA!" är väldigt roligt. Simpsons är några mina favoriter när det gäller tecknat, så limpan fick följa med hem. Och om Obama förlorar i natt kan vi alltid skylla på Homer; http://www.youtube.com/watch?v=1aBaX9GPSaQ
I alla fall, om ett tag blir det rostade Simpsonsmackor med ost och marmelad och te...
10. ...och sedan blir det faktiskt en donut med hallonglasyr. USA i en liten (eller ganska stor) munsbit!


Ja, så kan det gå! Kalla mig gärna galen - det är helt okej för min del! Nu ska jag snart sätta mig i soffan och kolla första Twilight-rullen, som förstås inte har det minsta med presidentval att göra. Jag gillar verkligen vampyrer i böcker, på tv och film, men jag har från första början avfärdat Twilight som skräp. Jag har varken sett filmerna eller läst böckerna men är ändå helt övertygad om att det är alldeles för mesigt för min smak. Att Twilight-vampyrer inte har huggtänder räcker för att jag ska tycka att hela fenomenet suger (suger på det dåliga sättet alltså), men jag ska ändå ge de tre filmerna en chans eftersom de sänds på kanal 5 tre kvällar i rad. Efter det kan jag fullt legitimt tycka att Twilight är töntigt - eller också har jag fastnat! Fast det är verkligen inte troligt. Kristen Stewert som spelar Bella är ju lika uttrycksfull som ett vitt pappersark ungefär, så jag kommer förmodligen bara sitta och himla med ögonen och tänka att jag skulle gjort ett bättre jobb själv! Odräglig - jag?! Nej det kan jag väl inte tro... ;)

Förresten, är ni lite trötta på valhysterin? Ni är inte ensamma:
http://www.youtube.com/watch?v=OjrthOPLAKM

Det spökar

Det är lite av en fikahelg den här helgen. Jag gillar ju att baka som ni vet och den här helgen tycker jag man kan spinna vidare på halloween-spindeltråden trots att själva halloween-dagen är över sedan ett par dagar. Vill man bjuda vänner på fika, som jag gjort i dag när Jennie och hennes sambo Theo har varit här, är det roligt att göra lite extra av kakkalaset:

Det blev spöktema på mina muffins och maränger. Just marängerna skulle egentligen vara höga och tjusiga men jag fick inte alls upp några ståtliga spöken, varpå jag plattade till dem i stället. De var goda ändå!

 Som synes är vissa av muffinsspökena lite mer skrämmande (nåja...) genom att brista ut i ett "buuuu..." (eller möjligtvis ett "boooo..." med tanke på munnens form)...

... medan vissa tar det lite mer soft och inte bryr sig så mycket om att skrämmas. Spökena är för övrigt gjorda i sockerpasta och glasyren, i någon sorts orange, är gjord med gul och röd karamellfärg. Nästa gång det är dags att leka med bakverken är när jag ska göra julkakor :)

I morgon kommer det fler fikagäster men resten av denna dag kommer ägnas åt soffhäng. Tv:n bjuder på lite intressant underhållning i form av säsongspremiärer av Downtown Abbey och Friday night dinner bland annat. Ha en bra kväll!

Träningsfreak?

Jag har sedan cellgifterna kom in i mitt liv skyllt det mesta som hänt i och på kroppen på just det där giftet. Spelar ingen roll om det har gjort ont någonstans eller om nagellacket har flagnat av lite väl snabbt för min smak. När det gäller det förstnämnda är det nog oftast väldigt nära sanningen, när det gäller det sistnämnda väldigt långt ifrån densamma. Men ibland är det skönt att skylla på någon eller något annat!

Jag har haft en ganska skör och svag kropp sedan cellgiftsmonstren började härja runt. Den har absolut varit stark också, men det går lite upp och ner och senaste tiden har det mest gått ner. I jämförelse med den period när jag fick cytostatika var tredje eller fjärde vecka är jag förstås alldeles superstark, men i jämförelse med en kropp som inte haft några som helst cellgifter i sig är jag ganska svag. Ibland gör varenda muskel och led ont. Jag har framför allt ont i överkroppen, armarna är inte att leka med. Jag är lika rörlig och smidig som ett kylskåp och har svårt att använda armarna normalt. Jag berättade detta för min läkare på Radiumhemmet när jag var där för knappt en månad sedan och hon skrev genast ut en remiss till en sjukgymnast.

I dag var det dags för första besöket. Jag har sett fram emot detta - samtidigt som jag inte gjort det. Jag vill ju träna upp musklerna så jag kan använda min löjligt stela och smärtfyllda kropp lite mer normalt, på det sättet har jag ju velat besöka sjukgymnasten länge. Samtidigt: Jag är snudd på världssämst när det gäller att träna. Att ta mig till ett gym är något av det tråkigaste jag vet! Jag önskar att jag älskade att träna men jag har svårt att lura mig själv. Av den anledningen kändes det liiiite jobbigt att gå dit. Vad skulle jag få för program? "Du måste gå till ett gym minst tre gånger i veckan och tok-köra!". Åhh, jag blir trött bara jag tänker den meningen...

... men så illa är det inte alls. Jag ska förvisso träna mycket. Varje dag. Flera gånger varje dag till och med. Men jag kan göra det hemma. Sjukgymnast A, som genast föll mig i smaken, lyssnade på min sjukdomsberättelse, lät mig göra den ena rörelsen efter den andra och la sedan upp ett program. Hela härligheten kan lyckligtvis göras hemma med hjälp av ett nyinköpt gummiband. Det blir säkert gymverksamhet framöver, men till en början räcker det med hemmaövningar och det känns väldigt bra. Det är mycket mer troligt att jag verkligen gör dem då! A ritade fina teckningar och skrev ner mina dagliga övningar:

Det här är tydligen jag! Snygg och träningsglad :)

Det blir nog bra det här! Snart ska jag få fart på min småskruttiga kropp, snart ska jag kunna dra upp en dragkedja i ryggen utan att det känns över huvud taget! Hoppas jag i alla fall, för kläder med just dragkedja i ryggen kan jag inte ha nu eftersom jag inte kommer längre upp än strax ovanför midjan när jag försöker böja armarna. Det tar liksom tvärstopp och gör så där "skrika rakt ut i luften-ont" när jag ändå försöker. Så kan man ju inte ha det!

I övrigt är det skönt med fredagkväll. Det är full fart i helgen med träff av vänner på olika sätt. Känner att den där uppbokade tiden som brukar infalla i december redan har kommit - och då har jag ju inga barn som ska ha lucia på dagis eller sådant i den stilen! Ändå är det hur mycket saker som helst framöver, men det känns bara roligt. Man måste aktivera sig den här tiden på året, det är alldeles för lätt att fastna i tv-soffan med filt och tända ljus, inte orka ta sig ut i mörkret. Att blanda träffar med vänner, volontäruppdrag, jobb, pyssel med det ena och det andra, vila och olika sorters ärenden känns stimulerande. Och just det, träning flera gånger om dagen ska jag få in där också! Som sagt; det blir nog bra det där!

Happy halloween!

Årets mest förvirrade helg står och knackar på dörren. Det är det där med allhelgonahelgen och halloween som spökar (hahaha...). Det tycks vara svårt att lära sig de där dagarna. Hänger de ihop, hänger de inte ihop? Samma dag, olika dag? Fast dag, rörlig dag? Är ni också förvirrade? Vilken tur att ni läser min blogg då, för här kommer svaret!
Halloween firas alltid 31 oktober, i år alltså just precis denna dag. Alla helgons dag (och med den tillhörande allhelgonahelgen) infaller en lördag mellan 31 oktober och 6 november, i år alltså nu på lördag. På halloween kan man klä ut sig, tigga godis och, om man inte får något godis, hämnas genom att busa. Till allhelgonahelgen ska man minnas och tända ljus på närståendes gravar - eller för all del göra som en tjej jag kom i samspråk med för ett tag sedan; hon hade ingen nära anhörig som gått bort men hon gick till Skogskyrkogården och satte ljus på en grav hon tyckte såg ensam ut, någon som inte verkade ha någon anhörig som brydde sig om gravstenen. Det var fint tyckte jag.

Men i dag är det alltså 31 oktober och om man är vuxen och inte vill klä ut sig så här en vardagkväll kan man i alla fall med hyfsat gott samvete...

 ... äta godis. Köpte goda kolor i lämpliga halloween-färger - svart och orange, precis samma färgskala jag för övrigt klädde mig i denna dag - för någon vecka sedan. Fotade då, för jag visste ju att skålen skulle vara praktiskt taget tom när vi kom till denna dag! Dagen till ära har jag också...

... goda dödskallar som smakar lakrits, hallon, äpple och annat mumsigt. Dessa skrämmande goda sötsaker ska jag kalasa på när jag om ett tag ska sätta mig i soffan och kolla min favoritmusikal - "The Rocky Horror Picture Show", denna roliga och galna hyllning till skräck, sci-fi, b-filmer och rockmusik. Den hör till och är lite av en tradition den här tiden på året!

Det finns en annan sak jag slås av denna dag när det är den 31 oktober. Nästa gång det i almanackan står just 31... så är det nyårsafton. Hur galet känns inte det?!?

Jaja, nu ska jag ställa mig i köket och göra muffins innan jag parkerar i soffan med dödskallegodiset. Och förresten, om ni tycker det är lite läskigt med dödskallar, spöken och pumpor i elakt utskuret flin? Kom då ihåg att det bara är på låtsas... :) Happy halloween på er (eller vad man nu säger) där ute! 

Varde ljus

I förmiddags upptäckte jag att det var en dag som gjord för att sätta upp slingan på balkongen. Det var några minusgrader som gav lite vinterkänsla - en känsla som onekligen passar ganska bra ihop med en granslinga full med ljus. Samtidigt sken solen så varmt att jag till en början kunde stå ute och jobba på i bara kortärmat. Just då kändes det kanske lite konstigt att organisera fejkade grankvistar, men så fort solen gömde sig bakom huset mitt över blev det plötsligt rejält mycket kallare. Och ute på gatan stod folk i mössa och skrapade frost från bilrutorna, så jag antar att det var en sling-dag i dag.

Att sätta upp slingan är det mest avancerade jag gjort i dag, och med tanke på att det inte är speciellt avancerat vet ni nu läget på denna dag. Jag har mest tagit det lugnt, då och då pysslat med lite av varje, samt...

... festat loss på en stor muffins med vit choklad, jordgubbssylt och jordgubbsströssel till förmiddagskaffet. Så kan det gå! Och strax efter klockan 16 i eftermiddags...

... när det så smått började skymma, tändes det där ute i kylan! Mysigt, mysigare, mysigast :)

I övrigt har jag verkligen ingenting att komma med! Så hej då, för den här gången.

Ute och inne

Sista dagen med sommartid. Om det inte redan innan gått mot vinter kommer det helt klart göra det från och med i natt. Vad man nu än tycker om det är det i alla fall skönt att få sova en timme längre i morgon :)

I dag har jag gått på stan en sväng, hade några ärenden jag behövde uträtta innan jag kan ägna mig åt en ganska lugn helg. Det var en bra dag att vara ute på, några plusgrader och sol från en alldeles klarblå himmel!

Vid halv femtiden på eftermiddagen är solen på väg ner. Så här såg det ut när jag tog en promenad hem från stan, inte så tokigt längs med Norr Mälarstrand! Det tycker förmodligen inte heller...

... den simmande pippin, även om jag tycker det ser lite kallt ut!

Här hemma går jag omkring och pysslar med lite av varje. Men det är ingen direkt avancerad dag i dag. Så här dags sitter jag mest i min sköna soffa och äter lite charmig choklad...

... men att det står "Din bit" på en utav dem struntar jag fullständigt i - alla bitar är mina! Ego-Emma.

Eftersom jag inte tänker göra något avancerat denna dag funderar jag just nu på att i morgon kanske sätta upp min slinga på balkongen. Slingor är ju nämligen inte alls bara anpassade till jultiden, slingor är ju alldeles uppenbart till för att sprida stämning i mörkertiden! Har ju på balkongen så här års en buxbom-boll med massor av små lampor och jag tror den behöver ljussällskap nu, speciellt eftersom solen går ner en timme tidigare från och med i morgon. Slingan brukar åka upp till allhelgonahelgen, men ibland måste man vara lite wild and crazy och tjuvstarta myset!

Men det är då. Nu ska jag gå och mysa (nåväl...) i köket med disken. Hörs!

Fredagsmys deluxe - på jobbet

I går, någon gång på kvällskvisten, kom snön. Inte för att stanna dock. Det var lite pudervitt i morse när jag gick till jobbet men när jag gick ifrån detsamma i eftermiddags var det väldigt få vita partier kvar. En och annan snöflinga bara. Men kallt var det! På morgonen räcker det för mig att titta ut på balkongen och blommorna där ute. Regnet som fallit i krukans fat...

... talar om att det är kallt och is. Det är bra att veta innan man går ut!

I dag var det mössa på för första gången den här säsongen, i alla fall mössa på på grund av kyla. För några veckor sedan, när jag skulle iväg och få tummen fixad på operationsbordet, var det också mössa på, fast där berodde det bara på att jag inte fick fixa till frisyren innan eftersom jag inte fick ha några produkter på kropp eller i hår som inte var desinfektionsmedel - så det är en annan sak. Första gången mössan åker på på grund av kyla tänker man för sig själv "Jaha du, nu kan du vänta dig ungefär ett halvår med mer eller mindre det här väderförhållandet! Lycka till...". Det känns onekligen lite tungt.

Att jobba en fredag är däremot inte speciellt tungt. Möjligtvis ibland, om man tänker på att de flesta är lediga och kan göra vad de vill en ledig vardag, medan några få av oss sliter. Fast i dag var det bara trevligt. Kollegan U firade att han just i dag för 25 år sedan gjorde sin första arbetsdag på tidningen. Och fira var ordet:

 Storstilat fredagsmys! Ena dottern hade bakat choklad- och hallonmousse-tårta...

 ... och blåbärsmousse-tårta. De var alldeles sagolikt goda! Ja, jag provsmakade båda sorterna. Det gjorde faktiskt alla, det gick ju inte att välja bara en!

Efter jobbet blev det en promenad till först Ica Maxi (hört den förut?!) och sedan hem. På Maxi höll de på att plocka fram julsakerna men jag gick faktiskt förbi. Däremot fyndade jag svart karamellfärg minsann! Förr fick man köpa sådant på pulver för att sedan blanda ut med vatten, men nu kan man alltså färga bakverk på precis samma sätt som man gör med den klassiska gröna eller röda färgen, som har funnits i hundra år eller så. Jag vet inget just nu som jag behöver svart karamellfärg till, men jag vet att den inte kommer stå orörd speciellt länge. Får jag för mig att göra tomtegubbar och grisar i marsipan om lite drygt en månad kommer det svarta komma väl till pass! I stället för att hålla på och dutta med att smälta mörk choklad - klassiskt när man ska göra exempelvis ögon och sådant - kan man nu alltså bara droppa lite svart färg i marsipanbiten, röra om och forma allt möjligt i svarta former! Fantastiskt inköp.

Nej, nu ska jag göra något annat. Fredagsmysa, typ. Utan tårta. 

Pyssel-Emma

När jag kom hem vid fyratiden i morse hade lite av den utlovade värmen kommit. Det var 11 grader varmt och det måste varit längesedan det var så många plus den tidiga morgontimman. När jag vaknade några timmar senare var det dock höstkänsla och 7-8 grader igen. Jag har hållit mig inomhus, bortsett från en liten sväng ute på balkongen:

Var på Panduro i går, denna min favoritaffär (en utav dem i alla fall) och hittade bland annat grön mossa, som annars verkar vara svårt att få tag på. Eftersom hostan (växt som tidigare synts i krukan här ovan) nu har vissnat får själva plantan vila under värmande mossa under vintern, med skyddsängel, små pumpor samt grodprins som ser till allt går rätt till. Eller kanske inte... de finns bara där, helt enkelt.

Har tvättat i dag och i vanlig ordning samtidigt dragit igång ett litet projekt. Jag kan sällan bara gå fram och tillbaka till tvättstugan och mellan de varven ta det lugnt på hemmaplan. Det gör ofta att tvätten blir liggande någon dag för att jag måste re upp i röran jag skapat på mina egna kvadratmeter. I dag tog jag av locken på mina två hobbylådor som står under bokhyllan. Någon gång, när jag blir stor och bor mycket större än jag gör nu, ska jag ha ett hobbyrum där alla grejer kan vara, från tyg, saxar och scrapbooking-material till betong, hyvelbänk och ljusbord - men än så länge får jag nöja mig med två lådor och det som får plats där.

Mamma tog sig an de där lådorna dagarna mellan jul och nyår 2010. Under tiden jag låg på operationsbordet på Karolinska och hon och pappa var här uppe, behövde hon något att engagera sig i för att skingra tankarna. Hon är bra på att skapa ordning där jag har rört till det, och efter det har det varit en fröjd att öppna boxarna och plockat fram än det ena, än det andra när hobbyverksamheten pockat på uppmärksamhet. I alla fall till en början. Det har hänt att jag bara har hävt in nya saker och stökat till det sedan dess, och eftersom pysselhögtiden nummer ett - julen alltså - snart gör sitt intåg kände jag mig nästan tvungen att belamra matbordet...

... med hela pysselhärligheten och sedan försöka återfå ordning. Någon gång ska jag förhoppningsvis lära mig att det exempelvis är bättre att lägga alla band (tyg, siden, papper och så vidare) i rätt fack med rätt färg på en gång, i stället för att bara skapa kaos när man vid nästa tillfälle vet att det finns ett lila sidenband någonstans - men inte alls var...

 ... nu vet jag dock! Nu ligger banden så fint färgkoordinerade, och alla papper ligger i kartonger med utmärkt märkning så jag ser vad de innehåller så fort jag öppnar den stora lådans lock (att de legat kategoriserade är inget nytt, det är klisterlapparna som är det nya och smidiga). Och jag har till och med ...

... skrivit en innehållsförteckning till varje låda (vilket kanske är svårt att se, men lita på att det finns ett A4-ark med snudd på varenda pinal nedskriven!) och omigen insett att jag borde blivit ett dagis, med pärlplattor och gipsfigurer...

... för ibland blir min lust till pyssel snudd på osunt stor. Fastnade i soffan med Panduros materialkatalog för 2012/2013, som jag fick i går, och det tog ett par timmar att gå igenom de nästan 500 sidorna! Jag vet inte vad det är som gör att jag vill göra saker, för jag ser mig egentligen inte som så himla pysslig! Ibland får jag en inre syn på en äldre galen tant som tillverkar saker på löpande band, den ena saken märkligare än den andra, och som med hysteri i blicken utropar "åh, en liten gris i wellpapp som man kan sätta skojiga klistermärken på och sedan ha framme som en prydnad på bordet!" - och jag är verkligen inte sådan! Min pyssliga sida brukar sträcka sig till att baka, göra egna julkort och slå in framför allt julklappar lite extra festligt. Ändå sitter jag där och bläddrar och vill plötsligt ha en pärlplatta och göra något konstverk, trots att jag inte vet var jag sedan ska göra av det hela. Ändå sitter jag där och bläddrar och vill plötsligt ha några garnnystan och sticka en halsduk, trots att jag inte har den blekaste aning om hur man stickar. Ändå sitter jag där och bläddrar och vill plötsligt ha små mosaikplattor och klä in en bordsskiva, trots att jag inte har någonstans att ställa ytterligare ett bord (och inte behöver mosaik på något av de bord jag har). Ändå sitter jag där och... ja, ni fattar.

Jag är väl understimulerad på något sätt antar jag. Jag gillar att skapa saker, att fullständigt gå upp i ett pyssel och se vad jag kan kreera. Som sagt, speciellt den här tiden på året känner jag ett stort behov av att inte bara sitta framför datorn hela dagarna, som jag ju gör på jobbet. Jag vill göra något med händerna!. Får måhända hålla mig borta från pärlplattor, garnnystan och mosaikplattor, men jag måste nog göra något snart. Med en inom en mycket nära framtid väl fungerande hand (stygnen ska bort i morgon, hurra!) kan jag ta tag i mitt pyssliga liv, göra något snyggt (inte en wellpapp-gris med skojiga klistermärken...) och få sätta hjärnan i arbete. I lagom arbete i alla fall. Enligt cellgiftsmonstrens regler ska jag ju knappt klara av att hålla flera bollar i luften längre - vilket jag faktiskt kan, men inte lika många som förr tydligen - men ibland måste man ju utmana sig själv lite. Har en tanke på ett juligt pyssel jag kanske tar tag i. Blir det något av det hela får ni se resultatet i december :)

Med tanke på att jag inte sovit så många timmar den senaste natten blir det nog en hyfsat tidig kväll i kväll. Krypa ner i nytvättade lakan är ju inte så tokigt! I alla fall om man lyckas ta tag i sin tvätt och kommer sig för att bädda med det nyss nämnda. Ska nog göra det nu.