Trevligt med de små och de stora

Sista jobbveckan innan semestern. Något jag ser fram emot är att kunna vara ute så länge jag vill, om vädret tillåter förstås. I dag har det varit fint och ganska varmt, och då är det ju inte så lockande att tvingas gå inomhus. Men jag ska absolut inte klaga, i dag har jag gått både till och från jobbet och alltså fått en del uteliv. På väg hem längs Norr Mälarstrand kom en man ifatt mig och började prata, oklart hur gammal han var och jag minns inte var han kom ifrån, tror han var halvafrikan och halvsydamerikan. Vi tog sällskap en ganska lång bit och bara bubblade på och jag tänkte på att jag lite levde som jag ville just då. Svenskar kan ju vara lite instängda, låtsas att man inte hör när någon okänd börjar prata med en och bara gå vidare. Jag gillar ju amerikaners sociala sätt och vill gärna vara sådan själv! Lägga det blyga åt sidan, bjuda på mig själv och min tid en stund. Vi pratade om allt möjligt, hans engelska var inte helt lättförstådd men vi hade en ganska intressant pratstund utan att jag lagt något av samtalet direkt på minnet. Efter drygt halva vägen sa vi hej då och jag stoppade åter Ipod-lurarna i öronen och promenerade vidare. Förmodligen i takt, jag har väldigt svårt att inte dras med i bra musik :)

I går var jag hemma hos vännerna Jessica, Erik och Vilmer, den sistnämnda har nu hunnit bli drygt två år. Vi åt god mat, pratade, fikade och tillsammans med familjens yngsta medlem ägnade jag en hel del tid åt att bygga med lego. Eller vi byggde väl inte så jättemycket kanske, vi körde mest omkring med legobilar, en snitslad bana på ett litet soffbord och vi hann nog avverka ett par mil innan mamma och pappa tyckte att vi skull slita oss för en promenad.

Bäst att ta med paraplyet, regnet kom och gick. Men vi klarade oss faktiskt från blötan...

... i alla fall den som kom uppifrån. Nere på marken fanns det dock en hel del vattenpölar att gå i...

 

... eller ännu hellre hoppa i! Gummistövlar är en bra uppfinning.

Efter promenaden blev det riktigt fint ute ett tag och vi satt i trädgården och drack saft, precis som man ska en sommardag! Vilmer och jag lagade en skottkärra genom att klappa lite på hjulen, de var trasiga på det sätt som bara en två-åring kan upptäcka. Plötsligt blev himlen alldeles mörk och regnet vräkte ner! Är man vuxen söker man gärna skydd under taket - är man barn och gillar regn är man kvar ute:

Har man bara ett paraply...

... är livet ganska härligt ändå :)

Efter en mycket trevlig eftermiddag var det dags att åka hem. Fick senare en hälsning från Jessica, en timme efter att jag lämnat meddelade Vilmer:

- Ja lill Emma ka komma. Ja lill ha en egen Emma! 

För den som har svårt att förstå en två-årings ord lydde budskapet på ren svenska "Jag vill att Emma ska komma. Jag vill ha en egen Emma!". Blev alldeles rörd, det är härligt att vara omtyckt och efterlängtad :)

Leka med maten

Det är sista helgen innan sista jobbveckan inleds. Så här dags nästa lördag har jag semester - eller egentligen inleds väl semestern på måndag om drygt en vecka, men det känns bra att säga att det är mindre än en vecka kvar nu. Inte för att jag kanske har ett jättestort behov av semester som det känns nu (fast jag tycker förmodligen det på fredag), jag lever fortfarande på USA-resan för två månader sedan och är inte speciellt jobbtrött. Men som jag har konstaterat förut: Det ska bli skönt att slippa väckas tidigt av en förvisso ganska glad men ändå irriterande väckarklockssignal. Kunna äta frukost länge. Som i dag ungefär. Det blev självuppvaknande vid niotiden och sedan amerikansk frukost. Igen. Den där tanken med att äta just sådan en helgmorgon i månaden har ju helt spårat ur och frullen har gått alldeles bananas nu. Först tog det nästan två månader innan jag tog tag i det hela, sedan blev det amerikanska bagels för hela slanten tre helgmornar i rad. Och inte lär det ta slut där. Bakade ju just bagels förra fredagen, det minns ni kanske, och eftersom det blev tolv goda matbröd av det hela kan jag nu äta amerikanskt flera veckor. För nu har jag ändrat mig - varför bara festa loss en morgon i månaden?! Varför inte starta flera helger på ett bra och gott sätt?! Sagt och gjort, det blev rostade bagels med brieost, rucola, hallon- och granatäpplemarmelad på den ena halvan, brie, rucola och ananas- och mangomarmelad på den andra, och så te i NY-muggen. Det blir nästan inte bättre än så!

I dag är det en ganska oplanerad dag. Tvättar just nu och ska senare rensa duschavloppet, det absolut tråkigaste i städväg. Det måste dock göras mellan varven... Vid frukosten blev jag också sugen på att stå i köket. Eller kanske snarare sugen på att ha stått i köket och att nu få leka med maten. I DN:s lördagsbilaga serverades sötsaker på ett inte helt traditionellt vis:

Macaroner/macroner/macarons (kärt barn har alldeles för många namn och jag lär mig aldrig vilket som är "rätt") är förvisso lite för tidskrävande att baka för att man med vilja ska smula sönder några som här, men jag skulle gärna gå på ett kakkalas där sötsakerna är uppdukade på det här roliga sättet! Vissa av er kanske rynkar på näsan och anser att man absolut inte ska leka med maten men jag tycker det här är lite roligt! Lättroad, ja... :)

När jag någon gång under min semester ska ner till mamma och pappa väntar bland annat ett gäng kartonger på deras vind, en vind som de denna vecka ägnat sig åt att städa och rensa (inspirerade av vår källarröjning i mitt förråd ni minns). Kartongerna som väntar på mig är fyllda med 35 års minnen - några av mina leksaker, mina bebiskläder, mina skolböcker och så vidare. Det kommer bli några timmars nostalgi kan man misstänka. Hittar jag mina gamla barbiedockor kommer jag kanske bli inspirerad att baka donuts åt dem! Eller kanske snarare baka för att få USA-minnen och sedan äta upp de goda onyttigheterna...!

För en musikälskare som jag borde även xylofonen letas fram, för ett litet stycke framfört med hjälp av smarriga cakepops! 

Nåväl, nu har jag lite tvätt att ta hand om. samt kanske lite balkonghäng (gör allt för att skjuta på avloppsrensandet) om jag lyckas låta bli att blåsa bort. Hörs!  

Firarglassar och semestertips

Ni kanske minns att jag firade ett års-jubileum i fredags? Ett år sedan sista omgången cellgifter, ett år sedan den enorma tröttheten och den lika enorma smärtan (eller okej, båda de sakerna höll i sig en bra bit in i augusti, men ni fattar vad jag menar...). Det är lite magiskt när man tänker på det, hur tufft det var under första halvan av 2011, där jag ibland undrade om jag någonsin skulle må okej igen. Där jag ibland undrade om jag någonsin skulle orka ta mig igenom en hel dag utan att behöva gå och lägga mig och vila stup i kvarten. Där jag ibland undrade om jag någonsin skulle kunna ta mig igenom en hel dag utan en enda värktablett. Nu behöver jag inte undra mer - jag vet att jag mår okej, att jag inte behöver vila någonting förutom till natten när det är ganska normalt för de flesta att vila, och att jag inte tagit en värktablett på evigheter. Tiden går, även om man ibland tror att den står still.

I dag ville jag fira med mina kolleger (det var liksom ingen idé i fredags när vi var så extremt få på plats). I går stod jag i köket mer eller mindre hela dagen och bakade glasskakor som vi kalasade på till eftermiddagsfikat:

 

Jag lyckades frakta nästan alla ömtåliga kakglassar/glasskakor utan att de gick sönder! Goda blev de också, hade strykande åtgång. Men nästa gång jag står i köket för att baka kommer jag förmodligen göra något lite mindre pilligt... eller också har jag fastnat totalt, de är ju ganska charmiga!

I övrigt börjar jag längta ordentligt efter semestern. Två veckor kvar... Har ni något förslag på vad jag ska göra under min ledighet? Kommer inte åka utomlands - även om tanken på ett varmt USA lockar väldigt mycket... - utan hitta på saker på hemmaplan. Men vad? Ge mig tips, vad ska jag titta på, åka till, uppleva? Kom igen nu :)

Nu ska jag gå ut på balkongen en stund, njuta av sista kvällen med lite värme. Från och med i morgon sägs det att det blir svalare igen. Hoppas verkligen vädret skärper till sig snarast...

Frukosten

Ja, då har jag äntligen tagit tag i det där med amerikansk frukost! Ni kanske minns att jag gjorde bagels i går...

... och så här blev mina något sånär runda skapelser! Nej, jag äter inte fyra bagels till frukost. Inte ens tre. Inte ens två. Men jag tyckte ni kunde få se några, trots att de ser lite bleka ut och sannerligen inte vinner något som helst pris för att de är så fantastiskt snygga och perfekta... men det vore ju trist om allt såg perfekt ut hela tiden, eller hur?! 

 

Bra och väldigt god frukost - rostade bagels med ost, två sorters marmelad och rucola, äppel- och päronjuice och te i finfina New York-muggen! Faktiskt första gången jag använder den, invigning ska ju ske storstilat :) Med tanke på att jag gjorde tolv bagels i går kommer jag slå på stort denna helg och ha amerikansk frukost även i morgon minsann! Resten av de runda godbitarna får slinka ner i frysen i väntan på bättre tider.

I övrigt har det varit en ganska lugn dag. Efter den mättande frukosten började jag baka kakor, de där glasskakorna ni såg förra helgen, och misslyckades snudd på totalt när jag brände vid första plåten med nio annars väldigt fina glasstrutar... Efter det har det mest varit solen som lockat. Tog med lunchen, solstol, filt, Ipod och bok ner till parken och kände "Yes, nu är det sommar!". Lite synd att det ska regna i morgon. Men jag kan ju alltid roa mig med att baka nya glasskakor då, och försöka undvika att bränna den omgången. Kanske.

Ett år sedan...

Fredagkväll - det är inte dumt det! Sedan sist har jag jobbat, jobbat, jobbat. Och...

... firat USA:s nationaldag genom att vifta lite med den här fina flaggan som jag köpte på Newarks flygplats, när vi skulle lämna New York och ta oss till Indianapolis. Utöver flaggviftandet gjorde jag inte så mycket mer 4 juli. Eller jo, jag var klädd i rött, blått och vitt. Hälften av er tycker nu att jag är fullständigt galen, hälften av den andra hälften tycker jag är mer än lovligt knäpp, och den andra hälften av den där halvan viftade också med amerikanska flaggor! Vilken tur att vi är olika :)

Nåväl, sedan sist har jag också...

... gått på bio med vännen Nina. Filmen fick godkänt trots att Kristen Stewart (Twilight) som spelar Snövit, nog är den träigaste skådespelare som finns. Hon får Keanu Reeves att framstå som ett livligt lyckopiller, och det är väl ungefär det sista han är känd för. Vare sig Kristen spelar Bella i just Twilight (har sett en av filmerna) eller Snövit har hon max två olika ansiktsuttryck att variera med. Seriöst? Jag fattar inte hennes storhet. Sorry. 

I dag var jag ganska ensam på jobbet. Det är sällan full skara på fredagar men i dag var det extremt tomt. När mina två kolleger sa hej då vid lunch - och dessutom gick på semester! - och jag blev ensam kvar på redaktionen, kändes det som att jag inte alls tänkte jobba heldag. Någon måtta får det liksom vara! Speciellt eftersom jag i dag kände ett behov av att fira. I dag är det nämligen exakt ett år sedan jag fick de sista cellgifterna!

Det är lite svårt att tro att det gått ett helt år. Måste säga att det gått fort. Ont har jag ju fortfarande, så ibland känns det nästan som att jag är kvar i träsket, men det är okej. För det är ju mycket mycket mycket lättare att leva nu, utan vansinniga cellgiftsmonster! Hur jag har firat? Tja, det blev inte så mycket mer än att jag gick tidigare från jobbet... Satte mig på balkongen med Dagens Nyheter, kaffe och glass efteråt, det var trevligt!

Ni kanske minns att jag i samband med USA-resan bestämde att jag en helgmorgon i månaden ska äta amerikansk frukost med svensk touch? Det har än så länge gått helt åt skogen. Till en början satte nyopererad hand stopp för det hela, eftersom jag hade tänkt att amerikanska bagels skulle bakas och bli den första frukosten. I eftermiddags tog jag tag i bakandet.

 

Jaha, vad tror ni om det här då? Blir det något av den där degklumpen under handduken? Att baka bagels är inget man gör i tidsnöd. När degen väl var knådad skulle den jäsa en timme, sedan skulle den bakas ut och jäsa ytterligare 45 minuter. Efter det skulle bröden...

... kokas några minuter i vatten och sedan torka en aning...

 ... men efter det var det bara att pensla och strö på väl valda fröer och grejer! Första plåten ska snart in i ugnen. Om ni har mycket tid och också vill baka hittade jag recepten på www.recept.nu, sökte på bagels och hittade Leila Lindholms variant. Har aldrig misslyckats med hennes recept och kan därför rekommendera dem!

Om det blev bra? Det får ni se i morgon! Nu ska jag diska degbunken och allt annat jag använt, sedan blir det film när SVT sänder utmärkta Tarantino-rullen Inglourious basterds. Ha en bra kväll där ute :)   

Svärmor på väggen och ordning i förrådet

Jag är inte helt i fas med dagarna. Denna måndagskväll ska ni nämligen få en rapport från helgens äventyr, kan inte låta bli att delge er vad som hänt här hemma även om det blir några dagar sent.

Mina föräldrar är fenomenala på väldigt många sätt, bland annat på det där med ordning och reda, logistik och struktur. När jag har för många saker i mitt förråd, för att ta ett väldigt aktuellt exempel, har jag tyvärr inte ärvt deras förmåga att få in sakerna på rätt plats. Där de packar smart häver jag bara in, och stänger dörren fort som tusan för att det inhivade inte ska ha en chans att smita ut genom förrådsdörren. Okej, jag överdriver en smula, men det är lite åt det hållet:

Ja, ni ser ju tröskeln och hur fullt det är där inne på förrådsgolvet och hur rörigt det är uppåt väggarna... Här går det inte in en pryl till!

Berättade ju i förra blogginlägget att mamma och pappa kom hit i fredags, bland annat för att hjälpa mig här hemma. Vissa saker är lite svåra att ta tag i när man bor själv och jag har aldrig någonsin tyckt att ensam alltid är stark. Så denna helg har jag tagit hjälp av mina proffsföräldrar. I lördags gjorde jag, som ni kanske minns, en ordentlig frukost som vi skulle stå oss på ett bra tag, och efter det gick pappa och jag ner till källaren och mitt fyra-fem kvadratmeter stora förråd. Vi började med att hiva ut allt och skapade i all röra en ordning vi själva förstod oss på - högar med saker som skulle sparas, högar med saker som skulle till second hand-butiker, högar med saker som skulle till grovsoprummet och så vidare. Mamma var kvar uppe i lägenheten och sysslade med annat, men när förmiddagen slog elva-kaffe kom hon ner med kaffekannan i högsta hugg:

Kaffetrivsel mitt i kaoset!

Efter många timmar nere i källaren och med några timmars paus för inköp på Ikea var det till slut färdigt. Ganska exakt klockan 20.00 blev det en fröjd att titta in i förrådet:

Kolla tröskeln nu då! Massor med utrymme på golvet, här kan man till och med liva upp det med en liten trasmatta. Var sak har sin plats...

... och nu när det är så fint här inne kan man ställa till med ett litet party, i discokulans sken! Nej, jag har inte köpt discokulan nu, den har funnits med i många långa år. Passar utmärkt nere i det numera smått glamourösa källarförrådet :)

 
I går var det lägenheten som gällde. Jag har ett lyxproblem i att ha väldigt många skor och inte fullt lika många ställen att förvara dem på. Efter flera skoinköp i USA blev det extra tydligt att jag verkligen behövde tänka om i hallen.

 Skor (och dammsugarsladd)...

 ... skor...

 ... och ännu mer skor. "Var ska vi få plats?!" undrar de. Bra fråga.

Innanför dörren har jag haft en skön pall att sitta på vid på- och avtagning av skor, men den fick nu andra arbetsuppgifter (i den mån pallar kan ha arbetsuppgifter) och väggen bakom pallen förvandlades till en riktig skohörna:

Pappa tapetserar coola tapeten "Svärmor" på den lilla väggen som ska bli ett litet skoparadis. Tapeten kommer från formgivaren Lisa Bengtsson och har resulterat i några frågande blickar och undrande kommentarer på jobbet när jag ibland har suttit i telefon och jagat rätt på butik att köpa tapeten i. De som hört namnet innan de sett tapeten har från början fått helt andra bilder i huvudet. Kommentarer som "Ja, måla fan på väggen har man ju hört, men svärmor...?" och "Ursäkta, men är det inte lite konstigt att du skaffar svärmor innan du skaffar pojkvän...?" och "Hur går det, sitter svärmor upplimmad på väggen nu?" har farit och flugit de senaste dagarna. Och ja...

 ... nu sitter svärmor så fint på väggen! Och framför svärmor sitter tre fantastiska skoskåp och i dessa ligger - inte helt väntat... 

... skor! Grymt nöjd! Och bara så ni vet...

 ... vi sitter inte längre och fikar i förrådet. Resten av helgen flyttade vi ut på balkongen!

Sommarmat och lugnet före stormen

Till att börja med, igen: Ursäkta, igen. Jag vet att jag skulle slippa ursäkta mig om jag uppdaterade bloggen oftare, men jag har ju inte tid! Det kommer bli bättre när jag får semester, jag vågar nästan lova detta... På vardagarna är det långa jobbdagar och helgerna försvinner väldigt fort. Den här helgen har också än så länge bestått av långa jobbdagar, dock på hemmaplan och inte kopplade till mitt arbete. Men ibland måste man jobba lite hemma också. Jag återkommer dock till detta.

I fredagslunch kom mamma och pappa och hälsade på. De är här under några dagar för att hjälpa mig med det där jag ska återkomma till (som ni märker försöker jag hålla spänningen vid liv!) och jag tog eftermiddagen ledigt - en väldig lyx jag kan få äta upp i morgon när jag kommer till jobbet och har massor att ta tag i... men det kommer det ju vara värt, det är roligt att umgås med mor och far och bjuda på god lunch:

Min favoritkokbok just nu heter "Sommar med systrarna von Sydow" av just Ebba och Amy von Sydow. Har inte köpt den själv ännu men bläddrade väldigt snabbt i den hemma hos mamma och pappa förra veckan. Hittade två recept som jag var tvungen att skriva av. En sallad med jordgubbar marinerade i hallonbalsamico, rucola, smulad getost och rostade pinjenötter. För att göra den lite matigare tillsatte jag bulgur och parmaskinka - det blev såååå gott!

Bloggläsare med väldigt gott minne kanske kommer ihåg att jag i Alexandria, Indiana, köpte en kakform som såg ut som en glasstrut. Hur det kan se ut när man bakar glasskakor ser ni här! Det var ganska pilligt, och receptet på mördegskakorna, som skulle ge cirka 25 kakor, måste jag starkt ifrågasätta eftersom det bara blev 11 strutar... utan att jag åt upp nästan någon deg vill jag tillägga! Nåväl, goda blev de och festliga när man avnjuter sin eftermiddagskopp :)

Helgen har innehållit, och innehåller fortfarande, en hel del röj... Men på vissa ställen är det väldigt fint hemma hos mig (nästa blogginlägg kanske inte visar fullt så mycket ordning, men nu visar jag lugnet före stormen kan man säga...):

Sommarfeeling med jasmin från mamma och pappas trädgård. De fina tavlorna är kort jag köpte i Indianapolis, har två till, och de ska sedan upp på en vägg.

Minns ni att jag äntligen har en stegpall från Ikea? En som jag velat ha i över ett års tid och som alltid har varit slut i svart? Fick ju en i födelsedagspresent av mamma och pappa och det var en fantastiskt användbar gåva! De fina kuddfodralen har mamma sytt, och kuddarna vandrar runt till både pall och soffa.

På fredagskvällen åkte vi hem till mamma och pappas goda vänner E och B. De har rest till USA ihop några gånger och de ville höra allt om vår resa vi gjorde för lite drygt en månad sedan. Glömde kameran hemma, klantigt nog, men vi hade väldigt trevligt och åt väldigt god mat! Trodde inte jag skulle behöva äta mer på hela helgen, men...

... i går morse (och även i morse) gick jag upp och gjorde runda scones med pecannötter - också det ett recept från von Sydows bok - till frukost. Det är ju något speciellt med nybakat bröd på morgonen! God marmelad, färska jordgubbar och lite annat smått och gott är helt klart en väldigt perfekt start på dagen :)

Nu tänker jag göra mig redo för att ordentligt starta upp denna dags projekt. Vad både den och gårdagen innehåller/innehöll får ni veta nästa gång. Ha det fint så länge!