fredag 11 februari 2011

Tråkiga plåster, fina drömmar och bebissött

Äntligen inomhus i värmen. Jag har förvisso haft en trevlig dag utomhus och på väg till och från ställen, men det går inte att komma ifrån: det är kallt, väldigt mycket snö, väldigt lite plogat och skönast att vara hemma. Alltså jag förstår inte, hur svårt kan det vara?!? De som verkligen borde ha koll på kommande väder har det inte, inte ett dugg. Vi andra, som mellan varven tittar på nyheter och väderleksrapporter, har vetat det här ett tag. I onsdagskväll sa meteorologen "i morgoneftermiddag kommer ett stort snöoväder in över Stockholm..." så vi andra hade full koll på vad som komma skulle. Men de där som exemplevis kör plogbil och borde ha koll på vädret har tydligen haft ledigt både i går och i dag. Allihop! Mycket märkligt.

Ut skulle jag i dag ändå. Det var blodprovsdags vid lunchtid och jag klädde på mig det varmaste varma för att trotsa snö, vind och kyla. Det gick ganska bra. Dessvärre gick det dåligt hos sköterskan som skulle ta prov. Jag kollade in plåsterläget så fort jag kom in i det lilla båset för provtagning. Det fanns bara tråkiga, bruna, intetsägande plåster! Det var ingen idé att fråga ens, det sköterskorna erbjuder barn (och barnsliga vuxna förmodar jag) som suttit och lidit av nålstick är klistermärken, sådana där lite bubbliga, färgglada. Det märke som låg överst i lådan nära plåstren var en fågel som såg ut som en blandning mellan en stork och en flamingo. Vad skulle jag med en stomingo/flamork till?!? Så jag gick därifrån lite besviken... Själva blodprovstagningen gick dock bra.

Sedan åkte jag in till stan en sväng, skulle fixa några ärenden. Besökte bland annat en av mina favoritbutiker, som jag sällan tar mig råd att handla i men vars varor jag drömmer om. Jag gillar verkligen stilen hos Lexington!

Vem vill inte ha frukost på sängen i den här sängen, med mängder med kuddar och fina sänglakan? En brasa att titta på under tiden är inte heller helt fel!

Den här kudden vill jag ha, med sitt fina budskap :)

Jag fick värsta vårkänslorna när jag såg den här fina, ljusa dukningen!

Middag, någon?

Så här ska jag bo en vacker dag, i ett stort vitt fint hus! Då är ni alla välkomna att hälsa på! Det är ni i och för sig nu också, men kanske inte samtidigt - jag bor inte så stort. Än.


I eftermiddags träffade jag vännen Karin för en fika. Om ungefär en och en halv månad kommer hennes och hennes sambo Antons bebis och på stan i dag kunde jag inte låta bli att köpa världens sötaste skor och strumpor åt den lille som snart kommer. Det finns hur mycket fina barnkläder som helst och har man ingen egen bebis att köpa till får man köpa till andra, har jag bestämt! Karin och Anton fick också en present, det är ju alla hjärtans dag snart och jag råkar gilla att slå in presenter...

Söta strumpor och skor från Kappahl. Skorna har mjukt grått fårskinnsaktigt ludd invändigt och är ungefär hur söta som helst!

Innehållet avslöjar jag inte, men det är roligt att slå in snygga paket. Pappret kommer från Stockhome, är vitt och glansigt i botten med svarta sammetsblommor. Ett rött sidenband blir fint till.


Nu är det en lugn kväll, plockar lite, kollar på tv, tappar hår - det mesta som vanligt alltså. I morgon kommer mamma, det blir trevligt!

Bäst just nu: Värmeljus. Sprider värme och ljus, precis som ordet säger. Bra fredagsmys.

torsdag 10 februari 2011

Håret som leder till psykbryt

I förrgår drog jag igång en tävling, uppgiften var att gissa när jag har tappat så mycket hår att det syns på riktigt - och jag därmed ska göra något åt det. Tävlingen är nu nerlagd efter att jag höll på att få ett hysteriskt sammanbrott och psykbryt i eftermiddags. Det handlar inte om någon sorg över att jag tappar mitt hår i lika snabb takt som snön faller, jag blir bara GALEN på allt hår överallt! Inför besöket av Linda och Ellie i går dammsög jag tre gånger. Jag skriver det igen; tre gånger. Var jag än sätter mina fötter lämnar jag också hårstrån efter mig!

Efter dagens hårtvätt och den enorma mängd löst hår som följde, ringde jag till mitt perukställe, Carl M Lundh - nu får det nämligen vara slut på det här. Har jag något hår kvar nästa fredag ska jag dit och få det bortrakat (därför läggs tävlingen ner, det går ju inte att gissa ett datum när jag redan bestämt vilken dag håret ska bort). Med tanke på hur mycket jag tappar borde det inte vara mycket kvar då, men som sagt, utifall att. Ska dit ändå, då ska peruken måttanpassas så den passar mitt huvud perfekt. Jag ser fram emot detta - och hoppas att jag inte har för ont om det nu blir ny cellgiftsomgång nästa vecka - för nu är inte mitt eget hår mycket att hänga i julgranen (varför man nu skulle hänga det där...), det blir tunnare bara jag tittar på det! Eller jag behöver inte ens titta, det faller ändå...

Utöver att tappa stora mängder hår har jag inte gjort så mycket, men dagen har gått ändå. I morgon blir det mer action, då ska jag bland annat ta nytt blodprov och försöka få ett roligt plåster efteråt! Det ni...

Bäst just nu: Spotify är en guldgruva. I dag har jag snöat (haha) in på gammal 80- och 90-tals hår(d)rock. Det finns mycket som inte är lika bra nu som det var då, plus en hel del som fortfarande är bra. En nostalgitripp är det i alla fall...

onsdag 9 februari 2011

Bra dag med en mamma, ett barn och en gris

Jodå, päronpajen blev riktigt god. Det hade ni nog räknat ut, jag hade förmodligen inte lagt ut receptet annars... För er som missade förra inlägget (gör om, gör rätt och läs!) så bakade jag i förmiddags eftersom jag fick finbesök under eftermiddagen. Linda och Ellie, 11 månader, hälsade på och det var himla mysigt. Jag tankar energi och glädje från mina vänner, och man kan ju inte bli annat än glad av den här lilla sötnosen!



Fick en Narcissus Thalia, märkligt namn och just nu kanske den inte ser mycket ut för världen, men det kommer bli en riktigt vacker blomma ute på balkongen i vår (säkert också vacker inomhus). När blommorna kommer ser de ut lite som påskliljor, fast vita. Och jag gillar växten även nu när den bara är grön, det påminner om våren, om knoppar som snart blir fina blommor. Början på något nytt!



Någon som redan är färdigväxt och söt som socker är min alla hjärtans dag-gris som jag fick av Ellie (mamma Linda kan ha gjort valet, men det var Ellies present). Den är så charmig med sina hjärtan att jag blir lite... kär! I vem vet jag inte, men jag blir glad av grisen i alla fall!



Bäst just nu: Det har varit en riktigt bra dag, att umgås med vänner är ren lycka!

Baka baka liten kaka (eller paj)

Hej och välkomna till Emmas bakblogg! Eller kanske inte, men i dag har jag bakat och nu ska jag dela med mig av receptet. Det känns som att man ska göra det i en blogg. Jag kan ju inte bara skriva "i dag har jag bakat" och sedan inte avslöja vad jag gjort eller hur det hela gick till! Det vore ju att bli snuvad på konfekten så att säga...

I dag fick jag besök av världens bästa Linda med världens bästa dotter Ellie. I förmiddags förberedde jag fikat som är hämtat från senaste Elle mat & vin, nummer 1. Denna pärontarte med mandel ska enligt receptet räcka till 6-8 personer, men då får man allt äta rackans små bitar... Jag skriver av grundreceptet rakt av men säger i förbifarten följande:
1. Man behöver aldrig någonsin ta lika mycket socker som det står i ett recept. Päronen och mandelmassan är söt i sig så i det här fallet har jag tagit hälften av den sockermängd som står. Om ni vill baka har ni full frihet att göra som ni själva vill.
2. Fem päron kanske behövs om man väljer pyttesmå päron. Jag hade bamsepäron hemma och det räckte med två. Men även här har ni full frihet om ni vill baka, ni kan använda tio päron om ni vill! Fast jag tror inte det blir så bra då, så skyll inte på mig om det blir tokigt...

Den här är busenkel att göra, jag har dessutom tagit väldigt pedagogiska bilder. Så håll i hatten (eller bagarmössan), nu kör vi!

Pärontarte med mandel
6-8 personer

5 päron
2 dl riven mandelmassa
1/2 dl farinsocker
1 tsk vaniljsocker
50 g smör
1 rulle smördeg

ägg att pensla med
2 msk farinsocker att toppa med

Till servering:
mörk chokladglass


1. Sätt ugnen på 175 grader. Skala och skär päronen i tunna skivor, lägg dem i vatten så de inte blir bruna.
Inte ens så här många päron gick det åt!


2. Lägg mandelmassa, farinsocker, vaniljsocker och smör i en bunke och vispa samman med elvisp.
Här river jag mandelmassa som om jag aldrig gjort något annat! Hej vad det går.


3. Lägg ut smördegen i en pajform och fördela mandelmasseröran så att botten täcks.
Först deg...

...sedan mandelmasseröran. Om man inte provsmakar för mycket räcker röran till hela botten. Låta bli att provsmaka är kanske det svåraste med hela bakandet.


4. Låt päronskivorna rinna av innan du täcker mandelmassan med dessa.
På med päronen bara!


5. Pensla kanterna med vispat ägg och strö över farinsocker. Sätt in i nedre delen av ugnen i 35-40 minuter. Servera med mörk chokladglass.
Ogräddad paj...

... och gräddad paj!


Sedan dukar man lite fint i väntan på sina gäster...
Jättestarkt solljus i bakgrunden, fram till det att fotot togs var det ganska grått ute... Tallrik från Ikea, mugg från Design House, limefärgad servett från Ica Maxi och servettring från Lexington. Skedar har jag inte hunnit duka fram än...


Om det blev gott? Det får ni veta i nästa blogginlägg... :)

Bäst just nu: Det är skönt att ha ork. Hade inte fixat att baka för en vecka sedan, nu är det inga som helst problem!

tisdag 8 februari 2011

Många lösa hårstrån

80 000-160 00. Ungefär så många hårstrån har en människa normalt på huvudet, enligt Wikipedia. Oftast tappar man upp till 100 hårstrån per dag. Om man inte är som jag och tvättar håret. Det är smått magiska siffror, men det jag är mest nyfiken på är hur mycket hår jag tappat i dag. Ett par tusen skulle jag tippa på. Jag kan, speciellt efter att ha tvättat och kammat blött hår, stå i evigheters evighet och dra lösa hårstrån från min skalle. Jag gav upp, tröttnade, efter att ha gjort det i en halvtimme i förmiddags - det tar liksom aldrig slut! Ändå finns det inga kala fläckar, håret ser fortfarande hyfsat normalt ut, om än mycket tunnare. Jag trodde håravfallet skulle gå snabbare, men cellgiftsmonstren vill tydligen dra ut på det hela så mycket som möjligt. Alltså utlyser jag härmed en tävling: vilken dag har jag tappat så mycket att det faktiskt syns på riktigt? Gissa och vinn! Vad ni vinner vet jag inte än, jag återkommer...

Förutom att göra mig av med hårstrån har jag denna dag köpt lite blomsterfägring. I morgon kommer Linda och Ellie och jag ska bjuda på fika, vilket ledde till ett besök på Ica Maxi i dag. I morgon ska jag nämligen baka, för första gången på länge! Jag gillar att baka och när jag nu har orken gäller det att passa på. Vad det blir får ni se i morgon.

Påmindes om ett av mina nyårslöften när jag var och handlade, det att jag ska köpa mycket blommor i år. Jag gillar ju det vackra och blommor är ett hyfsat billigt sätt att förhöja ett rum. Tänkte ta en bukett tulpaner men blev lite sugen på rosor i stället. Lite dyrare men å andra sidan med mer livslängd. Dessutom är det snart alla hjärtans dag och om man vill får man faktiskt köpa blommor till sig själv då, till och med flera dagar i förväg. Dessutom är rosor ett bra sätt att fira på (nyttigare än semlor exempelvis), vilket jag gör i dag: det är exakt en vecka kvar till nästa cellgiftsomgång och hur kul blir den tisdagen på en skala? Hur mycket roligare är inte denna tisdag på exakt samma skala? Alltså; köp en bukett rosor och fira att denna tisdag är roligare än den kommande. Fler anledningar än så behövde jag inte, och nu står en fin bukett på matbordet. Tisdagsmys!



Bäst just nu: Natten till i dag sov jag för första gången hela natten! Sömntabletterna gör vad de ska göra, hoppas det fortsätter så.  

måndag 7 februari 2011

Mellanstora blodprovsveckan

I dag inleddes stora blodprovsveckan. Eller stora känns lite överdrivet, det ska bara tas blodprover två gånger, men i alla fall - det är mer än en helt vanlig vecka. Vi kanske kan säga mellanstora blodprovsveckan och i och med det komma ganska nära sanningen. I dag har jag stuckits i fingret, på fredag blir det samma visa. Det är skönt att dessa prover kan tas i just fingret eftersom jag inte har några vener i armvecken, men det känns lite onödigt att ha en portacat, en helvetesmaskin, insatt i kroppen som inte kan användas till sådant här - den får nämligen bara specialutbildad personal leka med! Nåväl, så länge fingrarna fungerar är jag nöjd.

Jodå, blodprov i långfingret. Plåstret var helt onödigt, jag erkänner att jag slösade på landstingets resurser. Men sköterskan frågade om jag ville ha plåster, trots att det slutade blöda på en gång, och av någon anledning sa jag ja. Nästa gång säger jag nej, så länge de inte erbjuder något roligare plåster...


Sköterskan tog inte många droppar blod i det lilla röret, ändå ska det räcka till analyser av 1. neutrofila granulo, 2. hemoglobin, 3. leukocyter och 4. trombocyter. På ren, begriplig svenska är det analyser av 1. några slags vita blodkroppar som visar att benmärgen är okej, 2. syrgastransporten i blodet, 3. celler i blodet som ingår i kroppens immunförsvar för att skydda kroppen mot infektioner och 4. blodplättar, vars huvuduppgift är att bidra till blodets koagulering. Typ, jag har hämtat informationen på Wikipedia - för tro inte att jag kan allt sådant här själv! Jag säger bara "ja visst!" när det är dags för prover, finns ju ingen anledning att börja ifrågasätta liksom, sjukvårdspersonalen vet nog vad de gör. Och det här ska fortsätta varenda vecka inför alla cellgiftsomgångar. Den enda skillnaden på fredag är att man då också ska analysera lite kreatinin, det vill säga kolla läget med njurarna så de mår bra. Det kanske är sjukvårdens sätt att ha fredagsmys - lite fler provrör att gräva ner sig i! Ja, det är bara att vänja sig, mellanstora blodprovsveckan återkommer lite nu och då.

Tog en lång promenad hem när jag var färdig med röret. Så himla glad att jag har så mycket ork nu, synd bara att jag ska byta ut det mot noll ork efter nästa veckas cellgiftsomgång... Ja ja, det är som det är. Var väldigt trött när jag kom hem, så resten av dagen har varit och är ganska lugn.

Åhhh vilken fin rosa mössa jag har fått på posten!

Bäst just nu: Fick denna superfina mössa på posten i dag, mamma tänkte den kunde samla ihop mitt långa perukhår lite fint framöver. En riktig vårkick från H&M, I love it!

söndag 6 februari 2011

Hej då håret

Jodå, det blev sömn i natt. Inte så att jag somnade så fort jag kom i säng och sov gott hela natten - nej då, det tog ett tag innan jag somnade och jag vaknade ett par gånger, men det kanske fungerar så att sömntabletter behöver tid på sig innan de börjar jobba. Det känns bra att ta dem i alla fall, när jag kröp ner i sängen i gårkväll kändes det som att det förhoppningsvis är slut på sömnlösa nätter, de ger lite trygghet de där pillren. Dessvärre har jag råkat ut för en av dess biverkningar. Nej, jag har inte blivit aggressiv, men den mer vanliga biverkningen "smakförändring" har drabbat mig. Mat verkar smaka som vanligt men vatten - den godaste dryck jag vet! - smakar beskt och är nästan odrickbart! Det står att detta oftast är övergående, jag hoppas innerligt på det...

Tror cellgiftsmonstren ligger i när det gäller håravfallet nu. Jag har alltid tappat några hårstrån när jag kammat håret, tvättat det, satt upp det i någon sorts frisyr. Men vid förmiddagens hårtvätt snackar vi inte några hårtrån. När jag kramar ur så mycket vatten som möjligt innan det är dags för handdukstorkning brukar jag alltid kunna dra av de hårtrå som hänger löst, det krävs max två "genomdragningar". Efter 20 genomdragningar denna gång hade jag fortfarande lika mycket hår i handen som vid första dragningen. Och nu ligger det hårstrån överallt i lägenheten (helt meningslöst att dammsuga, som jag gjorde innan jag gick in i duschen...) trots att jag försöker gå till soppåsen i köket och dra ut så mycket hår som möjligt just där. Skulle tippa på att ett par hundra hårtrån ligger i soporna vid det här laget. I morgon ska jag ringa perukstället och fråga när de tycker det är läge att komma och raka bort det som inte hunnit falla av.

Tog faktiskt ett kort efter hårtvättandet, hade rensat ut en massa hår som låg i handfatet. Inte för att publicera här, för det såg faktiskt ganska otrevligt ut, utan mer för min egen del. Ni får i stället en läskande bild på förmiddagsfikat denna dag:

Frukt- och bärsallad med tre sorters melon, ananas, röda vindruvor och blåbär. Mums!


Bäst just nu: Solen som skiner! Att sätta sig en stund på balkongen och bara vända näsan mot värmen är inte helt fel :)