onsdag 29 december 2010

Rapport från sjukhussängen

Natten har varit god, sovit bra mellan doser av värktabletter och blodsockerprovtagningar. I morse togs droppet bort och jag fick börja med flytande föda, den lyxiga frukosten vid 7-tiden bestod av ett glas nyponsoppa.

Strax efter halv nio gav jag mig på det där med att lämna sängen. Ny sovskjorta hägrade och jag skulle testa balansen. Den var så där. När jag la mig i sängen högg det till i högeraxeln och jag fick panik över den helvetiska smärtan. Så fort jag andades kändes det som att någon högg ett spjut i min axel, fram och tillbaka, brutalt hårt. Jag grät, hyperventilerade och försökte hålla andan om vartannat. Efter en dos morfin avtog den värsta smärtan - höjden av lycka efter den kampen!

Lite senare kom ronden, som meddelade att gårdagens operation hade gått bra. Cancern hade inte spridit sig uppåt men det låg lite "spår" kvar nere i magen, så cellgiftsbehandling blir det som väntat framöver.

Ytterligare lite senare kom sjukgymnasten in. Vi pratade mest om djupandningarna jag måste göra, för att byta ut gammal luft mot ny. Hur jag ska resa mig ur sängen minns jag sedan förra gången men eftersom det var jobbigt i morse drog jag mig tyvärr för fler promenader under hela förmiddagen.

Lunchen vid 12-tiden bestod av ... tadaa: nyponsoppa! Hade gräsligt ont när jag satt upp i sängen, längtar hela tiden efter att må normalt.

Strax efter lunch blev min rumskamrat nerkörd till sin operation. Tråkigt för mig, vi har underhållit varandra sedan hon kom i morse. Nu fick jag istället roa mig med att vara uppe och gå, sköterskorna tvingar ofta upp mig eftersom jag blir frisk så mycket fortare om jag rör på mig då och då. Min axel håller inte alls med, den hatar mig så fort jag rör mig. Kroppen är i otakt.

När klockan slår besökstid kommer mamma och pappa. Det är roligt och skönt, eftermiddagen går snabbt.

Plötsligt kom en av mina läkare in och är lite orolig över min axel, hon vill göra en datortomografi för att se att det inte gått en propp. Jag mådde riktigt dåligt efteråt och har svårt att vara uppe, så nu gäller sängläge i kväll. Hoppas jag mår bättre i morgon.

Bäst just nu: Det visade sig inte vara någon propp, tack och lov.

4 kommentarer:

  1. Hej Emma!
    Skönt att höra att allt gått bra.
    Hoppas det onda i din axel nu försvinner fort och att ditt tillfrisknande går bra.
    Tänker på dig och ber för dig.
    Önskar dig och dina föräldrar fina dagar nu.
    Kram
    Evalena

    SvaraRadera
  2. Gumman, jättesvårt att se att du har så jobbigt och så ont. Hoppas, hoppas, hoppas, hoppas att du får sova gott i natt och mår lite bättre i morgon.
    Vi är med dig varenda minut.

    Styrkekramar i kubik!!! Mamma & Pappa

    SvaraRadera
  3. Ja Emma, då är det väl till att försöka gå lite i korridoren så du snabbare blir bättre!
    Du låter så positiv mitt i allt det svåra, tappa inte det!!
    Och när du ändå är uppe så säg till sköterskorna att du vill ha lite glass och mandelbiskvier till din nyponsoppa!!
    Stoor kram
    Linda

    SvaraRadera
  4. Evalena: Ja den där axeln har ställt till det! Men det har, med facit i hand, blivit bättre och bättre!

    Inger: Skam den som ger sig! Om man kämpar på blir det bra till slut - det vet vi ju nu!

    Linda: Ja jag tror det är bra att hitta det positiva i allt, det blir så mycket lättre då :) Bra tips, jag får satsa på en festligare form av nyponsoppa innan jag åker härifrån. Kanske kan bli nyårsaftonens kvällsmåltid?!

    SvaraRadera