Lite bättre, kanske...

I dag har jag mått bättre, lite mer kraft än i går och lite mindre smärta än i går. Jag hoppas det går åt rätt håll nu, det är jobbigt både fysiskt och psykiskt att leva i ett tillstånd där nästa steg kan kännas som någon sorts dödsstöt. Även om tröttheten och smärtan finns där mer eller mindre konstant kan ett steg för mycket göra att man nästan faller ihop, det blir liksom för mycket! Men i dag har jag inte riktigt kommit dit, även om jag varit i rörelse en del har jag inte kommit till steget som är skillnaden mellan lugn och kaos, skillnaden mellan att stå ut och att inte göra det. Hoppas som sagt att det håller i sig, så jag inte halkar tillbaka i morgon eller så...

En av dagens aktiviteter var att åka in och ut ur en datortomograf. Var på Läkarhuset på Odenplan den här gången, i alla andra fall är det ju Karolinska som gäller men nu i sommartider hade de ingen lämplig dag och tid där för mig. Senast jag var på Läkarhuset var för snart ett år sedan, då hörde jag för första gången ordet tumör i ett sammanhang där jag liksom ingick i ordet. Som jag har berättat tidigare fick jag hindra en impuls att skämta när läkaren sa "Du har vad vi på läkarspråk kallar en tumör". Hur hade han reagerat om jag sagt "Jaha, och vad kallas det på vanlig svenska då? Är det det som är mässlingen eller?". I dag fick jag inga konstiga besked, jag fick bara dricka vatten med kontrastmedel i, precis som vanligt. Ändå var det lite trevligare än på KS, jag behövde inte sitta och hälla i mig vätska under lika lång tid här. Att bara sitta och dricka vatten i 90 minuter är förstås inte det värsta man kan göra, men man blir ändå glad när det räcker med 60 minuter! Ett färgglatt glas är dessutom liiiite roligare än den engångsmugg Karolinska erbjuder.

Ja men titta här så skojigt det blir att dricka vatten när man har ett glas och en tillbringare som matchar och lyser i glada sommarfärger! Heja Läkarhuset :)

Om exakt två veckor får jag svar på vad datortomograftin visat, då har jag stort läkarbesök som förhoppningsvis ska knyta ihop hela denna cancersäck, ett läkarbesök där beskedet förhoppningsvis är "Nu är tumörerna borta, vi ses om ett år när vi gör en ny undersökning, ha det fint så länge!". Hur det går med det där är det dock ingen som vet än - men det är här ni läser det först, så håll er till den här bloggen och ni får svaret så småningom :)

Bäst just nu: Kvällstid bjuder sommarhimlen på fin utsikt utanför köks- och sovrumsfönstret!