Bokhyllan, maten och julgransglittret

I morse var jag uppe med tuppen, eller i alla fall med de kvittrande småfåglarna. Vaknade strax innan åtta och tänkte att jag lika gärna kunde gå upp eftersom jag kände mig ganska pigg. I dag har rensning av bokhyllan stått på programmet men jag kände att dagen skulle börja ännu bättre om jag sköt lite på den sysslan, och i stället tog en långpromenad det första jag gjorde. Första promenaden i år faktiskt. Jag gillar ju inte att vara ute när det är halt, så det är liksom först nu det har gått att snöra på sig walkingskorna och gå gå gå. Det var riktigt skönt, ganska kallt men med en strålande och varm sol på en alldeles vårblå himmel! Efter det blev det bokhyllan i många långa timmar. Skulle ju få in alla mina reaböcker på ingen plats alls - men vet ni, det gick med lite omstrukturering. Tid tog det som sagt, dels för att jag är lite långsam av mig och dels för att jag ofta i rensning hittar så mycket som jag måste studera lite närmare. Om man exempelvis ska flytta ett par fotoalbum från en hylla till en annan kan man ju inte bara göra just det, flytta dem. Man måste ju titta i dem också! Titta och minnas! Samma sak med ett gäng almanackor jag hittade, titta i dem och minnas. I den mån jag kunde minnas. Hittade en elva år gammal filofax och började bläddra - och insåg hur mycket jag glömt! Det stod namn jag i dag inte har en aning om vilka det var och i anteckningarna lät det som att vi var om inte bästisar så i alla fall ordentligt bekanta! "Fest med X och Y", "Fika med Y och Z", "Middag med Z och X". Va? Men allt hade förstås inte fallit i glömska, det mesta mindes jag med alla känslor det kan innebära. Rolig rensning av bokhyllan blev det och nu är den klar!

I går var jag ju och hälsade på vännerna Jessica, Erik och Vilmer. De flyttade till hus för drygt ett halvår sedan och jag som gillar att mellan varven ha med mig presenter av varierande slag när jag kommer hem till folk, tyckte att det var hög tid för inflyttningspresent - något jag faktiskt inte lyckats få med mig tidigare. Förra året var ju dock lite speciellt, men nu när hjärnan och kroppen fungerar i princip som de ska var det dags. Jag botaniserade i min favoritkokbok Gott att ge bort av Linnéa Seidel och gjorde ett litet kit:

"Jaha, vad har vi här då? Kan vi kanske gå in lite mer i detalj så vi kan se vad det är du har hittat på från den där boken?". Ja självklart, nu kör vi!

Om kvinnan bakom boken ser den här bilden säger hon nog "Men jag har faktiskt ingen kiwisylt i min bok - däremot en kiwimarmelad..." Ja jag vet, och det var den jag försökte göra. Av någon anledning blev det mer sylt än marmelad av mitt kokande men jag tyckte inte det gjorde så mycket, i min värld har man ändå mer användning av sylt än marmelad. Den här kan jag tänka mig är god som fyllning i rulltårta exempelvis!

Här har jag tagit ett "eget" recept på bröd, inte hämtat från boken alltså. Det är ett supergott GI-bröd och mottagarna får alltså de torra ingredienserna i en glasburk, och ska sedan bara tillsätta lite vätska, blanda ihop till en smet och hälla smeten i en bakform - lätt som en plätt! Nybakat bröd precis när man vill kan man säga :)

 

Okej, det här är ju ingen jätterolig bild, men innehållet i den lilla skålen är desto bättre - ett gott örtsalt. Efter att ha testat det använder jag nästan inget annat salt i min matlagning.

Ett litet kakfat säger man väl inte nej till?! Det här är chokladsnurror i en liten glasskål jag köpt på Stockholm Stadsmissions second hand-butik - inte bara mottagarna blir glada utan även de som behöver pengarna som bäst! Jag rekommenderar sådana butiker, för en billig penning kan man som här lyxa till sina kakor en smula!

 

 Man kan knappt tro det, men i den här påsen ligger det faktiskt fyra stora äpplen. Att göra äppelchips som man torkar i ugnen kräver sin skörd för att inte bli alltför futtigt. Skivorna är kryddade med kanel och lite florsocker. Vill ni också göra? Släng in en plåt i ugnen och torka i 100 grader i cirka två timmar eller tills de tunna skivorna är helt torra.

Nu var det inte bara husägarna som fick presenter - även jag fick minsann gåva! Den har några månader på nacken nu, skulle egentligen fått den i början av december när jag hade kakkalas hemma hos mig. Familjen fick förhinder och sedan dess har vi inte lyckats få ihop våra scheman och setts, varpå julklappen i en fin påse delades ut så här i början av mars! Det gick precis lika bra, jag fick fina muffinsformar som går alldeles utmärkt att använda även den här tiden på året, plus en charmig rosa slickepott. Eller som Vilmer uttryckte det hela, en spade. Första insatsen spaden fick göra var inte i en degbunke utan i en ny lek, skapad av Vilmer och mig:

 

 

Med "spadar" och glitter från julklappspåsen kan man spela en sorts bordshockey om man vill. Jag ville, men Vilmer tyckte det var roligare att slänga ner glittret på golvet. Och så pågick leken ett bra tag - jag plockade upp glittret, Vilmer kastade ner det, jag plockade upp glittret, Vilmer kastade ner det, jag plockade upp... ja, ni fattar.

Under tiden mamma gjorde i ordning fredagsmyset till mat såg Vilmer till att disken och diskbänken blev ren. Typ.

"Bra så?" Absolut, jättefint Vilmer!

Ja, det var gårdagen det, och dagens aktiviteter har ni ju redan fått rapporter om! Nu ska jag sätta mig i soffan och vila lite efter allt rensande. Ha en bra kväll där ute :)