En musikalisk sista wow-afton

Tanken är att jag nu ska försöka göra något jag inte är så bra på: Fatta mig kort, eller i alla fall inte allt för långt. Jag vet redan att jag inte kommer lyckas, för jag gillar ju att skriva som ni kanske fattat, men nu är jag så himla trött och behöver packa innan jag går och lägger mig. För i morgon är det dags för hemfärd. I dag (eller egentligen i går eftersom klockan är över midnatt, men ni får läsa det här som att det är torsdag 3 november) har det varit vår sista hela dag här på rehaben - och det har varit en mycket bra dag med en fantastisk kväll!

Efter frukosten hade vi föreläsning om sömn, väldigt intressant. Vet ni att man faktiskt visst kan ta igen förlorad sömn? Det känns som att jag lärt mig att man inte kan det, men jodå! Om man en natt sover tre timmar mindre för att man exempelvis vaknar tre timmar innan man ska gå upp, tar man igen den sömnen natten efter, tack vare att djupsömnen då blir just djupare. Man behöver alltså inte gå och lägga sig tre timmar tidigare utan sömnen fixas praktiskt till när man väl sover! Nu funkar ju inte det här i all oändlighet, men under en kort period i alla fall. Det är också så att det är de fyra första timmarna som är de viktigaste under natten, och det kan ju vara bra att veta om man vaknar frampå morgontimmarna och inte kan sova vidare. Och enligt vår föreläsare händer det mycket spännande saker under den viktiga djupsömnen, för då "vaknar mördarcellerna till och äter upp infektioner i kroppen", infektioner som kanske annars skulle slå ut oss. Tänka sig... Under djupsömnen stärks också kroppens muskler och skelett bland annat.
Om man vill sova under dagtid är det inte en så bra idé, men man kan gärna ta sig en power nap. Bästa sättet att få en lagom lång power nap är att hålla en nyckelknippa i handen, slappna av och blunda. När nyckelknippan faller till golvet har man blivit så pass avslappnad att man har fått sig en power nap som motsvarar 1 timmes vila - men denna lilla nap ger inget minus på sömnkontot som gör att man ligger vaken på natten bara för att man vilat på dagen. Tänka sig så bra! Det festligaste var dock det senaste i forskningsväg. Man har kommit på varför vi snarkar och som så mycket annat leder det tillbaka till den gamla goda tiden (som kanske inte alltid var så god) när vi sov ute och natten var farlig. Snarkningarna kom för att skämma bort vilda djur och onda andar. Bara så ni vet om ni hör till de snarkande; vilda djur och onda andar bör ändå höra till det man förmodligen inte möter under natten nu för tiden, så ni kan jobba på att sluta snarka från och med nu :)

Efter sömnen var det träning. Tror kroppen sov i dag, det var såååå trögt att ta sig igenom träningsprogrammet! Att värma upp på cykel och roddmaskin var en plåga och jag orkade inte göra alla övningar fullt ut. I dag sa kroppen helt enkelt ifrån - men det är inte så konstigt med tanke på de hårda dagar vi haft. Stavgångspromenaden efter lunchen gick bättre, min kompis M och jag var ute en timme och kände oss fortfarande pigga efteråt. Ett pass med gummibandsträning (samma som förra veckan) efteråt gick också bra, om man bortser från att musklerna gjorde ont ont ont.

Om ni minns bilderna på jacuzzin i går minns ni kanske att jag inte hade suttit i den. Det har jag nu, för efter avslutad träning och ett misslyckat försök till packning satte sig några utav oss i bastu och jacuzzi och slappade ett tag. Inte alls fel.

Till vår sista middag i kväll hade personalen på vår önskan satt ihop ett långbord så vi alla kunde sitta ihop. Vi är totalt 13 stycken och det första bordet som är reserverat för oss rymmer bara tio platser, vilket gör att tre personer alltid får sitta vid ett annat bord. Men denna kväll var det alltså långt bord som gällde, där alla kunde sitta och mysa tillsammans:

Lååångt bord. Okej, nu är det kanske lite svårt för er att se att det är ett extra långt bord, det första förbi de två runda borden alltså. Men vi som var där vet ju. Dagen till ära hade personalen dukat fram...

... de fina vattentillbringarna minsann! I vanliga fall är de inte så här tjusiga (däremot brukar blommorna med tillhörande ljus, eller ljusen med tillhörande blommor, stå på borden vilken dag det än är, första som sista). Och även maten var liiite extra denna gång...

...  glacerade revben med bakad potatis och kryddig keso (ja, jag har självklart grönsaker också, fast på en tallrik bredvid, som inte är fotad)...

... och någon sorts jättegod yoghurtefterrätt (tror vi) som slank ner utan några som helst problem!

Dessa veckor har det bott ett gäng tjejer och killar från Sydafrika här på Mösseberg. De har rest runt i landet tillsammans med Triple & Touch och sjungit för att samla in pengar till ungdomar i områden som är svårt hiv-drabbade i Sydafrika. Projektet heter Star for Life och ungdomarna som är på besök i kalla nord är med i en skolkör som heter Star Choir. Förra veckan var kören och tripplarna på turné i Norrköping och Göteborg, men de har haft sin bas här på kurorten, varit på älgsafari och åkt skridskor bland annat. När vi fick reda på att det var en kör här ville vi gärna höra dem sjunga, kanske bara en sång eller så, och vi var mer än villiga att ställa upp och skänka pengar som tack. Allt rann dock ut i sanden och i kväll var det ingen av oss som hade en tanke på att vi skulle få en fantastisk sångkväll! Men en av oss, L, drog i lite trådar och plötsligt kom en av kurortsvärdinnorna fram till vårt långa matbord och sa att om fem minuter skulle det bli musik framförd av Star Choir i salongen. Jag vet att det är ett slitet uttryck, men vi blev som barn på julafton.

 

 Okej, det här kanske inte ser så roligt ut, men jag hade faktiskt bättre saker för mig än att leta snygga fotovinklar och sådant. Bättre saker som att klappa i händerna och ge stående ovationer till exempel, eftersom...

... jag höll på att börja gråta av glädje flera gånger under körens uppträdande. De var så otroligt duktiga, sjöng på sitt eget språk (ledsen att jag inte minns vad just det språket heter), a capella och flerstämmigt. Jag är väldigt svag för a capella och flerstämmigt! Alltså jag ryser bara jag tänker på det, det var så galet bra och jag blev så lycklig över denna sång-kick, denna musikaliska wow-afton! De sjöng flera sånger, någon sydafrikansk gospel som var så medryckande att man inte kunde sitta still! Kommer de till er stad under november och december ska ni absolut gå och höra dem! Turnéplan finns här: www.starforlife.se

Efter detta skulle man ju kunna tro att den musikaliska aftonen var över, men nej då. Det har inte bara bott sydafrikanska ungdomar på Mösseberg, vi har även haft sällskap av en äldre herre på 83 år (vill jag minnas) och hans fru. De har varit med på några av våra träningspass och är förvånansvärt duktiga på att hänga med trots sin respektingivande ålder. Vi har alla hejat och småpratat lite grann med de båda och i kväll kom mannen förbi vårt fikabord i salongen och ville säga hej då eftersom det nu var sista kvällen. Dessutom skulle han sätta sig vid den stora flygeln (och den är verkligen en jätte, lång som en lastbil) och spela lite Evert Taube, om damerna ville komma med bort och sjunga lite? Det ville vi förstås, och tillsammans med mannens fru (de har varit gifta i 57 år, det är fint) stod vi där och sjöng, nynnade när vi inte kunde texten, och hade ytterligare en trevlig musikalisk stund! Kan man tänka sig en bättre sista kväll än så, med härliga människor, god mat och fantastisk musik? Nej, jag tror inte det.

Jaha, nu ska jag försöka packa lite, trots att klockan är alldeles för mycket. När vi hörs nästa gång är jag hemma i Stockholm igen. Ha det bra till dess!