Bra vännerdagar

Jag har nog aldrig varit så förvirrad när det gäller dagar som jag är nu. När jag vaknar på morgonen måste jag kolla strax under huvudet på Dagens Nyheters etta för att få veta vilken dag det är. "Aha, måndag - då vet jag". Det är lite härligt på ett sätt, man bara flyter på och det får vara vilken dag det vill. Huvudsaken är att jag mår bra och det gör jag ju nu. På onsdag är jag förmodligen tillbaka i cellgiftsträsket igen, men fram till dess känns det bra med krafter och bara lite smärta.

Om jag inte varit pigg sedan innan skulle jag helt klart blivit det efter de två senaste dagarna. Det började i går när jag fick mig en härlig dos barnenergi när jag tillbringade många timmar med charmiga Ellie, 16 månader, och hennes föräldrar Linda och Marcus. De köpte hus för ganska längesedan men först nu har vi kunnat styra upp att ses i deras nya bostad. Det var så otroligt trevligt, har inte träffat dem sedan min födelsedag i mitten på mars, så nu var det sannerligen på sin plats. Det var husesyn i den fina bostaden, mycket fika, prat och skratt, grillat till middag och lek med Ellie.

Efter att ha gått husesyn hos Linda, Marcus och Ellie blev det fika med god bakelse - nästan som att det vore ett tjusigt kalas :)

På kalas ska man ju förstås ha paket! Nu var det ju inte kalas, trots bakelsen, men har man flyttat passar det ju bra med inflyttningspresent. Ellie blev glad redan vid pappret och snöret!

När man får sitt första egna rum, som Ellie fått i nya huset, behöver man lite förvaring för alla leksaker och andra roliga grejer. Här är det tre burkar som man kan fylla hej vilt...

... och Ellie gillade sin present :)

I vardagsrummet har Ellie en alldeles egen fåtölj. Där kan man bland annat sitta och konversera med dockan...

... eller pussa dockan...

... eller helt enkelt låta dockan vara och koncentrera sig på något annat kul som händer där borta, någonstans!

Ja här sitter vi och har det mysigt!

Ni som följer min blogg har kanske fattat att jag gillar Converse. Det gör Ellie också, den här är ju så söt så man nästan dör en liten smula :)

Eftersom jag ätit så mycket starka värktabletter under typ sju-åtta månaders tid, allt sedan första operationen i november, har jag inte druckit en droppe alkohol under denna tid - men verkligen sett fram emot den dagen jag kan skåla i champagne för att fira att cellgifterna är slut! Av Linda och Marcus fick jag dessa söta miniflaskor, den ena med alkohol som kan tas när tablettkaoset är över, den andra (rosa) utan alkohol. Den ska jag ta på onsdagkväll när jag är färdig med mina cellgifter :)

Det är ju dumt att bryta en vinnande trend, så i dag var det dags att träffa nästa barnfamilj som flyttat in i hus. Denna gång var det Jessica, Erik och Vilmer, snart 14 månader, som fick påhälsning. De flyttade in i fredags och jag fick den stora äran att vara första gäst i huset! Även denna dag var förstås hur trevlig som helst och stundtals väldigt lik gårdagen med husesyn i den fina bostaden, mycket fika, prat och skratt och lek med Vilmer (och ja, även Vilmer fick lådor att lägga saker i, fast hans tre hade blå och gröna bilar i stället för hjärtan. Har dock inga foton på det, men ni måste ju få veta att jag är rättvis mot de små söta kidsen!).

Vilmer har det mysigt i mammas knä ute på altanen.

Det är inte bara mysigt, det är också roligt!

Jätteroligt, till och med!

Nu kan man dock inte sitta still för länge, speciellt inte när man har en cykel att åka på! Eller just åka blir det inte så mycket av än, om inte mamma eller pappa drar den förstås. Benen är liiite för korta för att Vilmer ska kunna trampa själv. Nu gör inte det så mycket, det är roligt att bara sitta och svänga lite med styret också!

Det nya huset med den nya trädgården bjuder bland annat på smultron som Vilmer gärna plockar.

Strax utanför huset finns en lekpark där man bland annat kan gräva med sin spade! Bra lekpark.

När man cyklat, plockat smultron och grävt lite kan man mysa med Emma en stund! Det gillar hon :)

Nej, nu ska jag satsa på sängen. Borde gjort det för ett bra tag sedan men det tar så hysteriskt lång tid att ladda upp bilder på min dator så det här drog ut på tiden. Man kanske kan tycka att jag kan gå och lägga mig hur sent jag vill, har ju inte så många tider att passa som alla andra normala människor har! Och jag känner mig som ett mycket litet barn som får gå och lägga sig tidigt mot sin vilja, men jag märker att jag sover uruselt om jag går och lägger mig för sent. För sent innebär allt efter midnatt - det är alltså inte mycket party på mig... Det är som att jag blir övertrött om jag är uppe för länge och då ligger jag och vrider mig fram och tillbaka i sängen och tjurar lite smått över att jag inte kan komma till ro. Så dags krävs en hel sömntablett, går jag och lägger mig tidigare räcker det oftast med en halv. Krångliga krångliga krångliga kropp - eller om det nu är huvudet sömnen sitter, vad vet jag... - när ska du börja jobba med mig i stället för mot?!? Ja ja, ha det bra där ute :)

Bäst just nu: Vänner. Ger energi och glädje :)