Balkongen - så blev den

God morgon på er! Tänkte inleda den här veckan med lite höstbilder, ni som läste i går vet att jag gjorde min balkong mer anpassad till årstiden vi nu är inne i. Och så här blev det!

I måndag köpte jag växter som klarar hösten och vintern - prydnadskål, silvergirlang och murgröna - och de fick samsas här med några hjärtan och en stjärna i sten.

Pumpor hör ju hösten till. I den här krukan har det varit persilja, som nu ligger i min frys. Det sägs att persilja kan komma tillbaka året efter så i år ska jag testa, under de kommande kalla månaderna kommer den här jorden vara täckt av mossa under pumporna.

 

Den här lilla rackaren är lite rolig, den borde egentligen ha ganska vissna blad vid det här laget, men den mår uppenbarligen rätt fint fortfarande! Kanske är det den där lilla skyddsängeln som gjort att den fortfarande är så fin. Bör kanske göra änglar till alla mina krukor i så fall...?

Så här ser blomstertrappan ut i år! Buxbombollen längst ner till höger har små lampor i sig och lyser fint i mörkret, det ska ni snart få se...

... men först kollar vi in ytterligare några pumpor, här på balkongbordet. Pumpor, och ett ljus som också sprider stämning.

Se där, nu har det kommit in ett ljus i lyktan också! Och buxbombollen lyser i mörkret - om jag får säga det själv är nu balkongen väldigt fin!

Ja, det var min höstbalkong det och jag är nöjd! Nu ska jag i väg till Karolinska för första gången på väldigt länge, i dag ska jag göra ett ultraljud och sedan är det dags för veckans första jobbdag. Ha det fint där ute!

Jakten på höstsakerna - finnandet av julsakerna

För någon vecka sedan ungefär hade jag planer på att under denna helg ta tag i min balkong, göra lite höstfint. Det pratades i gårkväll om frost långt nere i söder under natten som då skulle komma - hur det blev med den saken vet jag inte - och det är ju med tanke på det ganska hög tid att ta bort sommaren kan man tycka. Mitt liv går ju lite långsamt det här året, annars hade jag förmodligen gjort det för längesedan. Sommarblommorna lever fortfarande och ser bra ut, trots de kallare temperaturerna, så jag har väl inte tokprioriterat fixandet där ute. Men i dag är det dags att ta tag i det hela och i går var det dags för förberedelse till dagens ta-tagande. Blommor köpte jag ju i måndags, i går skulle jag införskaffa små prydnadspumpor, mossa, jord och lecakulor. Tänkte lägga en timme på resa fram och tillbaka till Plantagen och ett besök inräknat i den tiden. Kom tillbaka hem först fyra timmar senare - det var inte helt lätt att få tag på det jag var ute efter.

För att ta sig till närmaste Plantagen från mig får man åka tunnelbana, buss typ sju stationer och gå en bit. Har gjort det flera gånger och det brukar inte vara några större problem. Insåg dock ganska snabbt när jag kom dit att jord fick jag köpa någon annanstans eftersom deras minsta påsar vettig jord innehåller 18 liter och är alldeles för tunga att bära på om man ska gå till bussen, gå till tunnelbanan, gå hem från tunnelbanan. Jag har aldrig haft så mycket muskler att skryta med - nu för tiden existerar de över huvud taget inte, det är cellgiftsmonstrens fel förstås. Och Plantagen bjöd på fler motgångar. Vi är alltså en bit in i oktober nu men när jag hittar en kvinna ur personalen berättar hon att de små dekorationspumporna inte har kommit in än. Det finns bara stora halloween-pumpor, som de flesta människor använder först i slutet av denna månad. Jag tyckte det var lite märkligt, det är ju ändå "småpumpe-tid" exakt just nu. Och märkligare blev det ju längre in i butiken jag kom. För om höstsakerna inte fanns, fanns i alla fall...:

... just det, julsakerna (det är alltså inte på Nordpolen tomten bor, utan på Plantagen). Här finns tusen miljoner tomtar, julgranskulor och julkransar att hänga på dörren. Hur logiskt är det? Jag vet att julen kommer tidigt till butikerna, men borde inte hösten komma innan julen gör sitt intåg? I min värld funkar det så - men vad vet jag om saker och ting... de här tomtarna heter det ganska ojuliga namnet Fredrik och är väldigt stora, drygt 150 cm och vill man ha Fredrik hemma hos sig redan i oktober får man betala nästan 3 000 kronor. Det ville inte jag, jag ville bara ha pumpor.

Mossa var så nästa grej på inköpslistan. Men även där gick jag bet, mossan skulle kanske komma med sista julleveransen nästa vecka. Mossa i min värld behöver inte nödvändigtvis vara förknippat med just julen, men tydligen. Och jord blev det ju inte heller. Gick ifrån Plantagen med endast en påse lecakulor och en känsla av att det jag ville ha inte fanns men att det däremot fanns en hel del jag inte ville ha:

 

Höststjärnor. Inte ens julstjärnan är min favoritblomma i december, men jag brukar skaffa en vit maffig sak till vardagsrumsfönstret. De röda är bara för mycket jul, de med glitter på är bara fula men den vita känns som en vinterblomma och får godkänt. Den här rosa stjärnan är dock totalt obegriplig! När det finns så mycket fina blommor behöver kanske inte handeln skapa ytterligare en för att lura sina kunder på pengar! Mig lurar de i alla fall inte, de får kalla den höststjärna hur mycket de vill, skapa en dag för den likt kanelbullens dag om de så känner för det - rosa höststjärnor är inte min grej, man ser dem ju bara som bleka julstjärnor i alla fall och därmed blir de väldigt ointressanta.

Plastgran i rostrött glitter. Jag förstår absolut det smidiga med plastgran och känner inte att en levande gran är nödvändigt. Det där med att det ska lukta gran i hela huset är lite överskattat för min del eftersom julen luktar så mycket som det är ändå. MEN: Ska man ha en plastgran ska den vara grön och tät, inte på några sätt och vis röd med töntglitter! Vem vill ha en sådan? Alltså, folk får ju ha vad de vill men jag undrar ändå; vem?

Efter Plantagen och den ensamma påsen med lecakulor fick det bli ett besök in till stan och Hötorget med sina hysteriska säljare av blommor, frukt och grönt. Där fanns det pumpor, äntligen. Dock ingen mossa eller jord förstås, men det visste jag ju. Nästa stopp fick således bli Ica Maxi som hade jordpåsar i den lite behändigare storleken 10 liter. Kan förresten meddela, så där i förbifarten, att de inte bara har jord på Ica Maxi, det finns nu även adventsljusstakar och adventsstjärnor. Inga tomtar än, men det gäller ju att börja i tid och låta julen smyga igång redan några dagar in i oktober. Ja, det är bara att vänja sig...

Mossan var till slut det enda jag inte fick tag på. Blomsteraffären i botten på Lindhagens galleria ska dock få in mossa på tisdag så jag kommer nog få höstfint på balkongen till slut! Ska börja med planterandet och fixandet där ute snart - resultatet, minus mossan, får ni se i morgon. Ha en trevlig söndag där ute!

Bäst just nu: Solen skiner, lite roligare att göra snyggt utomhus då än när det tokregnar. 

Ska det vara ett rosa band också? Nej tack...

Oktober är en väldigt färgrik månad. Vissa tycker bara den är mörk, och visst - det är nu man märker hur fort det blir mörkt trots att eftermiddagen knappt hunnit bli kväll och hur ödsligt svart det ser ut när man tittar in genom fönster där ingen är hemma. Men oktober är för mig mer gult, rött, orange, grönt och brunt än mörkt. Löven på träden, buskarna och marken är så sprakande så man nästan blir bländad av hur fint det faktiskt är, trots att sommaren är borta! Så oktober är fullt av fin färg. För att inte tala om hur full månaden är med rosa. Irriterande mycket rosa, faktiskt.

I oktober står bröstcancern i fokus. Det säljs rosa band, rosa disktrasor, rosa kokböcker, rosa morötter (och då pratar vi alltså inte om själva morötterna, bara ett litet tecken på grönsakens påse som berättar att X antal kronor per såld påse går till forskningen kring bröstcancer), rosa träningskläder - i princip allt som över huvud taget går att sälja säljs i rosa. Globen färgas rosa för en kväll och delar av Sveriges artistelit står på scen och sjunger för full hals för att samla in ytterligare några miljoner. Och det är väl bra. Men...

I går var jag på "alla" mäns favoritaffär Clas Ohlson för att köpa en lampa till mitt förråd eftersom de som bestämmer i vårt hus i någon sorts idiotisk miljöiver har ställt in källarens lampor på en lystid på endast en minut - hopplöst när man behöver in och rota runt i det lilla förrådsbåset och det plötsligt blir kolsvart. Nåväl, i kassan såldes, precis som i de flesta butiker känns det som, rosa band. Killen i kassan frågade om jag förutom lampan inte skulle köpa ett rosa band också? Jag log lite, sa nej och förklarade varför.

Förstå mig rätt, jag tycker självklart det ska forskas på bröstcancer, jag tycker självklart att bröstcancer ska utrotas och försvinna från jordens yta. Men är bröstcancer den enda sorts cancer mänskligheten är medveten om? Hur vore det om alla andra sorter också fick lite uppmärksamhet och forskningsstöd? Kan det inte finnas liiite rättvisa i det här fallet? Okej, prostatacancern blir det lite jippo kring någon gång per år - svenska kändismän tar på sig lösmustasch och plåtas i kvällstidningarna - men det är det enda tror jag. Hur många galor anordnas för tjocktarmscancer? Hur många band designar Odd Molly-grundaren Per Holknekt (årets Rosa bandet-skapare) eller alla andra designers som figurerat genom åren, för gynekologisk cancer - min sort? Nej, just gynekologisk cancer, som har ett mörkgrönt band som sin färg, får inga kändisdesignade band, disktrasor eller morötter. Bandet säljs på Radiumhemmet i Stockholm men det är ingen direkt rusning dit.

Och omigen: förstå mig rätt. Jag är inte först och främst ute efter en mörkgrön gala i Globen där delar av Sveriges artistelit står på scen och sjunger för full hals för att samla in ytterligare några miljoner, jag är inte först och främst ute efter att killen på Clas Ohlson ska försöka sälja på sina kunder mörkgröna band när de köper skruvdragare, snöslunga, vedklyv eller lampor till mörka förråd - även om jag inte skulle protestera om detta skedde. Jag bara undrar varför det är så kolossalt mycket fokus på just bröstcancer när det finns flera andra cancerformer som också behöver stöd och forskning? Vad gör bröstcancer till the one and only? Att många får den? Ska man vara glad över att denna typiska kvinnosjukdom faktiskt blir så uppmärksammad, i en värld där kvinnor i övrigt befinner sig lite "under" männen (tjänar sämre exempelvis)? Okej, det är jättebra - men får jag då fråga om det handlar om de kvinnliga brösten som vi måste skydda från sjukdom? Och vad är i så fall kvinnligast om vi nu måste ha en tävling - bröst eller livmoder, det sistnämnda som gör att kvinnor kan bli mammor och män inte kan bli det? Ursäkta om jag sticker ut hakan och kanske provocerar, stör i fredagsmyset - men jag vill gärna ha en reaktion! Jag fattar också att det är tråkigt att vara kvinna och få bröstcancer och bli av med sina kvinnliga bröst - men om man får uttrycka sig lite ofint går det faktiskt att skaffa nya bröst i silikon. Det går däremot inte att skaffa ny livmoder i silikon och därmed "bli kvinna igen". Förstår ni hur jag tänker?

Gynekologisk cancer är precis som bröstcancer inte heller att leka med, en viktig del av dig försvinner i båda fallen. Men ingen form av cancer står framför den andra i min värld. Jag tror inte någon form är lättare eller tuffare än någon annan, jag tror alla former behöver lika mycket uppmärksamhet och forskning för man kan faktiskt dö vare sig man har cancer i tjocktarmen eller brösten, prostatan eller äggledarna. Men är man sjuk i en annan cancerform än den enda som tycks existera i oktober kanske man inte vill frossa i rosa band, rosa disktrasor och rosa morötter eftersom man gärna vill se lite stöd och forskning även för andra sorters cancer. Om min sorts cancer fick bara en millisekund av den uppmärksamhet bröstcancer får skulle jag tycka det var stort. Och då skulle jag kunna tänka mig att köpa rosa saker för att stödja - men i nuläget tycker jag det rosa får för mycket uppmärksamhet och väljer därför att avstå. Är det någon färg jag stödjer nu är det den mörkgröna.

Ungefär det här, fast inte alls så utförligt förstås, sa jag till killen i kassan på Clas Ohlson. Han köpte mitt argument till att inte köpa ett rosa band, så att säga. Han frågade inte ens kunden efter mig om det skulle vara ett rosa band till det övriga. Nu berodde nog det mest på att det var en man, och inte på att kassakillen hade fått något att tänka på. Han tyckte nog snarare att det inte var läge att prata om rosa band med mannen, kanske tyckte han att kunden inte passade i rosa. Han hade däremot passat i mörkgrönt, om ni frågar mig.

Bäst just nu: Den 10 december firas att HV71 i år fyller 40 år. Det firas med en stor utomhusmatch med plats för 20 000 hockeyfans när HV tar emot Linköping i denna extra festliga elitseriematch. I morse tog jag äntligen tag i mig själv och köpte biljetter till pappa, lillebror, svägerska och mig själv :)

Torsdagsglamour

Det går bakåt i utvecklingen. Har haft ett par dagar där kroppen ägnat halva dagarna och hela kvällarna åt smärta. Väldigt irriterande, man vill ju att det ska gå åt rätt håll. Att det ska gå att dra ner på dosen värktabletter - inte öka densamma. Men jag antar att det bara är att plocka fram tålamodet. Någon gång i framtiden kanske det blir bättre, även om den framtiden verkar ligga låååångt framåt.

I dag har jag varit ledig, i går var sista jobbdagen för denna vecka. Träffade Jessica vid tiotiden för att äta frukost i gallerian i Liljeholmen - det är ett väldigt bra sätt att starta dagen på, att äta frukost med en vän! Hade köpt en värmande poncho åt Jessica som hon kan ha på sitt kalla jobb och i dag skulle hon få den. Som tack för "besväret" fick jag ett fantastiskt snyggt nagellack - trots att det inte var något besvär, jag var i butiken där jag hittade ponchon, skickade en bild på den värmande saken, fick senare ett ok på att lägga ut pengar åt henne så länge, stod i kassakö dagen efter och köpte den. Ett jobb som tog kanske sammanlagt två minuter av mitt liv. Att få ett nagellack som tack gjorde min torsdag kan jag säga, det är så glamouröst att när jag testade det på hemmaplan i eftermiddags kände jag mig som värsta partyprinsessan trots min klädsel bestående av mjukisbyxor! Det är bra gjort av både Jessica och ett nagellack!

 

Lila, glittrande och glammigt. Vad mer kan man begära? Torsdagsmys!

Som om det inte var nog med glamourösa naglar fixade jag ärenden efter frukosten och blev glammig på Body Shop. Gick in ganska osminkad och kom helt oväntat ut med en snygg vardagsmakeup, bara så där! Ah, jag älskar att vara tjej - och att personalen inte hade så mycket att göra så de frågade sina kunder om de fick gå lös på deras ansikten med ögonskugga, foundation och hela kittet :) Av bara farten, när jag nu kände mig ganska mycket snyggare än normalt, köpte jag god och snygg duschtvål och hudlotion. Glammig från topp till tå - var ska det här sluta?!

 

Kärlek!

Det här är ju ingen shoppingblogg men jag måste faktiskt visa en inhandlad sak till. Den passar alldeles för bra denna årstid för att inte dela med sig av:

 

 

Kan man dricka något mer passande en regnig och blåsig höstdag än höstte? Den här sorten innehåller bland annat jordgubbsblad, tranbär, blåbär och äpple. Och det passade utmärkt till...

 

... eftermiddagsfikat!

 

Eftermiddagen har tillbringats hemma, ibland med vila, ibland med lite mer fart. Blir lite smått handikappad när fötterna gör ont men jag försöker koppla bort galenskaperna och lägga mig på en bra nivå av stillsamhet och aktivitet. Det är så en glamourtorsdag kan se ut!

Bäst just nu: Snart dags för en ny dos värktabletter...

 

God kanelbulledag - ännu godare HV-kväll

Jag ska försöka fatta mig kort nu vilket jag är ganska dålig på. Jag är egentligen för trött för att skriva men vill inte gå och lägga mig eftersom denna fantastiska kväll då så snabbt tar slut! Ibland är man med om saker man inte riktigt vet om de verkligen är på riktigt och så var det - och är det - i kväll.

Men dagen började med första dagen på en period av halvtidsjobb. Det gick väldigt bra kan jag meddela! Jag blev lite småorolig ett tag på eftermiddagen, fick väldigt ont i fötterna. Har jättebråkiga fötter nu, kvällarna och nätterna är rejält tuffa. Blev lite rädd när det började kännas brutalt mycket redan vid tretiden, det är verkligen inte lätt att ha mina fötter just nu! De har ju alltid gjort ont sedan cellgifterna gjorde entré i kroppen men nu är de alltså extra tjuriga. Tagit lite extra värktabletter i dag, det kanske är det som krävs. Vi får väl se hur denna natt blir. Bra, förhoppningsvis.

Nu har det inte bara varit en dag med smärta. Orken har varit på topp får man väl säga, efter en heldag på jobbet. Dessutom var det ju kanelbullens dag! Det firades förstås. Vi firarfikar ofta på jobbet, så fort det finns en anledning att firafika så gör vi det. Och har det gått för många veckor utan anledning att firafika skapar vi firarfika av just den anledningen, typ. Nu fanns det ju anledning - vem vill inte fira kanelbullen?

 

 

Kanelbullar. För er som inte fattade det av att bara titta på bilderna... :)

Under fikat pratade jag med jobbarkompisen R som skulle till Hovet i kväll för matchen mellan AIK och vårt älskade HV71. När han frågade om jag skulle med tänkte jag inte en sekund på att jag kanske borde ta det lugnt hemma efter en hel jobbdag, för att liksom inte köra för hårt första dagen. Jag gillar ju hockey, som ni vet. Och om huvudstaden får den stora äran i att besökas av Smålands stolthet - ja då går man på hockey! När AIK i tredje perioden gjorde 7-2 tänkte jag för en liten stund att jag kanske borde varit hemma - det var inte jätteroligt att vara på plats då. HV spelade som ett virrigt juniorlag och det gjorde ont i det blågula hjärtat. R och jag funderade på varför vi egentligen utsätter oss för denna sorts "underhållning". Det finns ju så mycket annat man kan göra som är lugnare, som inte kastar en mellan hopp och förtvivlan, sorg och glädje, som inte stundtals är så himla jobbigt! Men vi visste ju att det är just detta vi gillar, att tjusningen med sport är att det kan gå åt alla håll och kanter, att man kan bli så glad över en vinst, så besviken över en förlust men man stannar ändå kvar förstås, man är för evigt trogen och tänker att "nästa match - då blir det bättre!". Att gå på bio eller vara ute i skogen och plocka svamp är liksom för stillsamt, vi trivs med topparna och dalarna (även om vi förstås helst bara vill ha toppar, hela tiden).

Toppar fick vi, totalt oväntat. För plötsligt gör HV mål och det står 7-3. Sedan gör HV mål igen och det står 7-4. Vid det laget var jag nästan (men bara nästan) nöjd eftersom jag kände att siffrorna hade snyggats till en aning. Men HV-killarna ville - tack och lov - annorlunda, och svarade för en alldeles osannolik vändning. När tredje perioden var slut stod det 7-7. På fem minuter har HV71 gjort fem mål. Fem mål på fem minuter. Fem mål på fem minuter!

"Det var det sjukaste jag varit med om. Tror aldrig att jag kommer få vara med om det igen. Vi fick en utskällning av Johan Davidsson i periodpausen och spelade för klubbmärket", sa Oscar Fantenberg till Canal+, som han blir intervjuad av här. Ja, jag vet att det är en suddig bild, men den är trots det väldigt vacker!!

Det är i stunder som dessa jag förstår varför jag älskar ishockey. Och när HV faktiskt vann efter straffar var ju lyckan total bland alla HV-supportrar på Hovet. Jag vet inte om jag tror på det helt och hållet, men jumbotronen säger ju något annat:

 

Ja, det står faktiskt AIK-HV71 7-8. Magiskt!

 

HV-spelarna tackar sina fans som fått glädjefnatt efter härligheterna på isen!

Ja jösses, nu ska jag försöka smälta detta och gå och lägga mig. Antingen somnar jag snabbt av ren utmattning med ett leende på läpparna - eller också tar det ett par timmar innan jag kan varva ner. Men det kan det ju i så fall ändå vara värt :)


Bäst just nu: Ja men gissa...!

Höstblommor och vinter/jul-kaka

I dag har jag för ovanlighetens skull inte varit på jobbet (det där "för ovanlighetens skull" är förresten skönt att säga, det är ju ett tecken på att saker börjat återgå till det normala!). Den här månaden är det ju tänkt att jag ska börja jobba halvtid - måndag och tisdag ena veckan, måndag, tisdag och onsdag andra veckan - och jag har ingen annan plan än att göra just detta. Utom just i dag. Just den här veckan passade allt så mycket bättre om jag la mina jobbdagar tisdag och onsdag i stället - och så kommer det alltså bli.

Nu har jag inte legat i soffan och rullat tummarna för det. I dag var det sjukhusbesök och mathandling som gällde. Skulle först träffa diabetessjuksköterskan och prata blodsocker - vilket kanske är ointressant för den oinvigde, så jag nämner inte mer om det. Men vi kan backa bandet till innan besöket, när jag kom ut genom porten till "mitt" hus - för första gången på flera dagar - och möttes av den här lilla (eller ganska stora faktiskt) rackaren. Jag blev så glad så jag var tvungen att dra fram kameran och förmedla härligheten!

 

 

Planteringarna vid våra entréer brukar i ärlighetens namn inte vara några höjdare. Men den här gången har någon eller några komponerat ihop en väldigt fin höstblandning som lyser upp! Me like. 

Okej, sjukhus och mathandling sedan. Efter det ville jag egentligen hem fortare än kvickt, var ganska trött och extremt fikasugen efter det här lilla fyndet som jag hittade på Ica Maxi:

 

"Nej men nu har hon väl ändå slagit i skallen! Pepparkaka i oktober?!?", kanske ni utbrister förskräckt nu. Okej, så här ligger till: I min värld kan man (alltså jag) inte äta pepparkaka året om även om det är gott. Man kan börja i november, det är helt okej - det är en vinterkaka, eller kanske ännu mer en julkaka, men november är ofta en tråkig månad som behöver piffas till lite, exempelvis med pepparkaka! Nya Ballerina pepparkaka är det lite annorlunda med - den kan inte heller ätas året om men man kan börja liiiite tidigare. Exempelvis i oktober. Som i dag då. Om den är god? Ingen aning, ska testa den nu för första gången till fikat. 

Nu blev det inget rusande hemåt (krävs faktiskt mer än pepparkakssmak till fikat för att jag ska rusa...), jag gick i stället in till den Interflora-butik som ligger i samma galleria som Ica Maxi. För ett par år sedan fick jag ett presentkort som jag hela tiden av någon märklig anledning väntat ut, det skulle liksom komma ett "rätt tillfälle" när jag skulle köpa blommor för det där presentkortet. Som att inte alla tillfällen är rätt för blommor... Nåväl, i morse märkte jag att presentkortet gått ut, det skulle vara inlöst senast 1 oktober, i förrgår alltså. Bestämde mig för att testa ändå, om jag använde mina snällaste ledsna hundögon kanske de skulle gå med på att låta mig handla ändå? Men tänka sig: jag kunde använda mina helt vanliga, inte så värst ledsna, ögon och plocka på mig blommor till min balkongplantering! Tyckte det var bra att köpa sådana blommor där eftersom jag inte har så stort behov av andra blommor just för tillfället och eftersom jag då slapp åka långt till en lite billigare (men som sagt mycket längre bort) blomsterhandel av det större formatet. Sådana ställen ni vet som man man måste gå omkring en halvtimma för att hitta någon att fråga om råd! Man slipper gärna sådant (vilket jag sedan insåg att jag nog inte kommer slippa ändå, måste fylla på förrådet med jord och lecakulor...).

 

Det här kan bli riktigt bra! Silvergirlang längst upp tål vintern bra, prydnadskålen tål hösten hur bra som helst och blir vackrare ju kallare det blir (till en viss gräns) och murgrönan brukar vara en hyfsat tålig vinterväxt den också. Pumpan är den första i en rad med små prydnadspumpor jag kommer ha på balkongen, mer höst än så blir det ju nästan inte! Jaha, då var det bara till att plocka ur allt ur påsen och börja plantera då... Just det.

Nej hörrni, nu är det dags för en Ballerina pepparkaka minsann! Hörs i morgon :)

Bäst just nu: Den dagen som jag tittar ut på balkongen och har gjort klart höstplanteringarna. Det ligger lite framåt i tiden men förhoppningsvis inte jättelångt framåt... Helgen kanske? Som ni ser på bilden ovan ligger sommarmattan fortfarande kvar där ute - det håller ju inte i kalla, regniga och blåsiga oktober! Eller okej, man gör väl som man vill, man kan ha sommarmatta ute året om ifall det känns bra - men det är inte riktigt min grej. Nu ska det spraka i höstfärger!   

Välkommen höst!

Ni får säga vad ni vill, men nu är det höst. Det må ha varit en varm och solig dag men det är oktober. Ikea har tydligen plockat fram om inte julsakerna så i alla fall ljusstakar och adventsstjärnor (har inte sett det själv men en kollega kom med bildbevis på Facebook i går) och gårdagens Dagens Nyheter hade fyra annonssidor om kommande julbord. Den som inte har någon som helst koll på hur julen fungerar i affärsvärlden kanske skulle kunna tro att det nu är mer vinter med dessa jultecken, men det här betyder bara att vi precis lämnat sommaren bakom oss och gått in i hösten. Det är så det brukar vara, julen dyker först upp hos Ikea samt i dagstidningarna. Det var samma sak förra året. Roade mig tidigare i dag med att läsa min dagbok från förra året, just den här helgen var mamma och hälsade på och vi var bland annat på Ikea i Barkarby - samma Ikea som nu har ljusstakar och adventsstjärnor. Minns inte om de hade det då men på husgerådsavdelningen minns jag med bestämdhet att det fanns julsaker, bland annat servetter med renar. Eller om det nu var halmbockar. "Så var det med den bestämdheten..." kanske ni tänker nu, men det var i alla fall servetter med motiv man bara använder kring jul - det vet jag med bestämdhet!

Hemma hos mig är det varken sommar eller jul, här skapar jag höst. Så här dags förra året hade jag skapat höst för länge sedan (eller i alla fall för någon eller några veckor sedan), allt enligt den där dagboken. Det var nog mest höst på balkongen, den balkong som det fortfarande, nu i år alltså, är sommar på. Måste styra upp det där, fixa blommor som tål kallare temperaturer och ladda med ljuslyktor (ja visst kan balkongen leva även på hösten! Hos mig kan den det, den lever faktiskt året om!). Men det får bli nästa projekt, i dag var det inomhusfix som gällde, med små men hyfsat höstaktiga medel:

 

 

På skåpen som utgör tv-bänk är nu min trollhassel, som annars brukar pryda den höga vasen, borta. Nu är det några sorts nypon- och rönnbärskvistar som sprider höststämning! 

 

 

Nu kanske ni tycker att jag går till överdrift - men det struntar jag i! På det soffbord jag brukar ställa tekoppen finns nu ett filtunderlägg i höstfärgen orange. Våren och sommaren har ett limefärgat men det håller ju inte nu, i oktober! Nu ställer man sin mugg på ett mer passande underlägg, så det så. Och nej, bordet lutar inte, jag har bara medvetet tagit fotot snett - det är ju ändå lördag så man måste festa till det lite :)

 

Det här är en del av en fin höstbukett jag fick av Linda & co, som ju hälsade på mig tidigare i veckan.

 

En hösttidning på det andra soffbordet, med - enligt tidningen - "327 tips för en härligare höst". Har inte börjat bläddra än, ska nog göra det i kväll, nu när jag fått det lite mer höstaktigt här hemma. Ja, nu säger jag "välkommen höst", faktiskt!

I övrigt rullar det mesta på. Blir lite trött efter att ha varit igång en för- och eftermiddag, jag har fortfarande inte full ork för en hel dag inklusive kväll. Oftast är det fötterna som spökar, det verkar som att jag kommer få leva med stundtals bråkiga fossingar ganska länge, kanske för alltid. Försöker hålla nere värktablettsdosen till en gång per dygn, oftast till natten. Ibland blir kroppen trött också, de senaste dagarna har jag försökt kompensera den vila jag tar då med korsordsjobb för hjärnan. Det går så där i ärlighetens namn. Jag har aldrig varit en fena på korsord, tyvärr ärvde jag inte min morfars briljanta hjärna. Han var världsbäst på korsord, hur svåra de än var. Minns att mitt pyssliga jag en gång för hundra år sedan gjorde en korsordsbok till honom i julklapp, av absolut lättast tänkbara sort, med kanske fyra ord i varje fläta. Jag minns inte om han ansträngde sig för att låtsas att det var kluriga ord att lösa men han tyckte i alla fall om sin korsordsbok, han gillade allt jag gjorde i julklappsväg. Nu skulle jag behöva ha honom sittandes bredvid mig i soffan när jag kör fast i min hjärngympa... Speciellt eftersom jag misstänker att det är för att hjärnan går på högvarv som jag har haft svårt att sova de senaste nätterna, jag anstränger mig helt enkelt för hårt! Får nog bli slökollande på tv i kväll och en paus från orden...

Bäst just nu: Att upptäcka att man är så där vuxen att man har ett lager glödlampor hemma. Det märks så tydligt nu hur mörkt det blir när man inte tänder upp och i min städiver i dag gick lampan vid datorbordet sönder. Jag hade ingen lust att gå ut och köpa ny glödlampa och hade jag inte haft en ny här hemma, som passade just denna ljuskälla, hade det alltså varit typ kolsvart och omöjligt att skriva blogginlägg - och det hade ju varit väldigt synd om er om ni inte hade fått läsa mina rader (för det går ju inte att flytta sin bärbara till ett ljusare ställe, nej...)!