Motion och andningsteknik

Till att börja med: Tack för all uppmuntran jag fått i form av kommentarer på denna blogg. Det värmer massor! Lovar att jag ska svara er alla när jag känner mig mer pigg.

Har fått lite starkare värktabletter nu, så eftermiddagen har varit lite lättare än natten och morgonen. Smärtan, tröttheten och illamåendet finns dock kvar, om än i lite mildare form. Tvingar upp mig själv, sedan tolvtiden har jag varit utanför rummet och gått i avdelningskorridoren en gång i timmen. Den är cirka 150 små steg lång enkel väg, jag går kärringsakta och håller mig för magen. Efteråt är jag helt slut och axeln värker.

Skulle börjat med fast föda idag men inte ens frukostfil och müsli gick ner. Lunchsoppan med champinjoner tog en evighet att få i sig och allt utom vatten gör mig illamående, middagspastan kräktes jag upp. Dropp är det inte längre tal om - jag har inga kärl att sticka en nål i. Eller det har jag väl, men de är svårfunna, sytrådstunna som de är. Vid det här laget är jag ganska sönderstucken.

I eftermiddags kom sjukgymnasten på besök igen. Hon meddelade att mina lungor inte var som de skulle efter operationen och efter att jag legat stilla så länge. Minns inte hur hon uttryckte det men nu ska jag, för att lungorna ska bli helt bra igen, andas i en burk med vatten. En gång i timmen ska jag ta djupa andetag och blåsa ut i ett rör. Det är jobbigare än man tror och det känns knäppt men jag gör allt de säger att jag ska göra.

Så det är så den här dagen har sett ut och ser ut. Korridorpromenad en gång i timmen. Blåsa luft i en burk. Värktabletter på hyfsat bestämda tider. Någon sorts föda då och då. Det är livat värre.

Sena eftermiddagen och kvällen mår jag sämre, precis som igår. Men jag hoppas på en hel natts sömn i natt.

(Det är pappa som fortfarande skriver in texten.)

Bäst just nu: Vann 50 kronor på en trisslott! De ska jag festa loss på när jag blir frisk!