Rengöring, på flera sätt

Färdigpyntad. Halvt färdigstädad. Det tar verkligen tid för mig. Men i dag har jag bara varit hemma halva dagen så det finns väl en liten förklaring till den långa tidsåtgången. För hur trevligt jag än tycker det är att göra i ordning här just denna tid på året är det ändå ytterligare lite trevligare att träffa vänner. I dag var det dags för frukost med Jessica och Vilmer. Förra gången åt vi i Liljeholmens galleria, denna gång i Skärholmens. Det är en trevlig liten tradition vi skapat, att ses för en sen frulle och sedan gå vidare till jobb eller en ledig dag - eller för all del lite shopping.

Efter frukosten gick vi en sväng på Myrorna..

 

... sedan var vi ute i dagsljuset ett tag...

... innan vi till slut gick vi in i inomhusljuset igen för att kolla i klädaffärer. Vilmer misstyckte inte utan styrde stegen mot damunderkläderna...

... och satsade slutligen på att kolla in sortimentet av morgonrockar. Men de föll honom inte riktigt i smaken så han köpte ingen, om någon nu undrade.

När vi skildes åt strax efter lunch var det dags att spola rent portacaten, ni vet den där manicken jag har insatt under huden som jag förr fick cellgifterna i. Man kan ju tycka att jag inte skulle behöva den längre, cellgifter lyser ju tack och lov med sin frånvaro nu för tiden, men denna lilla småläskiga sak ska sitta kvar ungefär ett år till. Det känns sådär, för jag tycker som sagt att den är lite småläskig. Obehaglig. Visst, för det mesta tänker jag inte på den, men det känns fortfarande läskigt och obehagligt när jag råkar nudda vid den, hård och rund under huden, eller nuddar vid slangen som är kopplad till den. Det är saker som inte ska vara under huden och det känns som att jag bara väntar på nästa cellgift när jag ser den, eftersom det ju var för just det den sattes in. Att man sätter in en portacat beror på att cellgifterna är så starka att de kan förstöra venerna i exempelvis armvecket, så att se den varje dag gör att jag väldigt väl påminns om det som varit. Det gör jag väl förvisso varje dag bara genom smärtan och tröttheten i fötterna, de där tråkigheterna som gärna gör sig påminda lite väl ofta för min smak, men ändå - jag skulle kunna klara mig utan att varje dag se den där saken!
I dag skulle den i vilket fall som helst alltså rengöras, man ska göra det varannan månad ungefär. Gör man det inte med jämna mellanrum kan någonting ske, som jag inte minns. Bli någon inflammation eller något kanske. Har inte rengjort sedan augusti, det är ju dumt... nu var det dock ingen fara, det var lätt att spola rent sa distriktssköterskan, vilket tydligen är ett tecken på att den lilla läskiga och obehagliga saken mår bra där under huden. Det tackar jag för och lovar att bli bättre på det där med genomspolningen. Rengöring är bra.

När jag kom hem var det dags att ta tag i det där kaoset från gårdagen, fixa med pynt och rengöring även hemma alltså. Nu ser det väldigt mycket bättre ut här. Lite dammsugning kvar, sedan kan det nog bli advent!

Bäst just nu: I kväll var det säsongsstart för På spåret! Hann förvisso inte se mer än tre minuter eftersom jag verkligen ville bli klar med städningen och pyntadet, strykandet och diskandet - och allt annat. Men det är ju rätt många avsnitt kvar när jag kan sitta i soffan och gissa vart vi är på väg...