Om Gud verkligen finns och dessutom bryr sig, skulle han väldigt gärna få visa det nu. Tredje sjukhusdagen är känd som deppdygnet bland personalen, det är dagen patienterna har som mest ont och aldrig tror de blir friska. Jag fick tyvärr redan slutet av andra dygnet som mitt deppdygn, det fortsätter dygn tre och jag misströstar nu rejält. Sovit uruselt, mår skit, bryter ihop. Måste vara uppe och röra på mig men mår då brutalt illa, får brutalt ont i mage och axel. Vet inte om jag någonsin blir människa igen ...
Bäst just nu: Försöker alltid hitta något bra, men nu vet jag i ärlighetens namn inte vad det skulle vara ...
Ibland är enda trösten (om det nu är någon tröst) att tiden faktiskt går. Så kommer även denna, tredje, dag att göra. Men vad hjälper det nu? Gud är som Gud är, ibland som vi vill ofta på något annat sätt. Jag vet inte, Emma, men önskar så att du ska kunna hitta trösten någonstans. Trots allt. Kram!
SvaraRaderaKom igen Emma! Tänker på när du och jag stod i sängen hemma hos dig i Jönköping och mimade till Carola. Jag var inte lika duktig som du men på något sätt fick du mig att göra det (klara det!). Så, nu är det min tur att peppa dig...Kom igen Emma, du klarar detta! Kram Karin Kusin
SvaraRaderaFår jag komma och hälsa på någon dag?
SvaraRaderaPuss och kram!
Bäst just nu är du!!! Din fighting spirit, ditt mod, din envishet och hela din härliga person. Jag håller på dig! All smärta kulminerar till slut. Håll ut! Kram från din chef!
SvaraRaderaSmärta är tillfällig, min vän. Försök att bortse från den (jag vet att det inte alltid går) och försök se förbi den. Jag tänker på dig.
SvaraRaderaKram
Kära Emma! Tänker på dig. Kramar Sofia.
SvaraRaderaVilken Fighter Du är, Emma!
SvaraRaderaFortsätt på den vägen.
Många tänker på Dig!
Mänskligt att misströsta mellan varven,
när smärtan och oron slår till.
Allt gott till Dig!!
Ulla & Stig
i Vittsjö
Kämpa på Emma!! Tänker på/ber för dig. HAN finns bakom molnen ändå även när allt känns nattsvart. Snart ljusnar det.....Tappa inte modet!!
SvaraRaderaKram Ylva o Lasse
Monica: Ja den gör ju det, jag har tyvärr glömt det mellan varven här, vilket jag nu i efterhand kan tycka är lite störigt. Egentligen visste jag ju hela tiden att det skulle bli bättre efterhand!
SvaraRaderaKarin: Tack söta du! Jag är helt övertygad om att du var lika bra på att härma Carola som du är på att peppa!
Therese: Jag har nog inte varit till min fördel under den här tiden, så det är nog bra att jag inte låtit dig hälsa på! Men vi kan gärna ses någongång när jag är utskriven och det passar :)
Helen: Ah, nu blir jag ju generad! Tack chefen :)
Henrik: Det är helt rätt, jag har försökt lära mig det, igen! Och nu får det vara slutgnällt från min sida :)
Sofia: Tack snälla!
Stig & Ulla: Tack! Ja jag tror det är den bästa vägen, att kämpa på :)
Ylva & Lasse: Tack så mycket, och ja - nu har det ljusnat!