Fira möhippa och fira advent

Glad advent! Eller vad man nu säger... och vad man än säger så säger vi väl så, helt enkelt.

Jag tycker fortfarande att det känns konstigt att det är första advent i dag. Att det snart är december. Att det bara är några få veckor kvar till jul. Det är svårt att få in på något sätt! Jag har massor med mys i mig, adventsmys och julmys, men ändå känns det ibland som att det kanske snarare skulle vara september, oktober. Kanske beror på vädret. Var på adventsgudstjänst i förmiddags, det är verkligen inte ofta jag går i kyrkan men när det kommer till söndag första advent söker jag alltid upp någon svenskkyrklig församling för att höra mäktiga körer sjunga in hela adventspaketet! Alltid, om jag inte precis har legat på sjukhus och tumöropererats förstås. Förra året hade jag förvisso fått komma hem till mitt hem till första advent men jag var alldeles för svag för att ens kunna tänka på att ta mig någonstans längre än fram och tillbaka till säng, badrum, soffa. Typ. I vilket fall som helst, det brukar vara mer vintrigt väder när man tar sig till en adventsgudstjänst, eller det brukar i alla fall inte vara tio plusgrader, som det var i dag. Lyckligtvis kan det vara vilket väderläge som helst, det blir advent ändå och nu har jag sjungit in hela härligheten!

I går hade jag en väldigt trevlig dag och natt, det var möhippa för min kusin Malin som ni kanske minns ska gifta sig på nyårsafton! Hon blev kidnappad av sina två systrar och så ägnade vi dagen åt god mat, prat och skratt, tipspromenad, minnen och hemligheter :)

Kidnappad kusin med lillasyster som ledsagare...

... men så värst mycket mer än så får ni faktiskt inte se från möhippan! Jag tog lite kameraledigt under dagen, man måste få göra det ibland. Men de glada och fina kusinerna Svart och Svart/Vit får ni titta på här, det var precis innan vi drog ut och gjorde ett av stans danshak - den snart gifta kusinen älskar nämligen att dansa. Och nej, det var inte planerat att vi skulle se ungefär likadana ut under danskvällen...

... men dra på trissor, här är kusinerna tillbaka, nu ute på dansstället! Lyckligtvis tillsammans med ytterligare en möhippande vän, så det inte bara blir en repris på förra bilden... Ytterligare lite gladare tror jag bestämt vi är, men det är faktiskt bara cola i glaset.

Kusin Emma och kusin Karin på dansgolvet. Om någon tror vi är fulla och galna är det helt fel (jag säger ju att det bara var cola i glaset!) - vi är bara galna. För att vi känner för det. För att man inte alltid kan le vackert in i en kamera. Hur kul är det i längden?

Eftersom jag kom hem halv tre i natt var jag ganska trött i morse och glömde ta värktabletten, det där lilla konstiga vita och lila pillret ni vet, innan jag begav mig ut i vårvärmen för att hitta adventshögtiden. Sådant får man äta upp genom att ha hysteriskt tokont resten av dagen, så nu sitter jag och hoppar lite upp och ner på datorstolen (det hjälper inte så man kan fråga sig varför jag gör det. Jag har inget bra svar). Ville egentligen bara ligga i soffan hela dagen och vila men efter kyrkbesöket var jag tvungen att ta mig till Ica Maxi och handla mat. När jag var där kom jag på - igen! - att det är första advent i dag och att det borde firas på fler sätt än att bara sjunga. Tänkte att "äta lussekatter borde vara ett utmärkt sätt att fira på"... så det blev en saffransmuffins till eftermiddagsteet. Såg inga lussekatter men muffinsen såg ut att kunna användas till att fira med.

Ett fyrfaldigt leve för advent; hipp hipp hurra, hurra, hurra, hurraaa!!

Nej, nu får det bli soffan. Trevlig söndagkväll på er!

Bäst just nu: Får snart ta ett nytt lila-vitt piller. Det behövs verkligen. Verkligen.